Skånes Enskilda Bank
Skånes Enskilda Bank, även kallad Skånebanken, var en svensk affärsbank verksam 1831-1910. Huvudkontoret fanns ursprungligen i Ystad, men flyttades 1876 till Malmö. Banken ingår numera i SEB.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Banken grundades i Ystad av tre köpmän, Jöns Peter Hemberg, Gustav Berghman och Gustav Hagerman. Den erhöll sina första privilegier 14 oktober 1830 och inledde sin verksamhet under namnet Skånska Privatbanken påföljande år. Efter att dess tioåriga oktroj utlupit 1841 fortsatte verksamheten under namnet Den Förnyade Skånska Privatbanken, vilken dock endast erhöll sexårig oktroj. År 1847 beviljades tioårig oktroj under namnet Den Fortsatta Skånska Privatbanken varefter namnet från den 1 april 1857 ändrades till Skånes Enskilda Bank. Det första året under den nya oktrojen blev synnerligen kritiskt, då 1857 års bankkris raserade ett flertal banker i Europa och Amerika och även hotade Skånes Enskilda Bank, vilken dock räddades genom statligt ingripande av finansminister Johan August Gripenstedt.[1]
Kort efter att banken 1857 fått sin nya oktroj öppnades ett litet avdelningskontor i Malmö, vars ursprungliga personal endast bestod av en föreståndare och ett biträde. År 1868 ingicks avtal om övertagande av dels Malmö Enskilda Bank, dels Riksbankens filialbanker i Lund, Helsingborg, Kristianstad och Karlshamn. Efter detta hade Skånes Enskilda Bank uppnått en ställning som Sveriges näst efter Riksbanken största penninginstitut med kontor i Skånes alla städer samt i Karlshamn, Sölvesborg och Växjö.
Eftersom tyngdpunkten i Skånes affärsliv förskjutits från Ystad till Malmö, beslöt bolagsstyrelsen att från 1876 förlägga huvudkontoret till Malmö samtidigt som Emil Malmsten blev verkställande direktör. 250 000 kronor avsattes för bygget och åren 1876-1879 uppfördes ett ljusputsat renässanspalats i två våningar längs Östergatan 39. Byggnaden ritades av Ernst Jacobsson och Carl August Kihlberg[2](och används än idag, efter ett flertal om- och tillbyggnader, av SEB). År 1878 upprättades även ett stort avdelningskontor i Stockholm, vilket under Carl Herslows tid som styrelseordförande (1893-1910) erhöll en palatsliknande byggnad på Drottninggatan, uppförd 1897-1900. Banken hade även kontor i bland annat Klippan och Halmstad och 1904 övertogs Göteborgs Köpmansbank, varigenom man även fick en filial i Göteborg. Bland övriga styrelseledamöter vid denna tidpunkt märktes industriledarna Frans Henrik Kockum vid Kockums Mekaniska Verkstads AB (från 1897) och August Schmitz vid Malmö Yllefabriks AB (från 1906).[3]
År 1910, då Skånes Enskilda Bank var Sveriges äldsta och största enskilda bank, sammanslogs denna med det då näst största enskilda bankföretaget, Skandinaviska Kreditaktiebolaget i Göteborg. Den sammanslagna banken fick den sistnämnda bankens namn med den för framtiden karakteristiska formen, tre likställda centralkontor i Göteborg, Malmö och Stockholm – Göteborg var endast nominellt huvudkontor.[4] Herslow fortsatte dock under den första tiden som styrelseordförande för den sammanslagna banken.
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, senare Skandinaviska Banken, sammanslogs 1972 med Stockholms Enskilda Bank till Skandinaviska Enskilda Banken (SEB).
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Det forna huvudkontoret i Malmö. -
-
Avdelningskontoret i Helsingborg -
Avdelningskontoret i Lund -
Centralkontoret i Göteborg
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sveriges ekonomi och den nya Informationstekniken”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050107111319/http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=4775., Riksbankschef Urban Bäckström, 2001-02-07
- ^ *Henrik O Andersson & Fredric Bedoire: Bankbyggande i Sverige (Liberförlag 1981)
- ^ ”Svensk rikskalender 1908,”. https://runeberg.org/rikskal/1908/0807.html. sid. 723.
- ^ Glete, sid. 86
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Jan Glete: Ägande och industriell omvandling, SNS Förlag 1987, sid. 86
- Carl Herslow: Bankväsendet (i "Malmö. En skildring i ord och bild av stadens utveckling och nuvarande tillstånd", huvudredaktör Gustaf Hårleman, andra delen, Malmö 1914, sid. 267-280)
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Emil Sommarin: Den egentlige upphovsmannen till Skånes enskilda bank och därmed även till hela vårt nuvarande bankväsen (Statsvetenskaplig tidskrift 1924, sid 317-336)
- Lars-Erik Thunholm: Sveriges första enskilda bank – då och nu (Ystadiana 1981, Ystads fornminnesförening, sid. 7-19).
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Skånes Enskilda Bank.
