Johan August Gripenstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan August Gripenstedt

Ämbetsperiod
7 april 1848–1856
Monark Oscar I
Företrädare Claës Efraim Günther
Efterträdare Carl Göran Mörner
Ämbetsperiod
28 maj 1856–4 juli 1866
Monark Oscar I (1844–1859)
Karl XV (1859–1866)
Företrädare Carl Otto Palmstierna
Efterträdare Gustaf Lagercrantz
Född 11 augusti 1813 (1813-08-11)
Hertigdömet Holstein, Tyska förbundet
Död 13 juli 1874 (60 år)
Stockholm, Sverige
Politiskt parti Oberoende
Alma mater Militärhögskolan Karlberg
Johan August Gripenstedt. Akvarell utförd av Fritz von Dardel 1865.

Johan August Gripenstedt, född 11 augusti 1813 i Holstein, då i personalunion med Danmark, död 13 juli 1874 i Bälinge församling, Södermanland, var en svensk friherre, godsägare och politiker. Han var konsultativt statsråd 1848–1856, finansminister (tillförordnad) 1851, finansminister 1856–1866, ledamot av ståndsriksdagen för adelsståndet 1840–1848 och av Sveriges riksdags andra kammare för Stockholms stad 1867–1873.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johan August Gripenstedt var son till majoren Jakob Gripenstedt och Helena Kristina Weinschenck, och föddes i hertigdömet Holstein som var i personalunion med Danmark. Han inledde sin bana som officer, men genom ingifte i släkten Anckarswärd kom han under 1840-talet att få insyn i såväl godsförvaltning som annan näringsverksamhet. Som politiker ingick Gripenstedt från 1840-talet i riksdagens ”godsliberala” krets, och han var starkt påverkad av Napoleon III:s egenmäktiga patriarkaliska liberalism och den franske nationalekonomen Frédéric Bastiat. Han verkade bland annat för införandet av frihandel, och höll ursprungligen till i de moderatliberala kretsar som ville liberalisera landet, men inte gå lika snabbt fram som de radikala liberalerna. Länge kunde han tänka sig vissa protektionistiska åtgärder. När kung Oscar I ville förnya regeringen blev den 35-årige Gripenstedt konsultativt statsråd. Under perioden 1856–1866 var han finansminister och kunde från den posten aktivt verka för en snabb utbyggnad av järnvägens stambanenät med kapital upplånat på den internationella marknaden. Under 1857 års bankkris gjorde han det första statliga ingripandet för att rädda en svensk bank, Skånes Enskilda Bank.[1]

När den schleswig-holsteinska frågan såg ut att leda till krig mellan Preussen och Danmark, avbröt Gripenstedt och dåvarande justitiestatsministern Louis De Geer 1863 Karl XV:s planer på en svensk-dansk allians. Detta har betecknats som dödsstöten för skandinavismen.

Gripenstedt lyckades få riksdagen att sakta men säkert avskaffa tullar och minska tullsatser; bland annat infördes frihandel för spannmål. År 1860 hade Frankrike och Storbritannien ingått en handelstraktat, framförhandlad av den brittiske manchesterliberalen Richard Cobden. Traktaten innebar att ingående länder betraktades som ”mest gynnad nation”, tullsänkningar som beviljades något land, beviljades automatiskt de andra. När fler länder anslöt sig sänktes tullarna för alla, och tullmurarna föll hastigt. Gripenstedt ville att Sverige skulle ansluta sig till traktaten. Den tolvåriga traktaten innebar tullsänkningar på mängder av varor, textilier, hantverk, fabriksvaror, kemiska produkter och lyxvaror. Rader av låga tullsatser låstes fast så att de inte gick att höja. Detta "gripenstedtska system" förändrade Sveriges handelspolitik och inledde en svensk frihandelstraditionen. Åren 1870–1970 har kallats "hundra år av tillväxt", den epok då Sverige industrialiserades och blev en av världens rikaste nationer.

Då kunde den 53-årige upphovsmannen dra sig tillbaka, tillfreds med sina insatser. I avskedsorden förklarade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning om Gripenstedt: ”Med okuvligt mod och beundransvärd talang trädde han i spetsen för den sak, han ville genomföra, den förste i breschen och den siste på muren, och segern blev alltid hans.” Gripenstedt invaldes 1858 som ledamot nummer 542 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var kommendör av Nordstjärneorden och riddare av Serafimerorden.

Gripenstedt är begravd på Bälinge kyrkogård i Nyköpings kommun, i samma socken där hans bostad Nynäs låg. Han var far till riksdagsmannen Carl Gripenstedt.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Kongl. svenska artilleriets materiel.. [s.l]. 1840. Libris 3189681 
  • Skatteregleringsfrågan: trenne artiklar. Stockholm. 1853. Libris 2996296 
  • Sveriges ekonomiska ställning: några ord till belysning af frågan, huruvida skildringen af landets blomstrande ställning varit sann eller falsk. Stockholm. 1858. Libris 2223602 
  • Hr J[ohan] A[ugust] G[ripenstedt] och hans försvar.. Stockholm. 1858. Libris 2674820 
  • Anförande på Riddarhuset den 27 Maj 1863 angående tulltaxan. Stockholm. 1863. Libris 2674818 
  • Tre tal angående representations-frågan. Stockholm: [Bonnier]. 1865. Libris 2514852 
  • Tal, anföranden och uppsatser. Stockholm. 1871-1872. Libris 8206061  - 2 volymer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sveriges ekonomi och den nya Informationstekniken”. http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=4775. , Riksbankschef Urban Bäckström, 2001-02-07
  2. ^ Lista över mottagare av Serafimerorden

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gasslander, Olle (1949). J.A. Gripenstedt: statsman och företagare. Lund: Gleerup. Libris 8075014 
  • Ohlsson, Per T. (1994). 100 år av tillväxt: Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen. Stockholm: Bromberg. Libris 7652669. ISBN 91-7608-650-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Anders Peter Sandströmer		 Sveriges finansminister
(tillförordnad)
1851		 Efterträdare:
Otto Palmstierna
Företrädare:
Otto Palmstierna		 Sveriges finansminister
1856–1866		 Efterträdare:
Gustaf Lagercrantz
Katalogreferenser
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_August_Gripenstedt&oldid=40799610"