Johan August Gripenstedt
| Johan August Gripenstedt | |
 | |
| Ämbetsperiod 7 april 1848–1856 | |
| Monark | Oscar I |
|---|---|
| Företrädare | Claës Efraim Günther |
| Efterträdare | Carl Göran Mörner |
| Ämbetsperiod 28 maj 1856–4 juli 1866 | |
| Monark | Oscar I (1844–1859) Karl XV (1859–1866) |
| Företrädare | Carl Otto Palmstierna |
| Efterträdare | Gustaf Lagercrantz |
| Född | 11 augusti 1813 Hertigdömet Holstein, Tyska förbundet |
| Död | 13 juli 1874 (60 år) Stockholm, Sverige |
| Politiskt parti | Oberoende |
| Alma mater | Militärhögskolan Karlberg |
Johan August Gripenstedt, född 11 augusti 1813 i Holstein, då i personalunion med Danmark, död 13 juli 1874 i Bälinge församling, Södermanland, var en svensk friherre, godsägare och politiker. Han var konsultativt statsråd 1848–1856, finansminister (tillförordnad) 1851, finansminister 1856–1866, ledamot av ståndsriksdagen för adelsståndet 1840–1848 och av Sveriges riksdags andra kammare för Stockholms stad 1867–1873.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Johan August Gripenstedt var son till majoren Jakob Gripenstedt och Helena Kristina Weinschenck, och föddes i hertigdömet Holstein som var i personalunion med Danmark. Han inledde sin bana som officer, men genom ingifte i släkten Anckarswärd kom han under 1840-talet att få insyn i såväl godsförvaltning som annan näringsverksamhet. Som politiker ingick Gripenstedt från 1840-talet i riksdagens ”godsliberala” krets, och han var starkt påverkad av Napoleon III:s egenmäktiga patriarkaliska liberalism och den franske nationalekonomen Frédéric Bastiat. Han verkade bland annat för införandet av frihandel, och höll ursprungligen till i de moderatliberala kretsar som ville liberalisera landet, men inte gå lika snabbt fram som de radikala liberalerna. Länge kunde han tänka sig vissa protektionistiska åtgärder. När kung Oscar I ville förnya regeringen blev den 35-årige Gripenstedt konsultativt statsråd. Under perioden 1856–1866 var han finansminister och kunde från den posten aktivt verka för en snabb utbyggnad av järnvägens stambanenät med kapital upplånat på den internationella marknaden. Under 1857 års bankkris gjorde han det första statliga ingripandet för att rädda en svensk bank, Skånes Enskilda Bank.[1]
När den schleswig-holsteinska frågan såg ut att leda till krig mellan Preussen och Danmark, avbröt Gripenstedt och dåvarande justitiestatsministern Louis De Geer 1863 Karl XV:s planer på en svensk-dansk allians. Detta har betecknats som dödsstöten för skandinavismen.
Gripenstedt lyckades få riksdagen att sakta men säkert avskaffa tullar och minska tullsatser; bland annat infördes frihandel för spannmål. År 1860 hade Frankrike och Storbritannien ingått en handelstraktat, framförhandlad av den brittiske manchesterliberalen Richard Cobden. Traktaten innebar att ingående länder betraktades som ”mest gynnad nation”, tullsänkningar som beviljades något land, beviljades automatiskt de andra. När fler länder anslöt sig sänktes tullarna för alla, och tullmurarna föll hastigt. Gripenstedt ville att Sverige skulle ansluta sig till traktaten. Den tolvåriga traktaten innebar tullsänkningar på mängder av varor, textilier, hantverk, fabriksvaror, kemiska produkter och lyxvaror. Rader av låga tullsatser låstes fast så att de inte gick att höja. Detta "gripenstedtska system" förändrade Sveriges handelspolitik och inledde en svensk frihandelstraditionen. Åren 1870–1970 har kallats "hundra år av tillväxt", den epok då Sverige industrialiserades och blev en av världens rikaste nationer.
Då kunde den 53-årige upphovsmannen dra sig tillbaka, tillfreds med sina insatser. I avskedsorden förklarade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning om Gripenstedt: ”Med okuvligt mod och beundransvärd talang trädde han i spetsen för den sak, han ville genomföra, den förste i breschen och den siste på muren, och segern blev alltid hans.” Gripenstedt invaldes 1858 som ledamot nummer 542 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var kommendör av Nordstjärneorden och riddare av Serafimerorden.
Gripenstedt är begravd på Bälinge kyrkogård i Nyköpings kommun, i samma socken där hans bostad Nynäs låg. Han var far till riksdagsmannen Carl Gripenstedt.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 28 januari 1862[2]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1 december 1857.[3]- Kommendör av Nordstjärneorden, 28 april 1853.[3]
- Riddare av Nordstjärneorden, 26 november 1849.[3]
Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Storkorset av Franska Hederslegionen, 1865.[3]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 8 juni 1858.[3]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Kongl. svenska artilleriets materiel.. [s.l]. 1840. Libris 3189681
- Skatteregleringsfrågan: trenne artiklar. Stockholm. 1853. Libris 2996296
- Sveriges ekonomiska ställning: några ord till belysning af frågan, huruvida skildringen af landets blomstrande ställning varit sann eller falsk. Stockholm. 1858. Libris 2223602
- Hr J[ohan] A[ugust] G[ripenstedt] och hans försvar.. Stockholm. 1858. Libris 2674820
- Anförande på Riddarhuset den 27 Maj 1863 angående tulltaxan. Stockholm. 1863. Libris 2674818
- Tre tal angående representations-frågan. Stockholm: [Bonnier]. 1865. Libris 2514852
- Tal, anföranden och uppsatser. Stockholm. 1871-1872. Libris 8206061 - 2 volymer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sveriges ekonomi och den nya Informationstekniken”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050107111319/http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=4775., Riksbankschef Urban Bäckström, 2001-02-07
- ^ Lista över mottagare av Serafimerorden
- ^ [a b c d e] ”Gripenstedt nr 402 - Adelsvapen-Wiki” (på sv). www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gripenstedt_nr_402. Läst 14 januari 2018.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Gasslander, Olle (1949). J.A. Gripenstedt: statsman och företagare. Lund: Gleerup. Libris 8075014
- Ohlsson, Per T. (1994). 100 år av tillväxt: Johan August Gripenstedt och den liberala revolutionen. Stockholm: Bromberg. Libris 7652669. ISBN 91-7608-650-X
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Eriksson, Sven: Johan August Gripenstedt i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
- Lazarus (1898). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 2. Stockholm. sid. 102-109. Libris 68700. http://runeberg.org/millionar/2/0110.html
- Lundgren, Bo (2002). ”Verkade mot sina egna privilegier”. Populär historia 2002:1,: sid. 48-49 : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. Libris 10221147
- Wetterberg, Gunnar (1994). ”Vår tids hjälte: så börjar Sveriges moderna historia”. Historien upprepar sig aldrig (Stockholm : SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1994): sid. 27-50. Libris 2353288
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Johan August Gripenstedt.
Wikiquote har citat av eller om Johan August Gripenstedt.
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiquote har citat av eller om | Företrädare: Anders Peter Sandströmer |
Sveriges finansminister (tillförordnad) 1851 |
Efterträdare: Otto Palmstierna |
| Företrädare: Otto Palmstierna |
Sveriges finansminister 1856–1866 |
Efterträdare: Gustaf Lagercrantz |
|
- Svenska liberala politiker
- Ridderskapet och adelns riksdagsledamöter
- Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare
- Sveriges konsultativa statsråd
- Sveriges finansministrar
- Personer inom svensk liberalism
- Svenska friherrar
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Kommendörer av Nordstjärneorden
- Ledamöter av Lantbruksakademien
- Mottagare av Serafimerorden
- Personer från Schleswig-Holstein
- Födda 1813
- Avlidna 1874
- Män
