Skeppsbron, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skeppsbron, Göteborg
Skeppsbron, Göteborg.jpg
Skeppsbron sedd från vattnet, september 2010.
Namngiven 1883 (1852)
Läge
Plats Inom Vallgraven, Göteborg
Sträckning gatan: Stora Bommens Bro
Masthamnsbron
Längd 440 meter

Skeppsbron är en cirka 440 meter lång[1] kaj vid Göta älv och en gata (tidigare definierad som Strandgatan från Skeppsbron västerut) i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är omnämnd redan 1852, men fick sitt namn fastställt först 1883.[2] Skeppsbron går från Stenpiren vid Stora Bommen till Rosenlundskanalen, medan gatan numera sträcker sig från Stora Bommens Bro vid Stora Hamnkanalens mynning och västerut till Masthamnsbron vid inloppet till Rosenlundskanalen.[3] År 1900 uppges Skeppsbron vara 634 meter lång, med en medelbredd av 25,8 meter och med en yta av 16 352 kvadratmeter.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skeppsbron var – tillsammans med Stenpiren – den första kajen som anlades längs Göta älv. Tidigare fanns här bara större vassmarker, som fylldes igen med muddermassorna från älven. Innan älven muddrades och kajer byggdes, fick fartygen stanna ute vid Klippan. Skeppsbron fick snart järnvägsförbindelse med Södra hamnbanan. Längs gatan uppfördes många byggnader, speciellt för redare och transportföretag. Vid Skeppsbron 1 uppfördes hamnens allra första kran. De första båtarna vid kajen blev ostindiefararen Hildur och ångfartyget Lexington, år 1853.[5]

Med adress Skeppsbron 1 uppförde Alexander Keiller år 1830 ett varmbadhus inne på gården, med en omgivande trädgård. Badhuset stängde den 30 april 1856. [6][7]

Paraplyn var länge namnet på Skeppsbrons sydvästligaste del, den som gränsar mot Rosenlundskanalens utlopp. Namnet kommer av det varuskjul som stod här, vilket hade utskjutande tak men saknade väggar.[8] På 1970-talet planerades rivning av alla byggnader för att dra fram Götaleden, men ungefär hälften blev ändå kvar, och trafiken leddes i stället på Skeppsbron i västlig riktning (och på Stora Badhusgatan österut). Järnvägen lades då ned och blev en cykelbana.

På Skeppsbron 4 grundades år 1961 Sveriges första kinesrestaurang, Kinesiska Muren, av Liu Wanchun.[9][10] Den har senare flyttat till andra lokaler i grannhuset. Den 30 juni 2016 lades restaurangen ned.[11]

I och med invigningen av Götatunneln 2006 har den mesta trafiken kunnat ledas bort från Skeppsbron.

Projekt Skeppsbron[redigera | redigera wikitext]

År 2005 påbörjades Projekt Skeppsbron,[12] vars mål är att renovera området kring Skeppsbron och att "förena staden med vattnet"[13]. Projektet är ett samarbete mellan Älvstranden Utveckling AB, Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Trafikkontoret, Park och Natur och Skanska. Första etappen i projektet är spårväg till Stenpiren, och andra etappen är byggandet av bostäder, hotell, restauranger, med mera. Projektet beräknas vara färdigställt år 2018.[12]

Etapp 1 – Spårväg till Stenpiren[redigera | redigera wikitext]

Under 2015 kommer Stenpiren att bli en knutpunkt för kollektivtrafik. Nya Spårvagnsspår går från Kämpebron förbi Lilla torget, och via Södra Hamngatan fram till Stenpiren där en terminalbyggnad för spårvagn, buss och båttrafik skall anläggas. Spåret fortsätter sedan till Järntorget via Stora Badhusgatan. Spåret invigdes den 15 augusti 2015 och togs i trafik vid bytet till vintertidtabell den 16 augusti 2015.[14][15]

Etapp 2 - Nybyggnation[redigera | redigera wikitext]

I detaljplanen för området kring Skeppsbron ingår bland annat att kajen flyttas ut mellan 15 och 40 meter och att bryggor och pirar byggs i Göta Älv.[13] I området byggs nya kvarter med cirka 7-8 våningar höga hus. Kvarteren kommer att bestå av 30 000 m² lokalyta för hotell, kontor, handel och restaurang, samt mellan 400 och 450 lägenheter, varav minst 25% hyresrätter.[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  2. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 267
  3. ^ Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7
  4. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4
  5. ^ Göteborg - då och nu, Ingrid Wirsin & Christian Tyre, Göteborgs-Posten & Tre Böcker Förlag, Göteborg 1989 ISBN 91-7029-022-9 s. 40
  6. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 44
  7. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 255 + s. 271
  8. ^ Göteborgs hamn genom tiderna, [: med 409 illustrationer efter originalfotografier], Leo Bonsdorff, Göteborg 1931, s. 269
  9. ^ ”Krogsnusk fick Sveriges äldsta kinarestaurang på fall”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/krogsnusk-fick-sveriges-aldsta-kinarestaurang-pa-fall_783071.svd. Läst 24 januari 2011. 
  10. ^ Sveriges Radio - Äkta svensk kinamat
  11. ^ ”Sveriges äldsta kinakrog stänger”. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/sveriges-%C3%A4ldsta-kinakrog-st%C3%A4nger-1.2764619. Läst 1 juli 2016. 
  12. ^ [a b c] ”Projekt: Skeppsbron”. Älvstranden Utveckling AB. http://alvstranden.com/den-nya-staden/omraden/skeppsbron/aktuella-projekt/skeppsbron/. Läst 6 mars 2013. 
  13. ^ [a b] ”Skeppsbron - ny mötesplats vid älven”. Göteborgs Stad. http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-planarbete/plan--och-byggprojekt/!ut/p/b1/04_Sj7Q0NTazNDExMtGP0I_KSyzLTE8syczPS8wB8aPM4gMMvQItnAwdDfzdLd0MPEO8A9z8vH38DbxN9HOjHBUBFu06OA!!/?projektid=BN0462%2f07. Läst 6 mars 2013. 
  14. ^ ”Nu invigs Badhuslänken”. Göteborgs Spårvägar AB. http://www.goteborgssparvagar.se/nu-invigs-badhuslanken/. Läst 16 augusti 2015. 
  15. ^ ”Skeppsbron: Vi bygger spårväg till Stenpiren”. Göteborgs stad. http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/97c6df37-191e-4945-884b-d11654b6fff9/!ut/p/b1/hY9LkqowAEXX4gLSCch3mAgKCgiG_8QCafkJKkoDWX37FtD17uxUncG5MIWJLEqSinjEwximffZTl9m7vvfZ7R-n0pknyFMIh9ExdHVkWgeBp6c1v6M8jGDcXBZRT3Cp69opK6s5CegRaSbSudKT1R13ndFgu4wAlWgGS6TMpMc6n3zws7a5JLQ1zS3GDdMrzSEz5-XWg9OHx_wcrfigLPUtf_jxgQaGDMrEbjOFviWwqcONqoxj0d2vhRjXdrlafWKTTyz6Yxj970vyEeQ_BV6CPoyRcKbN8jBZy06N7CGfpRb1bZ5jEXJ0Fjq5juwi4l4a2aMWzY7mMSdoF4re1kv13SI8BQRjz1WIC_cwrfPua7p0X-iLR6IiyDxaS5KirlVVgGGTIFm_2-VWD2NP6DHRQEtFZbvTRiCVlJTRZRoF4G_DuojERawE1r69TXuUDiZ3e-ZhxDtNNdYzSDXP928ZwZxen5QWhcE8YR7veyBMeDGbh_HaDN1Iu950wBQBhQSFMbChyhvxVm57l0RssuOdoUVOsXB-3xOrjwYuC99OpZyf34l3ffrj-TD4jWUNKX7QsJl2t6kVpOh1ZtPVXTyc1cIKOsa9-4ZdOiwgA_mEV6tfbkha5g!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 5 mars 2013. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]