Skogbonaden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Del av Skogbonaden - klockorna i kyrkans klockstapel ringer in. Kyrkans kor till vänster

Skogbonaden (Skogstapeten) hittades 1912 i en kyrkbod vid Skogs kyrka i Hälsingland. Bonaden är daterad till 1200-talet och mäter cirka 45 centimeter i bredd och 165 centimeter i längd. Den vävdes i Nordsverige. Den är tillverkad i snärjväv (soumak) med ull i starka färger på en vit linnebotten. Bonaden förvaras på Statens historiska museum i Stockholm.

Motiv[redigera | redigera wikitext]

Närbild av klockaren.

Bilden har tolkats föreställa striden mellan hedendom och kristendom. Centralt placerat i bilden finns två byggnader som har förståtts föreställa en kyrkobyggnad och en mindre byggnad placerad till höger föreställande klockstapel. Byggnaderna är avbildade i genomskärning vilket gör kyrkans kor och klockringarna synliga.[1]

En detalj visar hur människor och djur tar sig till gudstjänst i den klockringande kyrkan.[2]

Bonadens tre krönta gestalter[redigera | redigera wikitext]

De tre krönta gestalterna på bonadens vänstra sida.

De tre krönta gestalterna i bonadens vänstra del har varit föremål för olika tolkningsförslag.

Erik Salvén tolkade 1923 de tre krönta gestalterna som de tre heliga kungarna från kristendomen. Agnes Branting och Andreas Lindblom (1928) valde senare att tolka dem som de nordiska nationalhelgonen Olof (Norge), Erik (Sverige) och Knut (Danmark), och 1944 anslöt sig Erik Salvén till denna åsikt.[3]

Sten Anjou framförde 1935 tanken att figurerna på bonaden föreställde de tre asagudarna Tor, Oden och Frej.[4] Bengt Thordeman anlöt sig 1948[5] och Vivi Sylvan 1949[6] till den här tolkningen. Sune Lindqvist tog 1951 avstånd från denna tanke och föreställde sig figurerna som helgonkungarna Olof, Erik och Knut. Asagudarna kunde ha befunnit sig på bonadens högra sida [7] Nils Sundquist var vacklande men anslöt sig senare till tanken att bonaderna föreställde helgonkungarna.[8]

Docent Berndt Gustafsson anslöt sig 1965 till asagudsteorin när han skrev avsnittet om Sveriges kristnande i tiobandsverket Den svenska historien.[9]

Margareta Nockert och Anne Marie Franzén slog i boken Bonaderna från Skog och Överhogdal fast att det troligen rör sig om de tre helgonkungarna i enighet med Branting-Linbloms teori. En analys av bottentyget[10] visar att figuren till vänster som tidigare har antagits vara Oden eftersom han bara har ett öga, från början har haft två ögon.

Betydelse som inspirationskälla[redigera | redigera wikitext]

Skogbonaden har då och då inspirerat konstnärer och konsthantverkare. Ett exempel från 1998 är Britta Carlströms utsmyckning av Gamla stans tunnelbanestation i Stockholm. En konstnär som arbetat extra mycket med denna motivvärld är Margareta Gisselson i Lingbo[11].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Himlen är här”. Uppsala domkyrka. http://www.himlenarhar.se/foremal/skogbonaden/. Läst 20 juni 2019. 
  2. ^ Cornell Jan, Grenholm Gunvor, red (1966). Den svenska historien. 1, Forntid, vikingatid och tidig medeltid till 1319. Stockholm: Bonnier. sid. 215. Libris 8075043 
  3. ^ Bonaden från Skog, Nils Sundquist
  4. ^ Gudatemplets beläten avbildade på bonaden från Skog, Sten Anjou Fornvännen 1935
  5. ^ Skogstapetens datering Bengt Thordeman Fornvännen 1948
  6. ^ Bonaden från Skog, till frågan om dess innehåll och datering Vivi Sylvan Fornvännen 1949
  7. ^ Några ord om bonaden från Skog, Sune Lindqvist Fornvännen 1951
  8. ^ Två tidiga symbolbilder av den primära Trefaldighetskyrkan på Upsala Domberg?, årsboken Uppland 1977 och Bonaden från Skog. Till tolkningen av bildfältet med hästar och tyglare årsboken Uppland 1978 , Nils Sundquist
  9. ^ Tolkningen vidhölls i 1992 års utgåva av Den Svenska historien, band 1 s. 211
  10. ^ Franzén, Anne Marie; Nockert Margareta (1992). Bonaderna från Skog och Överhogdal och andra medeltida väggbeklädnader: [The Skog and Överhogdal wall-hangings and other medieval wall textiles]. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. sid. 57, fig.54. Libris 7640520. ISBN 91-7402-226-1 
  11. ^ ”Margareta Gisselson ställer ut i Ovanåker” (på sv). helahalsingland.se. 1 september 2009. https://www.helahalsingland.se/artikel/margareta-gisselson-staller-ut-i-ovanaker. Läst 20 juni 2019. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]