Skuggsamhälle

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skuggsamhälle är en del av samhället som existerar bredvid välfärdsstaten.[1] Det är oklart hur stort skuggsamhället är men enligt en artikel från NGO:n Röda korset ökar antalet människor i skuggsamhället både i Sverige och hela Europa. Beräkningar från Socialstyrelsen och Migrationsverket anger siffror på mellan 30 000 och 50 000 människor som lever i skuggsamhället, en siffra som enligt Migrationsverket kan komma att öka i framtiden.[2][3][4][när?]

I sin bok "Vi, Skuggorna" skriver journalisten Elinor Torp (arbetsmiljöreporter på Dagens Arbete) att människor i skuggsamhället kan vara illegala invandrare och EU-migranter och att de främst arbetar i branscher som bygg, transport, städ och restaurang. De bor under väldigt enkla förhållanden (t ex i en källare eller i ett garage) och saknar ofta tillgång till samhällets skyddsnät.[5] Enligt Jerk Wiberg, spaningsgruppschef vid gränspolisen, kan det bo 12-15 personer i en tvårumslägenhet där var och en måste betala mellan 2 000 och 4 000 kr i månadshyra.[6] På arbetsplatserna är det vanligt med jobb dygnet runt varje dag i veckan till en lön på ett par tusenlappar i månaden. Anledningen att människorna stannar kvar i Sverige är dels för att även en låg lön här är mycket högre än lönen i deras hemländer och dels att de i vissa fall inte får ut sin lön vilket gör att de inte kan resa tillbaka. Ellinor Torp ser terrordådet i Stockholm som en konsekvens av skuggsamhället eftersom teorristen Rakhmat Akilov var en del av det när han 2017 kom till Sverige från Uzbekistan och jobbade som asbestsanerare.[5][7]

Det är sällan att svenska företag eller kommuner direkt anlitar verksamheter som är en del av skuggsamhället utan detta sker i regel indirekt via "långa entreprenörskedjor".[5] Det kan handla om en offentlig upphandling som ett byggbolag vinner och som sedan i sin tur går via flera underleverantörer där leverantören längst ner i kedjan hyr in personal från ett land utanför EU. Enligt Ellinor Torp skapar detta problem för företag som vill klara sig på laglig väg men som istället blir utkonkurrerade av företag som använder illegal arbetskraft.[8]

Elinor Torp menar att "skuggsamhället" började växa fram strax efter Alliansregeringens tillträde. 2007 lades Arbetslivsinstitutet ner och Arbetsmiljöverket drabbades av nedskärningar vilket minskade kontrollerna på arbetsplatserna. Ett år senare underlättades för arbetskraftsinvandring och ytterligare ett år senare förändrades reglerna för F-skattesedel, nu behövde företag inte längre anställa folk utan kunde behandla dem som egna företagare. 2010 slopades revisionsplikten för aktiebolag, dvs. 70% av alla svenska bolag och 2013 slutade skatteverket kontrollera om arbetstagare från utanför EU hade arbetstillstånd. Högkonjunkturen och byggboomen fr.o.m. 2014 ökade behovet av arbetskraft inom byggbranschen vilket utökade "skuggsamhället". 2015 gjordes ytterligare nedskärningar på Arbetsmiljöverket vilket minskade antalet kontroller på arbetsplatser ännu mer. Sedan 2017 har lagarna skärpts igen, t ex infördes krav på arbetstillstånd och företag måste numera skicka in kontrolluppgifter en gång i månaden, dock omfattas utländska bolag inte av de nya lagarna. Polisen har fått större möjligheter att kontrollera branscher som använder sig av mycket illegal arbetskraft.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Röster från skuggsamhället – att leva som papperslös i Sverige, Röda Korset och Stockholms Stadsmission 2015, sid. 7, länk: https://www.stadsmissionen.se/sites/default/files/2019-12/Roster-fran-skuggsamhallet-2015.pdf
  2. ^ Strand, Karin, Lithander, Anna, Skuggsamhället i Röda Korset magasin 1/2019, sid. 10 ff., länk: https://www.rodakorset.se/globalassets/rodakorset.se/dokument/engagera-dig/roda-korset-magasin/roda-korset-magasin-1901_mid.pdf
  3. ^ ”Advokaten - Skuggsamhället befaras växa sig större”. www.advokaten.se. https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2016/nr-8-2016-argang-82/skuggsamhallet-befaras-vaxa-sig-storre/. Läst 12 mars 2021. 
  4. ^ ”Vi måste stoppa det växande skuggsamhället”. gp.se. 19 juli 2016. http://www.gp.se/1.3489359. Läst 12 mars 2021. 
  5. ^ [a b c] ”Skuggsamhället: Arbetarna som utnyttjas, skadas och skräms till tystnad”. Byggnadsarbetaren. 15 oktober 2019. https://www.byggnadsarbetaren.se/skuggsamhallet-arbetarna-som-utnyttjas-skadas-och-skrams-till-tystnad/. Läst 12 mars 2021. 
  6. ^ ”ANNA DAHLBERG: Skuggsamhället är större än någon anar”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/skuggsamhallet-ar-storre-an-nagon-anar/. Läst 12 mars 2021. 
  7. ^ ”Aura, 35, om livet i skuggsamhället: jobb ”dygnet runt” för 2 000 i månaden”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/qs/aura-35-jobbade-dygnet-runt-for-2000-i-manaden/. Läst 12 mars 2021. 
  8. ^ ”Arbetsgivaren som ville vara laglig”. Dagens Arbete. 29 oktober 2019. https://da.se/2019/10/arbetsgivaren-som-ville-vara-laglig/. Läst 12 mars 2021. 
  9. ^ ”Så har skuggsamhället vuxit fram”. Dagens Arbete. 8 oktober 2019. https://da.se/2019/10/tidslinje-sa-har-skuggsamhallet-vuxit-fram/. Läst 12 mars 2021.