Illegal invandring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Container som använts för människosmuggling.

Illegal invandring är företeelsen att människor uppehåller sig i ett annat land utan tillstånd eller rättslig status. Europaparlamentet avrådde 2009 från uttrycket och rekommenderade EU-institutionerna och medlemsstaterna att istället hänvisa till odeklarerade/odokumenterade arbetstagare/invandrare[1], men har senare ändå själva använt begreppet i officiella dokument [källa behövs].

Under tiden en person är asylsökande i ett land vistas personen legalt i det landet, även om personen kan sakna id-handlingar. En person som har fått negativt beslut på asylansökan, men på grund av verkställighetshinder inte kan tvångsavvisas, och därmed har rätt att vistas i landet men inte har arbetstillstånd, räknas ibland som papperslös om inte personen får ett tillfälligt uppehållstillstånd. Det är en tillståndslös vistelse i landet som avses när man talar om papperslösa.

Det kan finnas flera orsaker till att personer uppehåller sig i ett land utan tillstånd. Den som lämnar sitt hemland av ekonomiska eller politiska orsaker och inte räknar med att kunna få uppehållstillstånd i det land de kommer till, kanske väljer att bosätta sig i landet utan att söka uppehållstillstånd. Andra har kommit som asylsökande på flykt undan krig, förföljelse eller naturkatastrofer och sedan de har fått avslag på sin asylansökan väljer att gå under jorden och undvika myndighetskontakter för att stanna kvar i landet som gömd flykting.

I USA beräknar man att det finns mellan sju och tjugo miljoner människor från andra länder som lever i landet utan formellt tillstånd, varav majoriteten från Mexiko.

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Eurostat: Icke EU medborgare som befinner sig illegalt i EU-28 och EFTA år 2015

FN har beräknat att det i världen finns ungefär 30–40 miljoner irreguljära migranter i världen, varav 1,9–3,8 miljoner beräknas befinna sig i EU. Det sammanlagda antalet irreguljära migranter motsvarar mellan 15 och 20% av världens migranter.[2]

I vissa industriländer utgör de som vistas i landet utan tillstånd en stor del av befolkningen: i Spanien uppskattas gruppen till mellan 300 000 och 800 000 personer,[3] i USA anger US Census siffran till mer än åtta miljoner. I USA beviljas mycket få asyl, och de flesta får avslag direkt; de söker därför sällan asyl. De flesta illegala invandrare är dessutom från centralamerikanska länder inklusive Mexiko och skulle inte kunna få asyl. Inom EU beslutade man den 18 juni 2008 att Illegala invandrare som vägrar återvända till sina hemländer frivilligt i vissa fall ska kunna hållas inspärrade i upp till 18 månader.[4]

I Norge[redigera | redigera wikitext]

Politiets utlendingsenhet (PU) hade år 2014 registrerat 14 000 personer som olovligt uppehöll sig Norge varav 5000 satt i asylmottagningsenheter. Många av dem var asylsökare som fått avslag och 550 av dem dömda brottslingar som skulle ha blivit utvisade.[5] att 14 000 År 2017 drogs i en rapport författad av Oxford Research på uppdrag av Utlendingsdirektoratet slutsatsen att mellan 18 000 - 56 000 personer befann sig illegalt i Norge.[6]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

En person vistas legalt i Sverige om personen har svenskt medborgarskap eller är medborgare i ett EES-land.

Andra personer som vistas i Sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för längre tid. De som har flyktingskäl kan ansöka om asyl enligt utlänningslagen, 4 kap. 1 §. De kan också ansöka om asyl av andra skyddsskäl enligt lagens 4 kap. 2 §.

En illegal är en person som inte är medborgare i Sverige eller ett EES-land och saknar uppehållstillstånd. Det är personer som kan ha sökt asyl och fått avslag, ej sökt asyl eller har stannat kvar i Sverige efter att uppehållstillstånd har gått ut.

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

Tredjelandsmedborgare (EU-begrepp "Eurostat Third Country" betyder "ej medborgare i något EU-land") som illegalt uppehöll sig i Sverige åren 2009-2014 enligt Eurostat

Det saknas pålitlig statistik över antalet illegala personer. Utredningen om vård för illegala m.fl. 2011 antog att det finns som mest 35 000 illegala personer i landet.[7] Under 2012 inkom 36 526 ansökningar om asyl. 12 576 eller 34% bifölls.[8]

Orsakerna till att en person vistas i Sverige utan tillstånd varierar.

Asyl[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Asylsökande

I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen.

Livssituation[redigera | redigera wikitext]

Personer som vistas i Sverige utan tillstånd lever ofta i en utsatt situation, utan tillgång till sjukvård, utbildning och andra samhällsfunktioner.[9] Då de även är utestängda från den normala arbetsmarknaden försörjer sig många genom svartjobb där de ofta utnyttjas med låga löner och i övrigt dåliga arbetsvillkor.[10] En illegal som klagar på arbetsförhållandena riskerar att bli utvisad till sitt hemland.[11]

Möjligheten att få subventionerad sjukvård i vissa fall kan vara förknippad med en risk att bli angiven till polisen, något som har kritiserats av bland andra FN:s människorättsråds rapportör Paul Hunt och Röda Korset.[12] Det förekommer inget förbud mot att ge vård. Enligt DN ger i praktiken ungefär hälften av landstingen illegala tillgång till skattefinansierad vård på samma premisser som de som har uppehållstillstånd.[13]

Utöver att gruppen redan likställts svenska medborgare på ett flertal områden har även deras barn rätt till skolgång, och den 1 januari 2014, trädde nya riktlinjer i kraft i Malmö som stipulerar att illegala barn får rätt till socialbidrag och familjerna till bidrag för boende.

Inre utlänningskontroll[redigera | redigera wikitext]

Polisen kontrollerar enskildas rätt att vistas i Sverige. Det får inte ske enbart på grund av utseende, språk eller namn utan ska ske i samband med t.ex. frihetsberövande, brottsutredning, trafikkontroll eller ordningsbrott. Polisen har rätt och skyldighet att fastställa identitet på brottsmisstänkta och då avslöjas Illegala invandrare. Utan brottsmisstanke får polisen inte kontrollera identitet, med vissa undantag, såsom att man kan kontrollera bilförares körkortsinnehav eller att tullen vid gränsen har fri rätt att kontrollera personer (även om de formellt inte får gå på hudfärg).

Kontroller sker i enlighet med ett regleringsbrev från justitiedepartementet i vilket polisen ges i uppdrag att effektivisera genomförandet av beslutade utvisningar.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Europaparlamentets resolution av den 14 januari 2009 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2004-2008, punkt 159: 'Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att inte längre använda termen "olagliga invandrare", som har en väldigt negativ värdeladdning, utan i stället hänvisa till "odeklarerade/odokumenterade arbetstagare/invandrare'. Se även motsvarande engelska text; 'Calls on the EU institutions and Member States to stop using the term "illegal immigrants", which has very negative connotations, and instead to refer to "irregular/undocumented workers/migrants"'.
  2. ^ Fores: Irreguljära migration Arkiverad 7 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Papperslösa är invånare”. Arbetaren. 26 april 2006. http://arbetaren.se/artiklar/papperslosa-ar-invanare/. 
  4. ^ Kritik mot EU-beslut om flyktingar[död länk] Västerbottenskuriren 18 juni 2008
  5. ^ NRK. ”14.000 i Norge uten lovlig opphold” (på no). NRK. https://www.nrk.no/norge/14.000-i-norge-uten-lovlig-opphold-1.11912168. Läst 28 maj 2017. 
  6. ^ NRK. ”– Titusener ulovlig i Norge – frykter flere bransjer ødelegges av svart arbeid” (på no). NRK. https://www.nrk.no/norge/_-titusener-ulovlig-i-norge-_-frykter-flere-bransjer-odelegges-av-svart-arbeid-1.12401046. Läst 28 maj 2017. 
  7. ^ Sverige. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. (2011). Vård efter behov och på lika villkor: en mänsklig rättighet : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2011:48. Stockholm: Fritze. Libris 12203072. ISBN 9789138235935. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/169815. ”Enligt Socialstyrelsens Social rapport 2010 saknas pålitlig statistik över antalet papperslösa personer. De siffror som tillhandahålls av polisen och andra myndigheter, journalister och forskare är gissningar eller i bästa fall uppskattningar och varierar mellan 10 000 och 35 000 personer. Utredningen har under arbetet gång inte funnit fakta som skulle motsäga denna uppskattning varför uppgiften får tas för god. För sitt arbete räknar utredningen således med att det finns som mest 35 000 papperslösa personer i landet.” 
  8. ^ Avgjorda asylärenden Migrationsverket, helåret 2012
  9. ^ SvD debatt: Ovärdig behandling av papperslösa
  10. ^ ”LO vässar verktygen för migrationsarbetare”. Landsorganisationen i Sverige. 28 maj 2008. http://www.lo.se/start/lo_vassar_verktygen_for_migrationsarbetare. 
  11. ^ Så vill facket stödja papperslösa[död länk] LO-tidningen 28 maj 2008
  12. ^ ”Röda Korset uppmanar regeringen - Ge gömda migranter rätt till sjukvård nu”. Röda korset via Mynewsdesk. 28 mars 2007. http://www.mynewsdesk.com/se/rodakorset/pressreleases/roeda-korset-uppmanar-regeringen-ge-goemda-migranter-raett-till-sjukvaard-nu-139318. 
  13. ^ ”Fler sjukhus tar emot papperslösa”. dagens Nyheter. 17 maj 2008. http://www.dn.se/arkiv/diverse/fler-sjukhus-tar-emot-papperslosa. 
  14. ^ ”Fakta om inre utlänningskontroller”. Polisen. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151007111044/https://polisen.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Gemensam/Polisens-arbete-med-inre-utlanningskontroller/.