Släpvagn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Släpvagn eller släp är en vagn - ett ej motoriserat fordon på hjul, avsett att dras efter ett motoriserat fordon. Mellan Släpvagn och dragande fordon har man en draganordning. Släpvagnen är vanligen ett transportmedel avsett för väg - vägtrafikfordon. Om släpet saknar fjädring eller inte är avsett för att transportera gods kan det vara ett efterfordon. Släpvagn kan även utgöra en spårvagn och kan i vissa fall avse transport i vild mark.

Släpvagn på vägen[redigera | redigera wikitext]

En släpvagn avsedd för vägtrafik är försedd med gummidäck och dras av ett dragfordon, exempelvis en personbil, lastbil eller buss.

Olika typer av släpvagnar:

  • Egentlig släpvagn. Har minst två axlar (en i varje ände). Utövar en relativt liten vertikal belastning på bilens draginrättning.
  • Släpkärra. En sådan har en eller två axlar placerade ungefär på mitten, och utövar en större vertikal belastning på bilens draginrättning. (Exempelvis husvagnar fungerar enligt denna princip) Kallas ofta "Jigg" när den sitter efter en tung lastbil.
  • Semitrailer. Avsedd att dras av speciell dragbil ("semitrailerdragare"). Är inte ett egentligt släp utan klassas i en egen klass: påhängsvagn. Semitrailern dras av en trailerdragare (en lastbil med vändskiva), alternativt hänger man den på en dolly och drar den efter en vanlig lastbil.
  • Dolly. Är utrustad med en kopplingsanordning (vändskiva) så den kan fungera som en styraxel till en semitrailer så att denna fungerar som en egentlig släpvagn. När dollyn dras utan påhängsvagn räknas den som släpkärra.

Släpvagn i spårbunden trafik[redigera | redigera wikitext]

Veteranspårvagn med tillkopplad släpvagn

spårvägar och tunnelbanor samt i motorvagnståg på järnväg förekommer släpvagnar, alltså vagnar utan motorer.

De första släpvagnarna var ofta gamla hästspårvagnar, som blev över när spårvägen elektrifierades. Modernare släpvagnar är ofta utförda i stort sett som motorvagnar av motsvarande årgång, men utan motorer och förarplatser. Elektrisk ström och ibland tryckluft överförs till släpvagnen genom ledningar från motorvagnen.

En släpvagn med förarplats kallas vanligen för manövervagn.

Svenska regler för släpvagnar[redigera | redigera wikitext]

Den gula rektangulära reflexen med röd kant ska sitta på alla släpvagnar med totalvikt över 3,5 ton.

Högsta tillåtna hastighet för bromsad släpvagn är 80 km/h. Obromsad släpvagn får köras i högst 80 km/h om släpvagnens totalvikt inte överstiger bilens halva tjänstevikt, eller om släpvagnen är olastad och dess tjänstevikt inte överstiger bilens halva tjänstevikt. Högsta tillåtna hastighet för obromsad släpvagn är i övriga fall 40 km/h.[1]

I Sverige görs en åtskillnad mellan lätt och tungt släp. Generellt gäller att man med körkort med behörighet enbart för dragfordonet får dra ett lätt släp tillkopplat, medan man för tungt släp måste ha behörighetstillägget E (exempelvis BE, CE).

Har man körkort för personbil (behörighet B) får man således dra ett släp som räknas som lätt. Ett och samma släp kan beroende på vilken dragbil man använder räknas som lätt och tungt i olika situationer. Följande gäller för bromsade släp med personbil eller lätt lastbil som dragfordon:

  • Släpet räknas alltid som lätt (oavsett dragfordon) om dess totalvikt högst är 750 kg.
  • Om släpet har en högre totalvikt än 750 kg kan det ändå räknas som lätt under förutsättning att släpets och bilens sammanlagda totalvikter inte överstiger 3500 kg.

(1)* Kravet att släpets totalvikt inte får överstiga bilens tjänstevikt togs bort 19 januari 2013.

I praktiken innebär detta att man med små personbilar endast får dra lätta släp om man enbart har B-kort. Detsamma gäller för stora bilar, såsom minibussar eller lätta lastbilar, medan personbilar med tjänstevikt omkring 1400-1500kg oftast får dra ganska tunga släp, då dessa har en relativt hög tjänstevikt samtidigt som de oftast inte har en alltför hög totalvikt (som tillsammans med släpets totalvikt inte får övertstiga 3500 kg). Det diskuteras i Sverige att höja den största tillåtna totalvikten för en kombination av bil och släp till 4250 kg, då ett EU-direktivet finns som ska vara infört senast 19/1-2013. För att köra bil med släp med en gemensam totalvikt mellan 3500 och 4250 kg så kommer det att endast krävas ett körprov, alltså inget komplett teoriprov och uppkörning. Den som klarar det nya körprovet kommer att ha ett B-körkort med en kod som visar att man för köra släp upp till 4250 kg gemensam totalvikt för bilen och släpet.[2]


I vissa fall kan en bil dra flera släpvagnar. Så är till exempel fallet när en semitrailer kopplas till en dolly, som i sin tur dras av en lastbil. En annan tänkbar kombination är dragbil + semitrailer + släpkärra. En sådan fordonskombination får i Sverige, under vissa omständigheter, vara 25,25 meter lång. Krav finns att kombinationen inte ha mer än två ledpunkter om hastigheten skall överstiga 40 km/h.

Semitrailers får en ökad betydelse eftersom de lätt kan lastas över till järnväg vid längre transportsträckor. Se järnvägsstation.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Transportstyrelsen.se (2009-05-19) Släpvagn & husvagn / Hur fort får du köra? Läst 7 oktober 2009
  2. ^ Motormännen.se (2009-05-19) Motormännen Läst 28 oktober 2011