Slakthusområdet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Slakthuset (tunnelbanestation))
Hoppa till: navigering, sök
Norra infarten till Slakthusområdet i oktober 2007.

Slakthusområdet (även Enskede slakthus) är ett industriområde i stadsdelen Johanneshov i Söderort inom Stockholms kommun som invigdes i januari 1912. Området har idag (2010) en storlek av cirka 300 000 m² med över 200 företag och drygt 3 500 arbetsplatser. Cirka 125 av dessa är livsmedelsföretag av olika slag.[1] För närvarande (2011) planeras en framtida utveckling av Slakthusområdet i samband med projektet Söderstaden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

År 1864 avskaffades skråväsendet i svenska städer, och full näringsfrihet infördes. En bieffekt blev att myndigheterna tappade kontrollen över de slakterier som fanns i Stockholm och dess närhet. Det fanns många brister när det gällde hygien och tillsyn. Problemet diskuterades i många år. 1897 infördes Lagen angående köttbesiktning och slakthus och i samband med den väcktes tankarna på ett kommunalt slakthus i Stockholm.

Slakthusområdets situationsplan på 1920-talet och flygfotografi över området på ett samtida vykort. Slakthusområdets situationsplan på 1920-talet och flygfotografi över området på ett samtida vykort.
Slakthusområdets situationsplan på 1920-talet och flygfotografi över området på ett samtida vykort.

År 1904 förvärvade Stockholm stad Enskede gårds vidsträckta ägor för en kommunal utbyggnad av egnahem. 1906 beslutade man dock att här uppföra Stockholms stads slakthus för att reglera hanteringen och slakt av boskap i Stockholm. Anläggningen inrymde en rad byggnader för olika ändamål, flera utförda i en avancerad armerad betongkonstruktion med fasader i ljusgrå kalksandsten. Man uppförde bland annat stallar, kontorslokaler, kylhus, marknadshallar och ett eget vattentorn.

Första spadtaget 1906.
Nyuppförda "Stockholms stads slakthus" med omgivningar på 1920-talet. I övre bildkant syns Johanneshovs IP.

Totalt fanns i början ett tjugotal byggnader i norra delen av området, södra delen var reserverad som en framtida utökningsmöjlighet. Inom området anlades en oval järnvägsslinga för godstransporter som anslöts via Slakthusbanan till Västra stambanan.[2] För persontrafiken till området anlades spårvägen Enskedebanan.[3] Det var en för sin tid storskalig och rationell anläggning. Slakthusområdet byggdes mellan 1906 och 1912, efter ritningar av arkitekt Gustaf Wickman. Många byggnader uppfördes i jugendstil, en ovanlig byggnadsstil för industribyggnader i Sverige. Med sina enkla former är de ursprungliga byggnaderna en parallell till arkitekturen i Deutscher Werkbund.[4]

Gustav V invigde den 31 januari 1912 Stockholms första offentliga slakthus och från 8 februari 1912 infördes slakttvång i Stockholm, vilket innebar att all slakt skulle ske vid slakthuset. 1915 slaktades närmare 90 000 djur varav hälften var storboskap (kor och oxar). Totalt fanns detta år 249 slakterirörelser inom området, varav 25 rörelseidkare slaktade mer än 1 000 djur medan 192 slaktade mindre än 100 djur.[5]

I början av 1930-talet fanns partihandel med kött på elva platser runtom i Stockholm, varav Centralsaluhallen i Klarakvarteren var den viktigaste. Denna splittring av handeln ändrades när den stora marknadshallen i Slakthusområdet byggdes om till partikötthall, som öppnades i oktober 1936. Därmed var första steget till större mångfald på Slakthusområdet genomfört.

I oktober 1944 fastställdes en ny stadsplan för Slakthusområdets södra del, som från början hade reserverats för en framtida utökning. Huvudvägarna "Hallvägen" och "Slakthusgatan" förlängdes söderut och kvartersnamn som "Hjälpslaktaren", "Styckmästaren", "Charkuteristen" och "Kylhuset" skapades.[6]

På 1950- och 1960-talen utökades bebyggelsen söderut. De nya etableringarna i Slakthusområdet hade inte bara med slakt att göra utan även med köttförädling som Gudruns charkuteriindustri, Slakteri AB i Stockholm (SABIS) och Carl Larsson Slakteri AB. Även andra livsmedelsverksamheter som kafferosteri för Möller & CO AB och Schumachers storbageri kom under 1950-talet.[7] Helsingborgs Fryshus AB uppförde ett nytt fryshus, en anläggning som senare utvidgades i flera etapper.

Istället för gråvit kalksandsten användes nu huvudsakligen gult och rött tegel för fasadgestaltningen. Här kan särskilt nämnas byggnaden i kvarteret "Charkuteristen 5" som ritades av Ralph Erskine tillsammans med sin medarbetare arkitekt Yngve Fredriksén för Möller & Co och uppfördes 1955. Husets olika funktioner är tydligt avläsbara i fasaderna, där den lägre lagerbyggnaden består av slutna tegelfasader medan en glasad kontorsbyggnad reser sig ovanför lagerbyggnaden. Glasfasaden med bröstningar av färgat fasadglas var en av de första byggnaderna i Stockholm med denna teknik. Fönstren är inte öppningsbara utan måste tvättas utifrån med en hissbar fasadkorg. Komplexet är den enda nyare byggnaden som fick en "blåmärkning" (vilket innebär det starkaste skyddet) vid Stockholms stadsmuseums inventering 2004-2007.[8]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader i urval[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsinventering[redigera | redigera wikitext]

Under 2004-2007 inventerade Stockholms stadsmuseum samtliga byggnader i området uppförda före 1990. De mest värdefulla fastigheterna har getts en blåmärkning vilket innebär det starkaste skyddet och att fastighetens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Vid inventeringen gavs tolv anläggningar en blå märkning. Fyra anläggningar fick en grön märkning, det näst högsta värdet, som betyder att fastigheten är särskilt värdefull i någon mening.[9].

Endast ett urval av grönmärkta anläggningar finns med i tabellen nedan.

Bild Benämning Byggår Arkitekt Adress Kvarter & Motivering Märkning
Slakthusplan 3, 2010a.jpg Gamla Börshuset 1907 Gustaf Wickman Slakthusplan 3 Johanneshov 1:1 hus 8 Ceruleanblue.jpg
Slakthusplan 9, 2010a.jpg Portvaktsstugan 1907 Gustaf Wickman Slakthusplan 9 Johanneshov 1:1 hus 7 Ceruleanblue.jpg
Hallvägen 9, 2010b.jpg Centralslakthallen 1907 Gustaf Wickman Hallvägen 9, Styckmästargatan 1 m.fl adresser Johanneshov 1:1 hus 1 Ceruleanblue.jpg
Palmfeldsvägen 21, 2010a.jpg Veterinär och maskinistbostäder 1907 Gustaf Wickman Palmfeltsvägen 19-21 Kylhuset 15 hus 6-7 Ceruleanblue.jpg
Fållan 6-8, 2010c.jpg F.d. marknadshall för svin och småboskap 1907 Gustaf Wickman Fållan 6-8, Livdjursgatan 5-7 Kylhuset 16 hus 1 Ceruleanblue.jpg
Fållan 3, 2010a.jpg F.d. marknadshall för storboskap 1907 Gustaf Wickman Fållan 3,5,11, Kylhusgatan 8,10,12,14 m.fl Kylhuset 16 hus 2 Ceruleanblue.jpg
Fållan 1, 2010a.jpg F.d. stallbyggnad för storboskap 1907 Gustaf Wickman Hallvägen 14-16, Fållan 1, Kylhusgatan 2 Kylhuset 22 Ceruleanblue.jpg
Rökerigatan 11, 2010b.jpg F.d. hudbod 1907 Gustaf Wickman Styckmästargatan 11,13, Rökerigatan 11,13 Johanneshov 1:1 hus 6 Ceruleanblue.jpg
Rökerigatan 15, 2010a.jpg F.d. dynghus och rensstuga 1907 Gustaf Wickman Rökerigatan 15 Johanneshov 1:1 hus 5 Ceruleanblue.jpg
Palmfeldsvägen 1, 2010b.jpg Köttförsäljningsbyggnaden 1907 Gustaf Wickman Palmfeltsvägen 1 Sandhagen 10 Ceruleanblue.jpg
Hallvägen 21, 2010b.jpg Möller & Co:s byggnad 1955 Ralph Erskine och
Yngve Fredriksén
Hallvägen 21,23, Charkmästargatan 2 Charkuteristen 5 Ceruleanblue.jpg
Hallvägen 11, 2010b.jpg Gudruns charkuteriindustri 1959 Uhlin & Malm Arkitekter Hallvägen 11 - Styckmästargatan 2 Hjälpslaktaren 2 Solid green.svg
Slakthusgatan 9, 2010a.jpg Kontors och lagerbyggnad 1965 AB Byggplanering Ragnar Wale & Co Slakthusgatan 9, Rökerigatan 18 Sandhagen 6 hus 1 Solid green.svg
Slakthusgatan 11, 2010a.jpg Stockholms äggaktiebolags byggnad 1960 Elmer Husman Slakthusgatan 11, Rökerigatan 20 m.fl Sandhagen 7 hus 1 Solid green.svg
Slakthusgatan 13, 2010a.jpg Svenska ägghandelsförbundets byggnad 1959 Gunnar Öhrström Slakthusgatan 13, Rökerigatan 22, Charkmästargatan 6 Styckmästaren 3 Solid green.svg

Områdets södra del från ovan[redigera | redigera wikitext]

Slakthusområdet sett från Globen i maj 2010. I förgrunden syns byggnaderna för Globen Shopping och längst till vänster har rivnings- och schaktarbeten för Stockholmsarenan startat. Slakthusområdet sett från Globen i maj 2010. I förgrunden syns byggnaderna för Globen Shopping och längst till vänster har rivnings- och schaktarbeten för Stockholmsarenan startat.
Slakthusområdet sett från Globen i maj 2010. I förgrunden syns byggnaderna för Globen Shopping och längst till vänster har rivnings- och schaktarbeten för Stockholmsarenan startat.

Framtidsplaner[redigera | redigera wikitext]

Slakthusområdet ingår tillsammans med Globenområdet, Gullmarsplan och södra Skanstull i ett stadsutvecklingsprojekt kallat Vision Söderstaden 2030. Stockholms stad planerar här för en tätare, mer funktionell, stadsmiljö som skall länkas samman med omkringliggande stadsdelar.

Gällande Slakthusområdet är det meningen att utveckla en stadsdel med plats för företag, affärer, restauranger och bostäder för 2 500–3 000 personer. Samtidigt skall Slakthusområdets tradition bevaras genom de kulturhistoriska byggnader som finns i området (se avsnitt "Byggnadsinventering"). Dessa kommer att integreras i den nya bebyggelsen. För närvarande (2011) befinner sig projektet i en startfas där arbetet organiseras och förutsättningarna utreds. Hösten 2013 planeras ett programförslag för Slakthusområdet vara färdigt för allmänheten att ta ställning till.[10]

Bland de företag som planerar en större satsning i Söderstaden finns Ikea-koncernen. Företaget har för avsikt att låta uppföra 550 nya bostäder och ett nytt varuhus. ”Ikea Söderstaden” blir då det tredje Ikeavaruhuset kring Stockholm. Byggstart beräknas till tidigast år 2016.[11]

Tidplan[redigera | redigera wikitext]

  • 2011: Utredningar av olika planeringsförutsättningar.
  • 2012: Programarbete och arkitektuppdrag.
  • 2013: Samråd med allmänhet och olika remissinstanser om programmet samt politisk behandling.
  • 2013: Preliminär start för detaljplanearbete för de första etapperna i Slakthusområdet.
  • 2014: Årsskiftet 2014/2015 preliminärt antagande av första detaljplaner.
  • 2016: Preliminär start för genomförande.

Bilder på området 2014[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Slakthusområdet 1912-2002: en jubileumsskrift, sida 2
  2. ^ Nordisk familjebook 1925 Nyboda-Enskede järnväg
  3. ^ Nordisk familjebook 1923 Enskede
  4. ^ Bedoire (1977), sidan 330
  5. ^ SSM - Värdefulla industrimiljöer i Stockholm - Slakthusområdet (1984)
  6. ^ Stockholms stadsbyggnadskontor, stadsplan för Slakthusområdet från 1944
  7. ^ ICA-historien
  8. ^ Inventering av bebyggelse i Stockholms kn, STADSDELEN JOHANNESHOV, 2004-2007, Stockholms län
  9. ^ ”Information till dig som äger ett kulturhistoriskt värdefullt hus i ytterstaden” (PDF). Stockholms stadsmuseum. http://www.stadsmuseum.stockholm.se/media/pdf/johanneshov_webb.pdf. Läst 30 oktober 2010. 
  10. ^ Stockholms stad: Slakthusområdets utveckling, läst 2012-05-16.
  11. ^ Svenska Dagbladet: Ikea gör jättesatsning i Söderstaden. Publicerad 22 januari 2013.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]