Hoppa till innehållet

Societas Sanctæ Birgittæ

Från Wikipedia
Societas Sanctæ Birgittæ
Societas Sanctæ Birgittæ vapen.svg
FörkortningSSB
Bildad1920
GrundareHugo Berggren, C.L. Lagerfelt, Simon Lüders, Eric von Rosen, Mats Åmark, Brita Hermelin, Manda Hökerberg, Greta Lagerfelt, Ida Åmark, Mary von Rosen
TypKristen organisation
Syfte/fokusBönegemenskap
Officiella språkSvenska
Fader ConfessorBo Brander
Moder SuperiorAnna Greek
Webbplatswww.societasbirgittae.org
Vadstena klosterkyrka.

Societas Sanctæ Birgittæ (SSB) är en sammanslutning av tredjeordensliknande karaktär av män och kvinnor inom Svenska kyrkan, som i traditionen efter den heliga Birgitta vill se Svenska kyrkan som en gren av den allmänneliga och apostoliska kyrkan.

SSB grundades 1920 av personer som i en tid av vad man upplevde som liturgisk och teologisk utarmning längtade efter ett rikare gudstjänstliv, oftare återkommande nattvardsfirande, ett innerligare andaktsliv och en mera bibel- och bekännelsetrogen förkunnelse i Svenska kyrkan. En av tillskyndarna var ärkebiskop Nathan Söderblom. SSB:s strävan till ett liturgiskt rikare gudstjänstliv står i den högkyrkliga traditionen och har bidragit till 1900-talets gudstjänstutveckling i hela Svenska kyrkan.

SSB har omkring 200 medlemmar bosatta över hela landet. Man samlas varje år till generalkapitel i Vadstena kring Birgittas dödsdag – hennes "himmelska födelsedag" – den 23 juli. Tre gånger årligen samlas man till konvent på olika platser i landet. Gudstjänster och föredrag under generalkapitlet och konventen är öppna för allmänheten. Generalkapitlets gudstjänster i Vadstena klosterkyrka brukar locka ett stort antal tillresande. SSB upprätthåller goda relationer till den internationella Birgittinorden och spelar en aktiv roll i ekumeniska förbindelser med katolska kyrkan.

SSB leds av en av dess präster, kallad confessor, och en av dess systrar, kallad superior. Endast män fungerar som präster inom orden[1]. Möjlighet finns att även välja en visitator, en person – normalt en biskop som sköter den andliga tillsynen. Sedan Bertil Gärtners död 2009 står SSB utan visitator.

Medlemskapet i SSB är inriktat på gemensamt gudstjänstfirande och förbön för varandra. Vid upptagandet avger medlemmarna löften av andlig karaktär och får ett ordenstecken vars utseende regleras av föreskrifterna i Birgittinordens regel (kap 13 och 14), tillkommen omkring 1345, ett kors som bärs i en kedja om halsen. Lekbröderna har ett litet likarmat silverkors med en röd punkt på varje korsarm och en i mitten, det vill säga den gamla birgittinska symbolen för Kristi fem sår. Systrarna har samma symbol, fast något större, varvid korset är omgivet av en ring och de röda punkterna utgöres av granater; SSB-systrarnas ordenstecken (den så kallade "systrakronan") motsvaras av den "krona" av tyg, som birgittanunnor bär på huvudet och är tillkommet på förslag av Elisabeth Hesselblad. Nunnorna av den svenska grenen av Birgittinorden kan sedan 1970-talet vid vissa tillfällen även bära SSB:s systrakrona. Ordenstecknet för präster inom SSB utgöres av ett med emalj överdraget likarmat silverkors, där korsarmarna är röda och korsmitten utgöres av en vit rundel, syftande på hostian; ett motsvarande ordenstecken bärs av prästmunkar inom Birgittinorden.

SSB:s heraldiska vapen är: kvadrerad: 1. och 4 i blått fält ett grekiskt kors av silver, belagt med fem röda bysantiner; 2. och 3. i svart fält ett hjulkors av silver, belagt med fem röda bysantiner. Confessorn kan kvadrera sitt vapen med prästkorset: i fält av silver ett rött georgskors, i korsmitten belagd med en bysantin av silver, och superiorn kan kvadrera sitt vapen med systrakronan.[2]

2020 utgavs boken Gör våra kalla hjärtan brinnande. Societas Sactæ Birgittæ 1920–2020 som innehåller en överblick över SSB:s historia och svenskt kyrkoliv.[3]

Generalkapitel

[redigera | redigera wikitext]

SSB:s generalkapitel äger rum i Vadstena kring den heliga Birgittas dödsdag, himmelska födelsedag, den 23 juli. I samband med generalkapitlet beds tideböner och mässor firas i Vadstena klosterkyrka, och den 23 juli på Birgittas dödsdag, firas högmässan.[4] Utöver gudstjänster i Vadstena firas vanligen, i samband med en pilgrimsvandring, en mässa i Asks kyrka. På den helige Jakobs dag, 25 juli, firas vanligen en mässa i Alvastra klosterruin. En requiemmässa firas vanligen den 24 juli.[4]

Ämbetstid Namn
1920–1944 Hugo Berggren
1945–1964 Simon Lüders
1965–1983 Alf Corell
1983–2001 Karl-Olof Berglund
2001– Bo Brander[5]

Mödrar Superiores

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid Namn
1920–1964 Mary von Rosen
1964–1983 Ingrid af Ekenstam
1983–1990 Anna-Greta Roos
1990–2014 Anna-Greta Norén
2014– Anna Greek
Sigill.
Ämbetstid Namn Övrigt
1935–1959 Gustaf Aulén Biskop i Strängnäs stift
1960–1972 Olof Herrlin Biskop i Visby stift
1972–2009 Bertil Gärtner Biskop i Göteborgs stift
Ämbetstid Namn
1920–1934 Mats Åmark
1934–1941 David Glimborg
1941–1945 Simon Lüders
1945–1965 Alf Corell
1965–1983 Eric Segelberg
1983–2001 Gunnar Wahlberg
2001–2009 Bengt Willborg
2009–2016 Bertil Göranzon
2016– Markus Hagberg
Ämbetstid Namn
1943–1964 Herman Hedberg
1964–1983 Karl Ivar Gussander
1983–2023 Örjan Blom
2023– Patrick Lind
  1. ^ ”Folkets kyrka i förändring”. Liberal Debatt. 31 december 2019. https://www.liberaldebatt.se/2019/12/folkets-kyrka-i-forandring/. Läst 13 oktober 2024. 
  2. ^ Bengt Olof Kälde (1974-03). ”Birgittinsk ordensheraldik”. Heraldisk Tidsskrift (Societas Heraldica Scandinavica) (29): sid. 439. https://slaegtsbibliotek.dk/2024/938870.pdf. Läst 24 december 2024. 
  3. ^ ”Välredigerad historieskrivning”. Signum. 14 februari 2024. https://signum.se/artikelarkiv/valredigerad-historieskrivning/. Läst 28 maj 2025. 
  4. ^ [a b] ”Generalkapitel och konvent – SSB” (på amerikansk engelska). http://www.societasbirgittae.org/konvent/. Läst 19 oktober 2023. 
  5. ^ Gör våra kalla hjärtan brinnande Societas Sanctae Birgittae 1920–2020. Artos & Norma Bokförlag. 26 oktober 2020. ISBN 9789177771524 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]