Prickig tigerspinnare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Spilosoma lubricipedum)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Prickig tigerspinnare
Spilosoma.lubricipeda.7185.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljNoctuoidea
FamiljBjörnspinnare
Arctiidae
UnderfamiljArctiinae
SläkteSpilosoma
ArtPrickig tigerspinnare
S. lubricipedum
Vetenskapligt namn
§ Spilosoma lubricipedum
AuktorCarl von Linné, 1758
Synonymer
Spilosoma lubricipeda[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Prickig tigerspinnare eller allmän tigerspinnare (Spilosoma lubricipedum) är en vit spinnare inom fjärilsfamiljen björnspinnare.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Släktnamnet Spilosoma är ett grekiskt lånord bildat av orden spile/spilos (fläck) och soma (kropp). Namnet syftar på den prickiga eller fläckiga bakkroppen. Artnamnet lubricipedum är ett sammansatt ord av de latinska orden lubricus (smidig) och pes (fot), och syftar på larvens förmåga att krypa snabbt.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den prickiga tigerspinnaren har en ljus gräddvit mellankropp och en livligt gul bakkropp med tydliga svarta punktrader på rygg och sidor. Framvingarna är gräddvita med ytsrödda, distinkta, svarta fläckar. Bakvingarna har samma vita färg och har alltid minst en fläck nära diskfältet.

Honan är något större än hanen. Hon har en vingspann på 35–44,5 mm, och hanen har en på 33–42 mm. Båda könen har svartgrå antenner, men hanens antenner har en kamtandning medan honans antenner har en sågtandning.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Prickig tigerspinnare förekommer på torra till fuktiga, öppna gräsmarker, i löv- och blandskogar, skogsbryn, på hyggen, hedar och även i liten utsträckning i parker och trädgårdar. Arten är nattaktiv och flyger från skymningen ända till midnatt. Den flyger rakt någon meter ovanför markytan och lockas lätt till ljus som används vid insektssamling.

Fåglar och andra rovdjur lämnar oftast tigerspinnaren ifred, eftersom dess bakkropp innehåller gifter som acetylkolin och olika histaminer. Blir den anfallen fäller den upp vingarna så att bakkroppen syns, släpper sig ner till marken och leker död.

Fjärilen flyger i en utdragen generation, i söder från slutet av april till slutet av juli, längre norrut inträffar flygperioden mellan början av juni och slutet av juli. Under varma somrar kan en partiell andra generation från slutet av augusti till mitten av september förekomma.

Honan lägger upp till 400 ägg i stora äggsamlingar på värdväxternas undersidor. Honan dör strax efter äggläggningen, och äggen kläcks efter cirka två veckor. I Norden har larven påtraffats på groblad, svartkämpar, vide, trampört, skräppor, brännässla, hallon, maskros, fibblor, foderärt, harris, blålusern, rödklöver, stormåra, blåbär, odon, blodnäva, sallat och olika gräs. Larverna äter främst under natten och vilar dagtid.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten påträffas i stora delar av Europa och Asien.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/spilosoma+lubricipeda/match/1. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ LepIndex: The Global Lepidoptera Names Index. Beccaloni G.W., Scoble M.J., Robinson G.S. & Pitkin B., 2005-06-15

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]