Stäppiller

Från Wikipedia
Version från den 20 april 2013 kl. 16.20 av JoergenB (Diskussion | Bidrag) (syftn.)
Stäppiller
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Uppstoppat exemplar av stäppiller.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljMårddjur
Mustelidae
SläkteMustela
ArtStäppiller
M. eversmannii
Vetenskapligt namn
§ Mustela eversmannii
AuktorLesson, 1827
Utbredning
Utbredningsområde
Stäppiller på ett frimärke från Ungern.
Stäppiller på ett frimärke från Ungern.
Hitta fler artiklar om djur med

Stäppiller (Mustela eversmannii[2][3][4][5]) är en art i släktet Mustela som tillhör familjen mårddjur.[6][7] Den lever i Östeuropa och Asien.

Utseende

Stäppillern liknar i stort sett den vanliga illern som förekommer i Centraleuropa men har ljusare päls och är lite större. Liksom sina släktingar har den en långsträckt kropp och korta extremiteter. Pälsen har ett gult underylle och svarta borstliknande hår. Vid buken, benen och ansiktet är djuret svart. Angående storlek och vikt finns en utpräglad könsdimorfism. Hanarnas kropp har en längd mellan 37 och 56 cm och vikten går upp till 2 kg. Honor är däremot 29 till 52 cm långa och högst 1,3 kg tunga.

Utbredning

Stäppillern förekommer i Östeuropa och delar av Asien. Dess utbredningsområde går österut över Centralasien till Manchuriet. Djurets habitat är öppna landskap som stäpper och halvöknar samt större odlingsmark eller vilande åker. Arten saknas i skogar och boplatser.

Levnadssätt

Stäppillrar vistas huvudsakligen i närheten av bon från sislar, som utgör deras huvudföda. De jagar även hamstrar och pipharar och använder deras bon efteråt själv. Stäppillrar gräver för att komma åt sitt byte. I undantagsfall äter de även insekter. De tar ingen vegetabilisk föda. När tillgången till födan minskar vandrar stäppillrar till andra regioner. Liksom skunkar har stäppillrar förmåga att spruta en vätska från körtlar som sitter vid anus.

Fortplantning

Efter parningstiden som ligger i februari och mars och en ca 40 dagars lång dräktighet föder honan sina ungar i april eller maj. En kull omfattar tydlig mer ungar än hos den vanliga illern. Honan föder upp till 18 (i genomsnitt åtta till tio) ungdjur. Efter ungefär en månad öppnar ungarna ögonen och några veckor senare sluter honan att ge di. Först följer ungarna sin mor vid jakten. Efter tre månader är de självständiga och efter nio månader könsmogna.

Underarter

Arten delas in i följande underarter:[6]

  • M. e. eversmanii
  • M. e. admirata
  • M. e. amurensis
  • M. e. hungarica
  • M. e. larvatus
  • M. e. michnoi
  • M. e. talassicus

Stäppillrar och människor

Människor har allmänt en positiv inställning till stäppillern på grund av dess vana att äta smådjur som betraktas som ohyra. Det är inte fullständig klarlagd om tamillern utvecklades ur stäppillrar eller vanliga illrar. Ibland förekommer jakt på stäppillrar för att komma åt deras päls men denna jakt hotar inte artens bestånd.

Källor

Noter

  1. ^ Mustela eversmanniiIUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (1996). version 8 maj 2006.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26

Externa länkar