Statsvetenskapliga klubben vid Åbo Akademi

Fullständigt namn	Statsvetenskapliga Klubben vid Åbo Akademi r.f.
Typ	Studentförening
Syfte	Föreningens ändamål är att väcka och höja intresset för samhälleliga och samhällsvetenskapliga ärenden bland sina medlemmar. Därutöver ska föreningen, bevaka medlemmarnas gemensamma intressen i frågor som anknyter till medlemmarnas studier, arbetsmöjligheter och fritid.
Ort	Åbo
Grundad	1925
Medlemstidningar	Allwar & Oförskämt Politicus
Hemsida	https://sfklubben.fi/
Motto	"Pro Bono Publico"

Statsvetenskapliga klubben vid Åbo Akademi rf (SF-klubben) är en studentförening för samhällsvetenskapsstuderande vid Åbo Akademi i Åbo och är 2014 en av de största

specialföreningarna vid Åbo Akademi. SF-klubben är Nordens äldsta statsvetenskapliga förening, grundad år 1925. Föreningen har cirka 430 medlemmar, både nuvarande studerande och tidigare studerande, alumner. Politicesstudenterna studerar följande huvudämnen: statskunskap, offentlig förvaltning, sociologi, folkrätt, privaträtt, offentlig rätt, nationalekonomi samt informationsvetenskap.^[2]

Statsvetenskapliga klubbens medlemmar är även aktiva inom Åbo Akademis Studentkår och högskolepolitiken, och deltar aktivt i det utvecklingsarbete som sker inom Åbo Akademi. SF-klubben är även representerad i Högskoleutbildade samhällsvetare rf:s studerandeorganisation Samhällsvetenskaperna Studenter i Finland SYY rf, Suomen Yhteiskunta-alan Ylioppilaat SYY ry.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

SF-klubbens verksamheten riktar sig till alla politices studerande vid Åbo Akademi i Åbo.

SF-klubbens verksamhet är mångsidig och innefattar bland annat följande:

Inrikes- och utlandsexkursioner, sitzer och andra fester, medlemsmöten där föreningens medlemmar kan påverka föreningens verksamhet, sportstunder och tentkaffen samt företagsbesök, debatter och aftonskolor.

Föreningen har även två publikationer: den mer informella tidningen Allwar&Oförskämt och Politicus, som är av mer seriös karaktär.^[3]

För att hjälpa SF-klubbens styrelse att ordna föreningens verksamhet finns ett flertal kommittéer och två tidningsredaktioner.

År 2020 har SF-klubben följande kommittéer:

Debattkommittén: har som uppgift att ordna seminarier och debatter och engagera medlemmar i samhälleliga frågor

Årsfestkommittén: ordnar den årliga årsfesten som äger rum första veckoslutet i november

Festkommittén: marknadsför och bestämmer teman för SF-klubbens evenemang

Högskolepolitiska kommittén: fungerar som en länk mellan förvaltningen och de studerande och har som uppgift att förbättra informationsspridningen om fakultetsrådet verksamhet

Xqrr-kommittén: planerar och leder föreningens exkursioner och ansvarar för marknadsföring av exkursionerna

Förtjänstteckenskommittén: besluter om utdelandet av förtjänsttecken, utmärkelser och stipendier, som delas ut på årsfesten

Motionskommittén:

Kulturkommittén

Sångbokskommittén

Historikkommittén

Arbetsgruppen för jubileumspexet^[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Då undervisningen vid Åbo Akademi inleddes i januari 1919 var den Statsvetenskapliga fakulteten en av de tre stamfakulteterna, och de samhällsvetenskapliga traditionerna har därmed alltid funnits inom Åbo Akademi.

Idén om att grunda en Statsvetenskaplig klubb framfördes den 11 mars 1925, och snart efter det, den 23 mars 1925 höll föreningen sitt konstituerande möte där klubbens första stadgar fastställdes. 11 personer deltog vid mötet och Sven Rabe valdes till SF-klubbens första ordförande.

Trots att utbildningarnas, ämnesområdenas och fakultetens namn ändrat flera gånger om under klubbens historia, har Statsvetenskapliga klubben hittills alltid behållit sitt ursprungliga namn. Förkortningen SF kommer från det ursprungliga fakultetsnamnet Statsvetenskapliga fakulteten. Förkortningen SK-klubben förekom också.

1920-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1920-talet träffades medlemmarna oftast i kårhuset på Tavastgatan 22. Verksamheten bestod främst av diskussionstillfällen, där klubbens medlemmar, utomstående personer och särskilt inbjudna presenterade aktuella teman. I samband med festligare diskussionstillfällen serverades också en festmåltid, vilket var början till traditionen med årsfest. Den första årsfesten, med ca 15 deltagare, ordnades den 25 november 1925.

Förutom diskussionstillfällen tog SF-klubbens också ställning i studiefrågor, och t.ex. framfördes det önskemål om att det vid Åbo Akademi skulle ordnas undervisning i bokföring och balanslära.

SF-klubben sågs på 1920-talet som en ganska liten fakultetsförening, eftersom de studerande främst identifierade sig med Åbo Akademis Studentkår.

Antalet studerande inskrivna på SF (Statsvetenskapliga fakulteten) var 8–33 under hela 1920-talet, och årligen från 1923 avlades 1-3 examina (PM eller PK).

1930-talet[redigera | redigera wikitext]

År 1936 flyttade Statsvetenskapliga fakulteten till Gezeliusgatan 2 efter det att byggnaden kommit Åbo Akademis ägo som en donation av Magnus Dahlström, en av Åbo Akademis grundare, och hans hustru Ellen.

Trots att endast 8 studerande var inskrivna 1931–1932 hade klubben 24 medlemmar, varav en stor del alltså var utexaminerade. Klubbens första eldsjäl sägs vara pol.kand. och fil.dr Carl Erik Knoelling, som var stiftande medlem och satt i alla styrelser 1925–1940, så när som på ett verksamhetsår.

SF-klubbens diskussionstillfällen som hölls på Kåren refererades ofta i Åbo Underrättelser.

År 1938 utkom första numret av Statsvetenskapliga klubbens tidning Politicus.

1940-talet[redigera | redigera wikitext]

I början av 1940-talet avbröt Vinterkriget och Fortsättningskriget undervisningen vid Åbo Akademi fram till 1942. Krigen medförde också att många manliga studerande ryckte in i armén, vilket återspeglades i SF-klubbens verksamhet. Inga årsfester ordnades 1941, 1942 och 1944, och medlemsmötena återupptogs i februari 1943. Vid 20-årsjubileet 1945 avtäcktes nio stupade klubbmedlemmarnas porträtt.

Trots att antalet inskrivna vid SF steg upp till 80 studenter i slutet av 1940-talet, klagades det inom SF-klubben på de yngre medlemmarnas bristande aktivitet. Efter krigen deltog ofta närmare 50 personer vid diskussionstillfällena, medan deltagarantalet år 1949 låg kring 20 personer. Det beslöts då också att diskussionstillfällena skulle ordnas under mera friare former och att de inte skulle protokollföras.

1950-talet[redigera | redigera wikitext]

Statsvetenskapliga Klubbens verksamhet avtog under 1950-talet. Som orsak till detta kan vara Studentkårens aktivitet som vann till sig de få aktiva studenternas föreningsintresse. I och med återfödelsen av Politicus, som för första gången utkom i tryckt form 1959, steg dock intresset för klubben igen. 1957-59 utsågs Karl-Johan Brunström till studenternas förtroendeman inom fakulteten, vilket innebär att SF blev den första fakulteten som införde en form av studentrepresentation.