Hoppa till innehållet

Stjärnplats

Från Wikipedia
Place Charles de Gaulle i Paris.
Karlaplan i Stockholm.

En stjärnplats är en cirkelformad plats vars gatu- och vägsystem utgår stjärn- eller strålformigt (radiellt) från den samma.[1] Stora stjärnplatser anlades under andra hälften av 1800-talet i bland annat Europas storstäder. I Paris kan nämnas Place Charles de Gaulle som tidigare hette Place de l'Étoile, vilket betyder just “stjärnplats”. I Stockholm är Karlaplan ett exempel på en större stjärnplats.

Stjärnplatsen som element i stadsplaneningen har sin historiska förebild i radialplanen. Radialplanen hade utarbetats under renässansen för att skapa den “ideala staden“, vacker (symmetrisk) och säker. Idéerna förverkligades i idealstaden Palmanova som uppfördes i slutet av 1500-talet.[2] Palmanova var en fästningsstad som fick en radialplan med gator som strålar ut från ett centralt torg och tvärgator som bildar koncentriska ringar.[3]

Stadsplaneringen styrdes emellertid under lång tid av rutnätsplanen. Efter 1800-talets mitt luckrades det stela rutmönstret upp genom diagonala avenyer, som blev de stora utfartsvägarna. Flera sådana diagonaler möttes i stora stjärnplatser. Stadsbilden kompletterades dessutom gärna med ringboulevarder.[4] Idéerna förverkligades främst i de stora kejsarstäderna i Europa, S:t Petersburg, Wien, Paris och Berlin, där Ringstraße i Wien och Georges-Eugène Haussmanns boulevarder i Paris blev förebilder.

I Stockholm tillämpades dessa förebilder av Albert Lindhagen med bland annat Karlbergsvägen och Narvavägen som diagonaler och Ringvägen som ringboulevard, och Karlaplan som en av Stockholms större stjärnplatser.

  1. ^ Nationalencyklopedin om stjärnplats
  2. ^ Abrahamsson (2004), s. 48-49
  3. ^ Den svenska staden, sida 84
  4. ^ Den svenska staden, sida 46

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]