Storgatan, Södertälje

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Storgatan mot norr med före detta EPA-varuhuset till höger (idag Åhléns).

Storgatan är huvudgatan i Södertälje. Den tar sin början i söder vid Olof Palmes plats och slutar vid Astra Zenecas industriområde vid Snäckviken i norr.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Storgatan mot norr med nybyggda varuhusen Domus, Kringlan och Tempo, 1960-tal.

Den forntida farleden genom Tälje hade inte samma sträckning som nuvarande Södertälje kanal och landtungan där båtarna drogs motsvaras i dag av Storgatans sträckning. På medeltiden gick Täljes huvudgata från Stora torget och kyrkan mot söder. Det var dagens Storgatan. Fortfarande idag är Storgatan Södertäljes huvudgata, numera bilfri gågata mellan Olof Palmes plats och Stortorget. Den sträckning som idag är gågata kantas främst av modernare bebyggelse i form av varuhus och kontorsbyggnader, tillkomna efter andra världskriget. På 1950-talet väcktes idéerna att Storgatan skulle omgestaltas med bland annat stora varuhus för att möta den nya köpkraften. Stockholm, med främst Hötorgscity, stod som förebild. En ny stadsplan, utformad av stadsplanearkitekt Fritz Voigt, fastställdes år 1963.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Gatuskylt utställd på Södertälje Stadsmuseum.
Storgatan mot söder med Varuhuset Kringlan till vänster.
Lunagallerian, 2017.

Bland varuhusen kan nämnas: Lunagallerian från 1975, Åhléns (tidigare EPA) från 1965 och Telgehuset från 1963. Den sistnämnda var från början ett Domus-varuhus. Varuhuset Kringlan är i dag en symbol för Södertälje och ett uttryck för den framtidsoptimism som rådde på 1960-talet. Varuhuset ritades 1965 av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén och har enligt Stockholms läns museum "ett mycket högt arkitektoniskt och samhällshistoriskt värde, både i dess utförande och val av material".

Ett viktigt undantag är Skandinaviska Enskilda Bankens bankpalats, som uppfördes mellan 1901 och 1902 på initiativ av tobakshandlaren T.H. Gustafsson. Byggmästaren L. Lundberg ritade huset. 1939 moderniserades fasaden, för att sedan återställas då byggnaden totalrenoverades år 1975. Återigen planeras det nu för stora renoveringar av de mest centrala kvarteren, då många idag menar att rivningarna under 1960-talet var stora misstag.

Storgatan passerar sedan rakt över Stortorget, som var mycket viktigt under många hundra år, inte minst med tanke på den livliga torghandel som hölls där. På den tiden räknade man även Stortorget som stadens mest centrala plats. I modern tid, då merparten av handeln förlagts till butiker, har torgets betydelse minskat. Numera anses dessutom Marenplan vara den mest centrala platsen i staden. Det mest kända byggnadsverket på Stortorget är kanske det gula rådhuset i trä, som invigdes år 1735. Rådhuset stod ursprungligen på torgets västra sida. Byggnaden flyttades dock tillfälligt till Västra Kanalgatan under rivningarna på 1960-talet. Sedan 1982 har rådhuset stått på sin nuvarande plats, och inrymmer idag konstgallerier och kafé. Tvärs över torget ligger det nuvarande Södertälje tingshus, som ritades av Åke E. Lindqvist, och uppfördes av byggmästaren Anders Diös.

Då Storgatan fortsätter norrut, förbi Jovisgatan, passerar den 1200-talskyrkan Sankta Ragnhilds kyrka tillhörande Södertälje-Tveta församling. Det är en av de få byggnader som skonades av ryssarna, då de under tidigt 1700-tal brände stora delar av staden. Omedelbart norr om kyrkan passeras påfarten till dem femfiliga Mälarbron, som förbinder stadens östra och västra sida.

Innan gatan övergår i Snäckvikshamnen passeras science centret Tom Tits Experiment som fått sitt namn efter den franska boken Tom Tit - La Science Amusante (svensk titel: Tom Tits Experiment - Vetenskapliga förströelser). Astras före detta huvudkontor består av två huskroppar, där den mot Storgatan belägna delen är före detta Södertelge Bryggeri. I detta område har Astra och sedermera AstraZeneca har haft stora anläggningar sedan de startade år 1913. Storgatan upphör slutligen strax norr om denna plats, där den byter namn till Snäckvikshamnen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]