Stormfågel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln behandlar fågelarten stormfågel. För musikgruppen med samma namn, se Stormfågel (musikgrupp).
Stormfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Handa fulmars - geograph.org.uk - 1025770.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläkteFulmarus
ArtStormfågel
F. glacialis
Vetenskapligt namn
§ Fulmarus glacialis
AuktorLinné, 1761
Synonymer
  • Nordlig stormfågel
  • Vanlig stormfågel
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stormfågel (Fulmarus glacialis) är en havsfågel i familjen liror (Procellariidae) inom ordningen stormfåglar (Procellariiformes), som tillsammans med sydlig stormfågel (Fulmarus glacialoides) utgör släktet Fulmarus.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Flygande stormfågel.

Stormfågeln häckar i subarktiska och arktiska områden, exempelvis på Island, Färöarna och Spetsbergen. Den häckar även i Storbritannien vars population spred sig från ön St. Kilda till norra Skottland under 1800-talet och till resterande områden under 1930-talet. När den inte häckar är den en utpräglat pelagisk art.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Arten beskrevs första gången 1761 som Fulmarus glacialis av Linné baserat på ett specimen från Spetsbergen norr om polcirkeln.[2] Den nordliga stormfågeln tillsammans med sin systerart sydlig stormfågel utgör släktet Fulmarus som i sin tur ingår i familjen Procellariidae.

Stormfågeln delas oftast upp i tre underarter:[3]

  • Fulmarus glacialis glacialisnominatformen som häckar i högarktiska regionen i norra Atlanten.
  • Fulmarus glacialis auduboni – häckar längre söderut än glacialis, i den arktiska och boreala regionen i norra Atlanten.
  • Fulmarus glacialis rodgersii – häckar utefter Sibiriens och Alaskas kuster.

Tidigare har sydlig stormfågel ibland kategoriserades som underart till stormfågel.

Utbredningsområde:
Gult - häckningsområden
Blått - Utbredningsområde under icke häckningstid

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den påminner ytligt om en liten kompakt trut men är inte alls nära besläktad med dessa. I jämförelse ser de tjurnackade och kort- och tjocknäbbade ut. Stormfågeln finns i mörk, mellanmörk (även kallad intermediär) och ljus fas. Den är askgrå på ovansidan, vit på undersidan och med gul näbb. Kroppslängden är 44-50 centimeter och vingspannet 101-117 centimeter och den glider oftast på stela, raka vingar över vattenytan.

Utseendemässigt skiljer den sig endast lite ifrån sydlig stormfågel som dock är ljusare och har mörka vingspetsar.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Vid västliga stormar, främst på hösten men ibland även på våren, kan de ses längs Sveriges västra kust.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckande stormfåglar på norska Runde.

Den häckar på branta klippväggar på öar och liknande, ibland i mycket stora fågelkolonier. Till skillnad från många av de andra mindre arterna inom ordningen är stormfågeln varken nattaktiv eller bygger bon i jordhålor utan lägger sitt enda vita ägg direkt på berget eller i en mindre fördjupning som fodras med växtdelar. Häckande fåglar och ungar kan försvara sig genom att spruta ut magsäckens hela illaluktande, traniga innehåll mot sin fiende. Stormfågeln är långlivad och dokumenterade individer som uppnått 40 år är inte ovanligt. Födan utgörs av levande och döda havsdjur och även valkött.

Stormfågelns ägg.

Stormfågeln och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Artens utbredningsområde är stort, med en uppskattad utbredning på 50 000–100 000 km² och detta utbredningsområde har ökat under de senaste hundra åren. Förmodligen på grund av tillgången på fiskrens från den kommersiella fiskeflottan. Denna utbredningsökning har speciellt varit tydlig kring de brittiska öarna. Världspopulationen uppskattas till mellan åtta miljoner och 32 miljoner individer.[4] Studier har visat att världspopulationen påverkas negativt av plastskräp som flyter omkring i världshaven.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Stormfågeln kallades förr för havshäst, hafhäst eller havhest vilket fortfarande är det norska namnet på fågeln.[5] Den kallades också förr i bohuslänska skärgården för malemack[5] eller mallemuk"[6]. När Andrée på sin färd mot nordpolen skrev om dessa fåglar kallade han dem för havhäst.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Fulmar, läst 31 juli 2007

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Fulmarus glacialis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Carboneras, C., Jutglar, F., Bonan, A. & Kirwan, G.M. (2014). Northern Fulmar (Fulmarus glacialis). från: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2014). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. <[1]>, läst 2014-10-11)
  3. ^ Clements Checklist version nov. 2008 Arkiverad 30 april 2010 hämtat från the Wayback Machine. (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2009-09-07
  4. ^ Hoyo et al. 1992
  5. ^ [a b] Sven Nilssons Foglarna 1858.
  6. ^ Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:492

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]