Stortrapp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stortrapp
Status i världen: Sårbar[1]
Drop fúzatý (Otis tarda) (2416576086).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Trappar
Otidiformes
Familj Otididae
Släkte Otis
Linné, 1758
Art Stortrapp
O. tarda
Vetenskapligt namn
§ Otis tarda
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde.      Till största delen stannfåglar.      Till största delen häckningsområde (utbredning sommartid)      Till största delen vinerkvarter.
Utbredningsområde.

     Till största delen stannfåglar.      Till största delen häckningsområde (utbredning sommartid)

     Till största delen vinerkvarter.
Drofa (1).jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stortrapp (Otis tarda) är en stor och tung fågel i ordningen trappar som placeras i det egna släktet Otis.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stortrappen är en stor och tung fågel. Dess huvud och hals är ljust askgrå. Ryggen och skuldrorna är tvärvattrade i svart och rostgult och armpennorna är vita med svartbruna spetsar. Hanen, som uppnår en längd på över en meter, bär vid näbbroten ett slags mustasch av långa fjädrar. Den betydligt mindre honan saknar denna prydnad. Stortrappen är världens tyngsta flygande fågel. Hannen kan ha ett vingspann på 240 cm och väga upp till 16 kg.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Stortrappen förekommer i södra och mellersta Europa och i delar av Asien.

Arten delas upp i två underarter:[2]

Förekomst i Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien startades 2004 en återinplantering av stortrappen, vilket 2009 ledde till den första lyckade häckningen i landet sedan 1832.[3]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Illustration av stortrappens spektakulära spel.

I Sverige häckade den årligen i Skåne, bland annat på Skanörs ljung[4], men de sista försvann under 1860-talet.[5] Under 1900-talet har den observerats på Öland, i Skåne och på Västgötaslätten totalt ett tiotal gånger.[3] Den geografiskt närmaste stabila populationen finns idag på hedar norr om Berlin[6].

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Stortrappen lever och häckar på öppna slätter, betesmarker, hedar och stäpper. Hannens spel är spektakulärt, bland annat vänder han "ut och in" på fjäderdräkten.[3] Honan lägger tre olivgråa, brunfläckiga ägg i en håla i marken. Stortrappen är skygg och försiktig samt vistas ständigt på fria fält, långt från människor. Den missgynnas av snörika vintrar eftersom den då måste flytta till andra områden för att finna föda.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Det europeiska beståndet av stortrapp har minskat kraftigt på grund av jakt, jordbruksgifter och biotopförluster och omfattar idag cirka 35.000 individer, vilket gör den till en av de mest hotade fåglarna i Europa.[källa behövs]

Namn[redigera | redigera wikitext]

En gammal svensk jägarterm för arten är pommersk kalkon.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birdlife International 2012 Otis tarda Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-03-14.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-04-20
  3. ^ [a b c] Fältbiologen (2010) Stortrappens återkomst, nr.2, sid:22
  4. ^ [a b] Nordisk familjebok (1919) [1], vol.29, "Tidsekvation - Trompe", sid: 623-624
  5. ^ Nya och försvunna ryggradsdjur i Sverige, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
  6. ^ Bruun, Delin, Svensson, Alla Europas fåglar i färg, BonnierAlba 1994

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
  • Fältbiologen (2010) Stortrappens återkomst, nr.2, sid:22

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]