Styrsöbolaget

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
M/S Vipan, en av Styrsöbolagets båtar som trafikerar Göteborgs södra skärgård. Just Vipan används dock mest som en reservbåt åt snabbåtarna sedan 2010, den har endast egna turer på sommaren.
Älv-Snabben 5 som trafikerar färjelinjen Älvsnabben på Göta älv i centrala Göteborg.
Snabbfärjan Rivö i sundet mellan Donsö och Styrsö. Valö är identisk.
Älv-Vira på gratislinjen mellan Lindholmen och Rosenlund. Idag finns ej den linjen, utan är ersatt av gratislinjen mellan Lindholmen och Stenpiren. På linjen mellan Lindholmen och Stenpiren kör man Älveli och Älvfrida.
Ärlan i sundet mellan Asperö och Rivö.

Styrsöbolaget är ett svenskt rederi som ägs av Transdev Sverige AB. Styrsöbolaget bedriver på Västtrafiks uppdrag maritim kollektivtrafik i Göteborgs södra skärgård samt över Göta älv (linjen kallas "Älvsnabben"). I södra skärgården bedrivs även godstrafik. Passagerarbåtarna till södra skärgården går från Saltholmen dit man tar sig med spårvagnslinje 11 och Ö-Snabben från centrum. Last- och bilfärjorna går från Fiskebäck.

Styrsöbolaget bildades 1922 under namnet Styrsö Nya Trafik AB. Samma år började Styrsö Havsbad bedriva egen trafik. 1928 gick dessa bolag ihop i ett företag som 1935 ombildades till Styrsö Trafik AB. Sedan 1999 sköts passagerartrafiken i skärgården på uppdrag av Västtrafik, som är huvudman för all kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen. Sommaren 2000 privatiserades Styrsöbolaget och ägs sedan januari 2004 av Transdev Sverige.

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Idag bedrivs trafik med 16 olika fartyg. Flera av fartygen har ett inom rederiet historiskt namn.

Fartygen är:

  • Fröja, byggd 1980, 382 passagerare
  • Göta II, lastfärja, byggd 1969
  • Kungsö, byggd 1986, ombyggd 2017-2018, 273 passagerare. Café ombord.
  • Lagnö, lastfärja, byggd 1957, ombyggd 1969, 2006 och 2017-2018.
  • Silvertärnan, byggd 1986, 389 passagerare. Café ombord.
  • Skarven, byggd 1981, 300 passagerare
  • Vesta, byggd 1998, 447 passagerare. Café ombord.
  • Vipan, byggd 1978, 300 passagerare
  • Ylva, byggd 1989, 447 passagerare. Café ombord.
  • Älv-snabben 3, byggd 1975, 300 passagerare
  • Älv-snabben 4, byggd 1994, 448 passagerare
  • Älv-snabben 5, byggd 1995, 448 passagerare
  • Älv-Vira, kombifärja för passagerare eller bilar, byggd 1954, 300 passagerare
  • Ärlan, bilfärja, byggd 1990, 98 passagerare
  • Valö, snabbfärja, byggd 2010, 163 passagerare
  • Rivö, snabbfärja, byggd 2010, 163 passagerare
  • Älveli, gratis pendelfärja, byggd 2014, 300 passagerare
  • Älvfrida, gratis pendelfärja, byggd 2014, 300 passagerare

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Styrsöbolaget bedriver skärgårdstrafik Saltholmen-Asperö-Köpstadsö-Styrsö-Donsö-Vrångö, Styrsö-Källö-Vargö-Brännö vid Husvik, Saltholmen-Aseprö-Brännö Rödsten samt Saltholmen-Knarrholmen-Förö. Styrsöbolaget kör också trafik på Göta älv, Lilla Bommen-Stenpiren-Lindholmen-Slottsberget-Eriksberg-Klippan.

En vanlig vardag i skärgårdstrafiken går snabbåtarna Valö och Rivö ut till Vrångö. Ylva sätts in främst till Styrsö Tången och Brännö Husvik kombinerat med några vändor till Vrångö och några turer till Brännö Rödsten. Vesta gör ungefär samma turer som Ylva. Silvertärnan sätts in främst på Brännö Rödsten med några turer till Styrsö Tången, Brännö Husvik och Vrångö. Som reserv har man Fröja och Vipan om någon båt ligger på varv eller av annan orsak inte kan sättas i trafik. Fröja brukar gå ut i första hand utom för snabbåtarna, då Fröja är större och något mer anpassad för dagens skärgårdstrafik, men långsammare än snabbåtarna. Hon har några egna turer på både sommaren och vintern. Vipan är betydligt äldre och trängre men snabbare varför hon främst brukar gå ut för snabbåtarna. Vipan har egna turer under sommaren, men under vintern är hon bara reserv för snabbåtarna. Då har hon alltså inga egna turer. Vid behov kan även Skarven, som gått i skärgården i 37 år mellan 1981 och 2018, flyttas ner till skärgården. Skarven kommer ner varje sommar som förstärkning och brukar även gå ner vid isperioder då snabbåtarna inte kan gå. Då Skarven är i aluminium brukar hon gå tillbaks till älven när skärgårdsisen blir för besvärlig även för henne. Skarven används under vintern mest som reservbåt för Älv-Snabben.

På älven drivs trafik med både Älv-Snabben och gratis pendelfärja. Älv-Snabben 4 och 5 går oftast på Älv-Snabbenlinjen, dock har man Älv-Snabben 3 och Skarven som reservbåtar på linjen. Den ena båten startar mot Klippan, och andra båten startar mot Lilla Bommen. Älv-Snabben har trafik under större delen av dagen. Den går under morgonen, dagen och på sena kvällar på både vardagar och helger. Det finns även en gratis pendelfärjelinje som endast trafikeras vardagar mellan Stenpiren och Lindholmspiren av Älvfrida och Älveli. I sällsynta fall så används Älv-Vira som reservbåt. Linjen trafikeras mellan morgon och tidig kväll.

Olyckor[redigera | redigera wikitext]

  • Den 25 augusti 2007 gick Skarven på en kobbe utanför Saltholmen efter att befälhavaren somnat. Ingen person skadades och man kom loss för egen maskin. Fartyget dock gick det värre för, 2 månader på varv för reparation.
  • Den 9 oktober 2010 skulle Valö backa ut från Saltholmen när en tidigare skymd segelbåt dök upp akterom henne. Man gör då en undanmanöver och kör framåt och lyckas köra in i kajen. 10 personer ramlar omkull och skadas lindrigt, varav 2 behövde läkarbåt.
  • Den 13 september 2011 fattade ena hjälpkärran på Ylva eld mellan Köpstadsö och Asperö, på tur från Vrångö. Däcksmannen lyckades själv släcka elden snabbt och ingen person skadades. Ylva fick ligga på varv en dryg vecka för byte av hjälpkärra och sanering av maskinrummet.

Förutom detta händer det titt som tätt vid mycket lågt vattenstånd att djupgående Fröja tar i botten i den grunda Asperörännan eller vid Sjumansholmens eller Källös bryggor. Vid mycket enstaka tillfällen har även de två andra isgående fartygen, Ylva och Vesta, råkat ut för detta, men då det är mycket ovanligt att vattenståndet blir så lågt att det påverkar dem händer detta väldigt sällan. Det har aldrig blivit så illa att personer skadats eller att man fått uppsöka varv p.g.a. detta då det är lerbotten på alla nämnda ställen. Men då även en mindre bottenkänning orsakar en del problem för trafiken då man enligt lag måste gå ned med dykare och undersöka skrovet oavsett grundstötningens omfattning försöker man undvika att köra Fröja i Asperörännan och till Sjumansholmen och Källö vid lågvatten.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]