Fiskebäck, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fiskebäck, nr 56
Stadsdel
Hamnen i Fiskebäck med nybyggda bostadshus i bakgrunden.
Hamnen i Fiskebäck med nybyggda bostadshus i bakgrunden.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Västra Göteborg
Koordinater 57°39′0″N 11°52′0″Ö / 57.65000°N 11.86667°Ö / 57.65000; 11.86667
Area 561 hektar
Statistikkod primärområde 501, stadsdelsnummer 56
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Fiskebäck marina.
Badstrand i Fiskebäck.

Fiskebäck är en stadsdel och primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg. Den gränsar till havet vid Göteborgs södra skärgård, och gränsar i norr till Hinsholmen/Långedrag, i nordost till Påvelund, och i söder till Bratthammar/Högen/Önnered. Stadsdelen har en areal på 561 hektar.[1]

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Fiskebäck förekommer i skriftliga källor första gången 1550 i namnformen Fiskebäch, vidare Fiæskebeck 1565, Feskebeck 1576 med betydelsen bäcken där man fiskar.[2] Bäcken är numera kulverterad, och rinner nästan parallellt med Stora Fiskebäcksvägen ut mot havet.[3]

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen i Fiskebäck består idag nästan uteslutande av villor och radhus samt enstaka äldre byggnader. Från början fanns det två bebyggda områden: Södra Fiskebäck (Sörgån') och Norra Fiskebäck (Nole Fiskebäck). Södra Fiskebäck kom senare att heta Lilla Fiskebäck. Troligen är bebyggelsen i norr (Stora Fiskebäck) äldst och Lilla Fiskebäcks tillblivelse ett tecken på utökad uppodling men även att fisket ökade i betydelse vid Fiskebäckens mynning. Ur detta uppstod i början av 1500-talet tre byar, från söder till norr; Lilla Fiskebäck, Fiskebäcks Mellangård och Stora Fiskebäck.[4]

Hamnen och fisket[redigera | redigera wikitext]

Den moderna fiskehamnen tillkom på 1950-talet genom utfyllning med rivningsmassor från Majorna. Fiskebäck är Sveriges största fiskeläge och fiskarfamiljerna är numera också i flera fall redare.[5] I hamnern finns en isfabrik och en nätfabrik i falurött, som ritades på 1960-talet av arkitekten Voldemars Vasilis. Intill isfabriken finns ett café, som också har programverksamhet och ett fiskemuseum.

Småbåtshamn och bad[redigera | redigera wikitext]

För filuftslivet finns en stor småbåtshamn med varv och marinbutiker och därintill ligger Fiskebäcksbadet.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Fiskebäcksskolan, som tillkom 1974 och byggdes till på 2000-talet, ligger mitt i ett långsträckt område med radhus och atriumhus längs Fiskebäcksvägen.

Fornminnen[redigera | redigera wikitext]

Ovanför badplatsen finns omfattande rösen och stensättningar, som Fiskebäcks vale.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Fiskebäck

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 501 Fiskebäck år 2014[6]
Fiskebäck Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&07480.&&&&&07 480 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0+ 105 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 7,5 % 24,0 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0378000.&&&&&0378 000 kr &&&&&&&&&0269400.&&&&&0269 400 kr
Arbetslöshet 2,3 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 45,5 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 89,5 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1971-1980 41,2 %
Andel bostäder i allmännyttan 0,0 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
Andel bostäder i småhus 86,7 % 19,3 %


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 28 >
  3. ^ Andersson, (2011), s. 78
  4. ^ Andersson, (2011), s. 15
  5. ^ http://blog.zaramis.se/2013/12/22/rederier-i-onnered-och-fiskeback/ Svensson, Anders: Rederier i Önnered och Fiskebäck. Läst 2014-09-06.
  6. ^ Göteborgsbladet 2015 <xlsx>

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Filadelfiaförsamlingen Fiskebäck-Näset 1923-1963: minnesskrift utgiven med anledning av församlingens 40-årsjubileum. Göteborg: församl. 1963. Libris 1242089 
  • Lisberg Jensen, Ole (1989). ”Fiskarna i Fiskebäck”. Unda maris 1986/1988,: sid. 69-111 : ill.. 0349-0335. ISSN 0349-0335.  Libris 8772447
  • Mannerfelt, Jonas (2013). Hur BIM kan ge ett mervärde i tidiga skeden i byggprocessen : en fallstudie av Fiskebäck Brygga - Arkitektbyrån Design. Examensarbete (LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg), 1651-2197 ; THID-13/5318. Helsingborg: LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. Libris 14679812 
  • Nilsson, Ove (1991). Mitt Fiskebäck - men då-. Västra Frölunda: Dataskrift i Göteborg. Libris 7448426. ISBN 91-630-0312-0 
  • Örengren Lisa, red (1993). Äventyr med Viktoria : en bok om havet vid Fiskebäck och Önnered. Tynnered: Tynneredspedagogerna. Libris 1908421 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

KML is from Wikidata