Svart buskskvätta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svart buskskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pied Bushchat Anamalais2.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Flugsnappare
Muscicapidae
Släkte Saxicola
Art Svart buskskvätta
S. caprata
Vetenskapligt namn
§ Saxicola caprata
Auktor (Linnaeus, 1766)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svart buskskvätta[2] (Saxicola caprata) är en tätting i familjen flugsnappare med vida utbredning i Asien, från Iran vidare österut ända till Nya Guinea.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den svarta buskskvättan är något större än svarthakad buskskvätta (13-14,5 centimeter lång). Den vuxna hanen är mycket karakteristiskt tecknad: helsvart med vit övergump, vit buk och en liten vit skulderfläck. Hona och unghane är brungrå med helmörk stjärt och rosttonad övergump. Till skillnad från en mörkt tecknad hona av svarthakad buskskvätta är strupen ljus och vingen i princip helmörk.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Svart buskskvätta har en ovanligt mycket vid utbredning i Asien. Den delas in i hela 16 underarter med följande utbredning:[3]

Svart buskskvätta har setts två gånger i Finland: Österbotten den 9 oktober 2010[5] samt Finska Utö den 19 maj 2017. I oktober 2017 sågs dessutom en individ i Pisa, Italien.[6] Därutöver har den setts ett fåtal gånger i Israel och på Cypern.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Buskskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[7][8]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svart buskskvätta är en vanligt förekommande och välbekant fågel i öppet landskap med buskområden eller grässlätter där den ofta ses i toppen på buskar eller korta träd på utkik efter insekter. Den har noterats inta både mott och mjöllöss.[9][10] Fågeln häckar från februari till augusti med en topp mellan mars och juni. Två till fem ägg läggs i boet som byggs i en hålighet i en vägg eller liknande.[11] Huvudsakligen honan ruvar äggen, i tolv till 13 dagar.[12]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig, lokalt mycket vanlig.[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Saxicola caprata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 416. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Ny fågelart sedd i Österbotten, HBL den 9 oktober 2010.
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av svart buskskvätta i Västpalearktis
  7. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010c), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  9. ^ Ramani, S; Poorani, J.; Bhumannavar, BS (2002). ”Spiralling whitefly, Aleurodiscus dispersus, in India” (PDF). Biocontrol News and Information 23: sid. 55–62. Arkiverad från originalet den 2007-04-15. https://web.archive.org/web/20070415054713/http://www.pestscience.com/PDF/BNIra62.PDF. 
  10. ^ Mason CW (1911). The food of birds in India.. Agricultural Research Institute, Pusa. https://archive.org/details/foodofbirdsinind00masorich. 
  11. ^ Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Smithsonian Institution and Lynx Edicions. 
  12. ^ Ali, Salim; Ripley, S.D. (1998). Handbook of the birds of India and Pakistan. "9" (2nd). Oxford University Press. Sid. 33–36. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]