Svartlöga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För minsveparen, se HMS Svartlöga (M49).
Svartlöga på kartan över Stockholms skärgård
Red pog.svg
Svartlögas läge i Stockholms skärgård.

Svartlöga är en ö i Blidö socken, Norrtälje kommun, i Stockholms ytterskärgård.

Svartlöga är en låglänt ö, som högst når den 12 meter över havet. Huvudön med tillhörande skärgård omfattar 385 hektar. Farvattnen runt ön är mycket grunda och svårnavigerade på grund av hundratals grynnor och småskär. Regelbundna besök av fiskare och jägare möjliggjorde i slutet av 1400-talet en första fast bosättning, och under 1600-talet fanns det fyra små gårdar på ön. Svartlöga var en av de få öarna i Roslagen som klarade sig från Rysshärjningarna 1719, i slutfasen av det Stora nordiska kriget. Vid mitten av 1800-talet fanns det på ön ett 50-tal kor och omkring 10 hästar, och vid sekelskiftet 1900 var stora delar av ön slåtteräng eller åker. De sista djuren försvann från ön på 1960-talet.

Fisket var den främsta näringen och fram till 1928 gav sig Svartlögaborna varje år ut på utskärsfiske vid Horsten. Svartlögaborna var framstående båtbyggare. Som mest fanns även åtta skutor för fraktfart, i många fall för transport av mursand och sandsten från Svartlöga till byggen i Stockholm. 1929 öppnades ett pensionat på Svartlöga. En ny byggnad som tidigare ägts av punschfabrikören Cederlund inköptes 1942 och i flera av husen i Svartlögas by inhystes sommargäster. Man kunde husa upp till 100 gäster. 1956 lades dock verksamheten ned sedan lönsamheten minskat.[1]

Vid mitten av 1960-talet försvann de sista fastboende på ön.[1] Sedan år 2000 finns det åter en permanentboende på ön. I byn, med sina gamla sjöbodar, fanns fram till mitten av 1990-talet världens minsta posthus, vilket numera är en sommaröppen kiosk. Här finns ett kapell från 1916, och strax väster om bybebyggelsen det 5 hektar stora privatägda Arboretum Lassas Hagar, grundat 1980.

Svartlöga är enligt Länsstyrelsen ett riksintresse för såväl naturvård, kulturminnesvård som friluftsliv. Svartlögas sjöviste med ett flertal timrade bodar är ett av skärgårdens bäst bevarade i sitt slag liksom den gamla byn.

Svartlöga har ingen el, men fast telefonförbindelse. Mobiltelefonin fungerar däremot mindre tillfredsställande.

Ön trafikeras under sommaren dagligen av Waxholmsbolaget. Under vinterhalvåret trafikeras Svartlöga veckovis från Furusund av Norra Skärgårdstrafiken så länge isen brister. Viss svävartrafik förekommer vid kraftig isläggning.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 117–120. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]