Norrtälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Norrtälje.
Det är den största kommunen till ytan i Stockholms län.
Norrtälje kommun är belägen i de östra delarna av landskapet Uppland. Kommunen har Ålands hav i öster, där Norrtäljeån utmynnar från väster. I söder gränsar Norrtälje kommun till Österåkers kommun och Vallentuna kommun och i sydväst till Sigtuna kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Knivsta kommun, Uppsala kommun och Östhammars kommun i Uppsala län. På ön Märket i Ålands hav har kommunen landgräns till Hammarlands kommun i Landskapet Åland i Finland.
Kommunens område motsvarar socknarna: Björkö-Arholma, Blidö, Edebo, Edsbro, Estuna, Fasterna, Frötuna, Gottröra, Husby-Lyhundra, Häverö, Lohärad, Länna, Malsta, Närtuna, Riala, Rimbo, Roslags-Bro, Rådmansö, Rö, Singö, Skederid, Söderby-Karl, Ununge, Väddö och Vätö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrtälje stad som 1863 bildade en stadskommun.
Rimbo municipalsamhälle inrättades 31 december 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Frötuna (av de tidigare kommunerna Frötuna och Rådmansö), Häverö (av Edebo, Häverö, Singö och Ununge), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Lyhundra (av Estuna, Lohärad, Malsta, Roslags-Bro, Söderby-Karl och Vätö), Roslags-Länna (av Länna, Riala och Roslags-Kulla), Sjuhundra (av Fasterna, Husby-Lyhundra, Rimbo, Rö och Skederid), Skepptuna (av Gottröra landskommun, Husby-Långhundra, Lunda, Närtuna, Skepptuna och Vidbo) samt Väddö (av Björkö-Arholma och Väddö). Blidö landskommun samt Norrtälje stad förblev opåverkade.
Rimbo landskommun återbildades 1967 av Sjuhundra landskommun samt delar ur Skepptuna landskommun (Gottröra och Närtuna församlingar). Samtidigt överfördes Roslags-Kulla församling från Roslags-Länna landskommun till Österåkers landskommun.
Norrtälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrtälje stad och landskommunerna Blidö, Frötuna, Häverö, Lyhundra, Rimbo, Roslags-Länna, Väddö samt en del ur Knutby landskommun (Edsbro församling).[4]
Sedan 1 januari 2005 inkluderas kommunen formellt i Stor-Stockholm.
Kommunen ingår sedan bildandet i Norrtälje tingsrätts domsaga.[5]
Från och med 2016 bedrivs all omsorg för äldre och dem med funktionshinder i Norrtälje av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där Norrtälje kommun är medlem tillsammans med Stockholms läns landsting[6].
Blasonering: I fält av silver ett störtat, svart ankare.
Norrtäljes kommunvapen är övertaget från den namngivande enheten, Norrtälje stad, och föreskrevs i dess privilegiebrev från 1622. Varför ankaret är placerat som det är råder det delade meningar om. Bl.a. så spekuleras det i att detta skulle symbolisera en stad på väg eftersom det kan vara symbolen för ett skepp i rörelse samt att ett ankare hängt på detta sätt ser ut som bokstaven T som är den första bokstaven i det historiska ortnamnet.[7] Vapnet fastställdes för staden 1942 och registrerades av kommunen 1974. Av de i kommunen ingående tidigare enheterna hade även Häverö landskommun och Rimbo landskommun vapen.
| Befolkningsutvecklingen i Norrtälje kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
38 238 |
| 1975 |
|
39 193 |
| 1980 |
|
40 842 |
| 1985 |
|
42 204 |
| 1990 |
|
46 165 |
| 1995 |
|
50 295 |
| 2000 |
|
52 611 |
| 2005 |
|
54 596 |
| 2010 |
|
56 080 |
| 2015 |
|
58 669 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 7 654, eller 13,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 568 den 31 december 2014).[8]
Distrikt inom Norrtälje kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:
År 2010 fanns det 16 tätorter i Norrtälje kommun[10], vilket är lika många jämfört med 2005[11] eftersom en ny tätort tillkom (Finsta) och en upphörde att definieras som sådan (Spillersboda).
År 2010 bodde 56,7 procent av kommunens invånare i tätort, jämfört med 55,8 procent år 2005.[12]
Norrtälje kommun och Värmdö kommun har flest antal öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 (varav 10 500 är havsöar) stycken vardera.[13]
I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E18, från Norrtälje och norrut sträcker sig riksväg 76, västerut riksväg 77 och söderut länsväg 276. Vid Rimbo korsas riksväg 77 av länsväg 280 i nord-sydlig riktning. Den senare förbinds med riksväg 76 av länsväg 282. Från riksväg 76 avtar länsväg 283 av åt nordöst mot Grisslehamn. Från länsväg 276 avtar länsväg 278 åt öster mot furusund. Från Kapellskär går färjetrafik med DFDS Seaways till Paldiski i Estland, Nådendal i Finland och Mariehamn på Åland.
Mandatfördelning i Norrtälje kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
ROP |
KS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
24 |
|
|
|
|
2 |
15 |
8 |
|
6 |
|
57 |
86,3 |
|
| 1973 |
2 |
23 |
|
|
|
|
2 |
16 |
5 |
1 |
8 |
|
57 |
89,7 |
|
| 1976 |
2 |
25 |
|
|
|
|
|
17 |
5 |
|
8 |
|
57 |
89,6 |
|
| 1979 |
2 |
24 |
|
|
|
|
1 |
14 |
5 |
1 |
10 |
|
57 |
87,8 |
|
| 1982 |
2 |
25 |
|
|
|
|
1 |
14 |
3 |
|
12 |
|
57 |
88,8 |
|
| 1985 |
2 |
25 |
|
|
|
|
1 |
11 |
6 |
|
12 |
|
57 |
87,4 |
|
| 1988 |
2 |
25 |
3 |
|
|
|
1 |
11 |
6 |
|
9 |
|
57 |
83,7 |
|
| 1991 |
2 |
20 |
1 |
|
2 |
|
1 |
13 |
5 |
2 |
11 |
|
57 |
84,3 |
|
| 1994 |
3 |
27 |
3 |
|
|
|
|
13 |
3 |
|
12 |
|
61 |
83,8 |
|
| 1998 |
4 |
22 |
3 |
|
|
|
|
12 |
3 |
4 |
13 |
|
61 |
77,76 |
|
| 2002 |
3 |
24 |
3 |
|
|
|
|
10 |
7 |
3 |
11 |
|
61 |
76,95 |
|
| 2006 |
3 |
21 |
3 |
|
|
|
|
8 |
5 |
3 |
18 |
|
61 |
78,63 |
|
| 2010 |
2 |
18 |
5 |
2 |
|
|
|
7 |
5 |
2 |
20 |
|
61 |
80,92 |
|
| 2014 |
3 |
20 |
4 |
6 |
|
2 |
|
6 |
3 |
1 |
16 |
|
61 |
83,27 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förändrad organisation och styrning av Tiohundraverksamheten”. http://www.thurhammar.eu/KF-prot/kf151214_recognized.compressed.pdf. Läst 8 april 2016.
- ^ Norrtälje kommuns officiella hemsida, Kulturhistoria - Norrtälje Stad Arkiverad 22 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf
PDF
- ^ http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf PDF
- ^ ”Befolkning i småort, tätort och utanför småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. 2 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709015056/http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning/13030/13037/. Läst 23 augusti 2014.
- ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10
Sverige
