Sydafrikansk öronapa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sydafrikansk öronapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Galago moholi.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljGalagoer
Galagonidae
SläkteGalago
ArtSydafrikansk öronapa
G. moholi
Vetenskapligt namn
§ Galago moholi
AuktorA. Smith, 1836
Utbredning
Galago moholi range.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Sydafrikansk öronapa (Galago moholi[2][3][4]) är en däggdjursart som beskrevs av Andrew Smith 1836. Galago moholi ingår i släktet Galago och familjen galagoer.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten blir 8,8 till 20,5 cm lång (huvud och bål), har en 11,3 till 27,9 cm lång svans och väger 95 till 244 g. Den har liksom dvärggalagon (Galago senegalensis) en brunaktig päls på ryggen och en ljusare undersida men sidorna är mera gula. Svansen är täckt av mörkbrun till gråbrun päls. Denna galago har mörka ringar kring ögonen.[7] Hos sydafrikansk öronapa är de bakre extremiteterna långa vad som möjliggör långa hopp. Huvudet kännetecknas av stora ögon och öron. Ögonen har ett reflekterande skikt som blir synlig när ljus träffar på skiktet under natten.[8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna primat förekommer i södra Afrika från en linje mellan norra Angola, södra Kongo-Kinshasa, södra Uganda och centrala Tanzania i norr till norra Namibia, centrala Botswana och nordöstra Sydafrika i söder. Habitatet utgörs av skogar eller trädansamlingar i savanner.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

En grupp av upp till sju individer vilar tillsammans men efter föda letar varje individ ensam. Vätskebehovet täcks med födan. Honor kan para sig två gånger per år och kullen har oftast två ungar.[1]

Sydafrikansk öronapa äter främst naturgummi och ryggradslösa djur. När de är tillgängliga äts även några mogna frukter. Artens läten skiljer sig tydlig från dvärggalagon. Den äldsta kända individen levde 16 år och 7 månader.[7]

Denna primat vilar på dagen i ett näste av blad och den blir under natten aktiv. Boet kan även vara en hålighet i trädet. De främre tänderna bildar en sorts kam för att skrapa naturgummi från träden.[8]

Honor föder efter cirka 125 dagar dräktighet en kull med två ungar vid början av regntiden. De blir kort efteråt åter parningsberedda och har ytterligare en kull under regntiden. En brunstig hona kan kopulera med upp till 6 hannar.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Galago moholi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Galago moholi, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/galago+moholi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b] Galago moholi (tyska) i Bildatlas der Primaten, sid. 130
  8. ^ [a b c] Lex Hes, red (1997). Galago moholi. The Complete Book of Southern African Mammals. Cape Town: Struik Publishers. sid. 106-107. ISBN 0-947430-55-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]