Töreboda station

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Töreboda station
Järnvägsstation, 1 byggnad
Töreboda station 2018.
Töreboda station 2018.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Töreboda kommun
Ort Töreboda
Adress Björkäng 9:4
Kulturmärkning
byggnadsminne 1986-08-21
 - Referens nr. Lagskydd, Bebyggelseregistret, RAÄ.
Arkitekt Adolf W. Edelsvärd
Konstruktör Statens Järnvägars arkitektkontor
Byggherre Statens järnvägar
Färdigställande 1859
Arkitektonisk stil Alingsås-modellen
Byggnadsmaterial Tegel, tegeltak

Töreboda station, fasaden mot Göta kanal.
Töreboda station – teckning i Illustrerad Tidning 1865. Tilll vänster i bild syns en ångare på Göta kanal. Framför stationen står ett ånglok med personvagnar.[1]

Töreboda station, är en stationsbyggnad från 1859 i Töreboda kommun vid Västra stambanan mellan Göteborg C och Stockholm C.[2] Stationen är numera Resecentrum – en knutpunkt för både buss och tåg i kommunen.[3]

Törebodas stationshus vetter sin vackraste sida mot Göta kanal. En gång i tiden var här en livlig aktivitet med utbyte av gods och resenärer mellan kanalen och järnvägen. Stationshuset är statligt byggnadsminne sedan den 21 augusti 1986 och blev efter försäljning byggnadsminne den 1 januari 2001.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från hösten 1859 fungerade Töreboda station som Västra stambanans slutstation, då banan från Göteborg nått den strategiska punkt där järnvägen korsar Göta kanal. Här förenades Baltzar von Platens kanalprojekt och Nils Ericsons järnvägsnät - stationen sågs som en symbolisk fredspakt mellan de ofta motstridiga partsintressena. Ett nytt samhälle planerades på den tidigare i stort sett orörda marken. Stationen förlades strategiskt i anslutning till kanalen och med den ena sida vänd mot denna och den andra mot järnvägen.[5]

När det gäller Västra stambanans vidare framväxt invigdes året därpå den första delsträckan söderut från Stockholm till Södertälje. Den sista etappen blev den mellan Hallsberg och Sparreholm. Under många festligheter kunde så hela stambanan invigas i november 1862. Resan mellan Göteborg och Stockholm tog då endast 14 timmar. Med färden genom Göta kanal tog resan omkring fyra dagar.[6]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Framtidsplanerna medförde att stationshuset byggdes i sten och gavs en för tiden ansenlig storlek. Stationshuset byggdes i rött tegel i "rohbau" – alltså med oputsat tegel. Denna så kallande Alingsåsmodell var ett av de första stationshus, som arkitekten Adolf W. Edelsvärd ritade. Liknande stationshus uppfördes vid samma tid i Alingsås (1858) och Skövde (1859).[7]

Byggnaden utformades helt symmetriskt med ett högre mittparti flankerat av tvåvånings sadeltakstäckta sidopartier och två små envånings sidoflyglar på gavlarna. Mittdelen framhävdes även genom stickbågiga dörrpartier i bottenvåningen mot kanalen, höga rundbågade fönster i den övre våningen och ett torn av trä med en flaggstång. Tornet revs sedermera, men återställdes vid en omfattande renovering av byggnaden 1996-97. I bottenvåningen gjordes vestibulen sexkantig och kring denna låg biljettkontor, väntsalar och en matservering. I flyglarna inrymdes expeditionslokaler av olika slag. På övervåningen inreddes ett kök och åtta bostadsrum.[5]

Flera ombyggnader har förändrat interiören, men delar av äldre planlösning och inredning finns bevarad. Bottenvåningen har även återfått något av sitt ursprungliga utseende efter en omfattande renovering av paneler, dörrpartier och färgsättning. Vid denna renovering återställdes även hela takfoten, vissa dörr- och fönsterpartier samt tornet på taket.[5][8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Linde Bjur, Gunilla (1982). A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt 1855-95. Hindås: Svenska Järnvägsklubbens förlag. sid. 104. Libris 7629400. ISBN 91-7260-795-5 
  2. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Resor och trafik, Töreboda kommun.
  4. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  5. ^ [a b c] Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  6. ^ Göteborg-Hallsberg-Katrineholm-Stockholm, jarnvag.net.
  7. ^ Linde Bjur, Gunilla (1982). A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt 1855-95. Hindås: Svenska Järnvägsklubbens förlag. sid. 77. Libris 7629400. ISBN 91-7260-795-5 
  8. ^ Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 145-146. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 145-146. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Linde Bjur, Gunilla (1982). A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt 1855-95. Hindås: Svenska Järnvägsklubbens förlag. sid. 77, 104. Libris 7629400. ISBN 91-7260-795-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linde Bjur, Gunilla (2001). ”När stationshuset kom till byn.”. Forskning och framsteg (Stockholm : Stiftelsen forskning och framsteg, 1966-) 2001:5,: sid. 48-52 : ill.. ISSN 0015-7937. ISSN 0015-7937 ISSN 0015-7937.  Libris 3334956

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]