Gnesta station

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholm commuter rail symbol.svg Gnesta station
Gnesta station.jpg
Gnesta station
Stationsinformation
Ort Gnesta
Öppnade 1861
Trafikeras av SJ, SL
Trafiktyp Regionaltåg, Stockholms Pendeltåg
Kapacitet
Antal spår 3
Förbindelser
Anslutande linjer Västra stambanan
Föregående station Södertälje syd (SJ)
Mölnbo (SL)
Efterföljande station Flen
Läge
Avstånd från Stockholm 66 km
Koordinater 59°02′54″N 17°18′42″E / 59.0482°N 17.3117°Ö / 59.0482; 17.3117
Stationssignatur Gn
Källor: [1][2][3]

Gnesta station är en järnvägsstation i Gnesta i Södermanland öppnad 1861.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

De första åren (1861-1900)[redigera | redigera wikitext]

Gnesta station kring sekelskiftet 1900

Den första oktober 1861 invigdes sträckan Järna-Gnesta på den blivande Västra stambanan och Gnesta station som då var ändstation på järnvägen mot Stockholm södra. Året därpå (1862) stod hela Västra stambanan Göteborg C-Stockholm S klar något som bl.a. firades med ett festståg med kungahuset och andra celebriteter som avgick Stockholm den 3 november. Tåget gjorde ett tio minuter långt uppehåll i Gnesta och när det ankom Göteborgs centralstation dagen därpå förklarade Sveriges och Norges dåvarande konung Karl XV järnvägen invigd. [1]

Stationshuset ritades av Statens Järnvägars förste chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd och uppfördes i trä. Förutom stationshuset anlades också kolbodar, lokstall, järnvägsrestaurang, bostadshus för personalen, tvättstuga, jordkällare, avträden, ekonomihus och godsmagasin. Stationshuset i Gnesta kom även att utgöra förlagan för en av SJ:s så kallade standardmodeller (se Gnestamodellen). Slutligen fanns också två vattenhästar varav den ena bevarades och sedan 2007 står framför stationshuset som en av få bevarade vattenhästar utmed Västra stambanan. [1]

Efter anläggandet av stationen växte Gnesta från att inte varit mer än några gårdar till ett mindre stationssamhälle med bryggeri, cigarrfabrik, tändsticksfabrik samt flera andra industrier. [1]

En flitig resenär på stationen var också konung Oscar II som steg av här på väg till Tullgarn. Han besökte då ofta järnvägsrestaurangen där även andra kungligheter såsom konungarna av Porutugal och Sachsen samt prinsen av Wales ätit. Konungen åt så ofta på järnvägsrestaurangen att man inredde en egen matsal med kungliga möbler och porslin. [1]

Under den här perioden hade också stationen som flest anställda, 60 personer med stationsinspektoren som chef. Andra befattningar var baningenjör, banmästare, stationsskrivare, banvakter, vägvakter, brovakter, kontorsbiträden, pumpmaskinister och stationskarlar. Den första stationsinspektoren var Adolf Norberg. [4]

Storhetstiden (1900-1950)[redigera | redigera wikitext]

Gnesta station med intillparkerade bilar 1938

År 1907 hade det första stationshuset gjort sitt och fick därför lämna plats åt nuvarande stationshus. Det nya stationshuset uppfördes i tegel och ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall. År 1895 hade han efterträtt Edelsvärd och Zettervall ritade även ett nytt lokstall som uppfördes 1905. [1]

År 1945 inleddes en utbyggnad av bangården och i samband med detta anställdes en överbanmästare, John Frisk. Till detta arbete hade man också tvåhundra rallare. [5]

År 1950 uppfördes en överbanmästarbostad och banmästarexpedition. [5]

Nedläggning, pendeltåg och återöppning (1950-ff)[redigera | redigera wikitext]

I samband med privatbilismens intåg under 1950- och 60-talen lades trafiken ned på allt fler järnvägslinjer och 1968 kom turen till Gnesta då all trafik med fjärrtåg upphörde. Av de sex personer som då arbetade på stationen fick alla sluta med undantag för den siste stationsinspektoren, Stig Johansson, som kvarstod i tjänst till 1988. [1][4]

Stationen i Gnesta lades dock inte ned helt i och med att SL förlagt pendeltågets ändstation här.[1] Detta gjorde att Gnesta kom att bli en, procentuellt sett, stor utpendlingsort: år 2011 fanns det c:a 800 inpendlare och c:a 2800 utpendlare medan c:a 2100 av Gnestaborna arbetade på orten. [6]

År 1986 utsågs stationshuset samtidigt som flera andra stationsbyggnader i Sverige till byggnadsminnesmärke. [7]

Den 20 augusti 2007 återinvigdes fjärrtågstrafiken av dåvarande infrastrukturministern Åsa Torstensson. [8]

Efter avregleringen uppstod trängsel på spåren vilket ledde till att Trafikverket föreslog en nedläggning av Gnestapendeln till år 2014. [9] Efter mycket diskussioner fastslog Trafikverket att pendeln skulle finnas kvar men att tre avgångar om dagen skulle vända i Järna. [10]

Nutida fotografier[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 2. Tack vare stationen Arkiverad 15 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Gnesta i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  3. ^ Järnväg.net - Banguide - Västra stambanan - Beskrivning
  4. ^ [a b] Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 17. Respekt för järnvägspersonalen Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] Sörmlands museum - Historien om Sörmland - Gnesta - 5. Överbanmästaren och dubbelspåret Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Statistiska Centralbyrån (SCB): Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) - Antal pendlare per län och kommun 2011 Arkiverad 8 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Bebyggelseregistret
  8. ^ Södermanlands Nyheter Tågstopp som gagnar Gnesta och Sörmland (2007-08-20) Läst den 9 juni 2013.
  9. ^ Södermanlands Nyheter Gnesta kan förlora pendeln redan 2014 Arkiverad 9 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. (2013-06-05) Läst den 9 juni 2013
  10. ^ Södermanlands Nyheter Viktiga pendeltider försvinner Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. (2013-06-28) Läst den 17 juli 2013