Töreboda kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Skaraborgs län . Centralort är Töreboda .
Kommunen är belägen i nordöstra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i nordöst till Laxå kommun i Örebro län , i öster till Karlsborgs kommun , i sydöst till Tibro kommun , i sydväst till Skövde kommun , i nordväst till Mariestads kommun och i norr till Gullspångs kommun , alla i före detta Skaraborgs län. Ån Tidan rinner genom kommunens sydvästra hörn.
Kommunens område motsvarar socknarna : Beateberg , Björkäng , Bäck , Bällefors , Ekeskog , Fredsberg , Fägre , Halna , Hjälstad , Mo , Sveneby , Trästena och Älgarås . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Moholms municipalsamhälle inrättades 21 april 1940 och upplöstes vid utgången av 1955.
Töreboda municipalsamhälle inrättades i Björkängs landskommun 9 november 1883, och upplöstes 1909 när Töreboda köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Resterande del av landskommunen införlivades 1939 i köpingskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hova Älgarås ), Moholm Beateberg , Bällefors , Ekeskog , Fägre , Hjälstad , Mo , Sveneby och Trästena ) samt Undenäs Halna och Undenäs). Samtidigt uppgick landskommunerna Bäck och Fredsberg i Töreboda köping .
Töreboda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Töreboda köping, Moholms landskommun samt en del ur Hova landskommun (Älgarås församling) och en del ur Undenäs landskommun (Halna församling).[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga .[ 6]
Blasonering: I fält av guld en blå stolpe, överlagd med ett par bjälkvis ställda svarta tvillingsträngar.
Kommunvapnet antogs 1973. Det gula symboliserar åkrarna runt kommunen, det blå är Göta kanal som flyter genom samhället och det svarta den korsande västra stambanan över Göta kanal.
Befolkningsutvecklingen i Töreboda kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
10 192
1975
10 231
1980
10 393
1985
10 204
1990
10 481
1995
10 425
2000
9 642
2005
9 470
2010
9 113
2015
9 293
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Distrikt inom Töreboda kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 7]
Kommunen genomkorsas från norr mot sydväst av länsväg 200 , i väst-östlig riktning av länsväg 202 och i de södra delarna av länsväg 201 . Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av Västra stambanan som trafikeras av SJ :s fjärrtåg. Göta kanal sträcker sig i öst-västlig riktning genom kommunen.
Presidium 2014–2018
Ordförande
C Göran Johansson
Förste vice ordförande
M Anne-Marie Lundin
Andre vice ordförande
S Hans Thorsell
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Valnämnden
M Gunnar Welin
S Viola Olofsson
Mandatfördelning i Töreboda kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 14 17 4 1 5 41 86,9 1973 1 13 16 4 1 6 41 89,4 1976 15 16 3 7 41 90,3 1979 15 15 3 1 7 41 88,5 1982 1 16 13 2 1 8 41 88,4 1985 1 16 12 3 1 8 41 86,7 1988 1 16 1 12 3 1 7 41 81,9 1991 1 13 1 2 11 2 3 8 41 82,9 1994 2 17 1 10 1 2 8 41 82,9 1998 4 13 2 10 1 3 8 41 77,02 2002 3 14 1 10 2 3 8 41 74,51 2006 2 11 1 1 6 1 1 8 31 75,74 2010 2 12 1 1 7 1 7 31 78,66 2014 2 11 1 3 6 1 7 31 82,06 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Naturbruksgymnasiet ligger utanför Töreboda och drivs av Västra Götalandsregionen . Skolan har ekologisk inriktning och grundades 1958. Skolan bedriver också vuxenutbildning.
I centrum ligger Kanalskolan med bageri och kockutbildning. Eleverna på Kockutbildningen har till exempel serverat på Nobelfesten. Kanalskolan har också vuxenutbildning. Utbildningen för tunga fordon ligger i Industriområdet.
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018” . Statistiska centralbyrån . 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/ . Läst 13 maj 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
