Alingsås station

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alingsås station
Alingsås station.JPG
Alingsås station
Stationsinformation
Ort Alingsås
Öppnade 1857
Trafikeras av SJ[1], Västtrafik[1], Tågab[1], Skandinaviska Jernbanor[1]
Ägare Jernhusen AB[2]
Arkitekt Adolf W. Edelsvärd
Trafiktyp pendeltåg, regionaltåg, fjärrtåg
Kapacitet
Antal spår 6
Förbindelser
Övriga trafikslag Buss, taxi
Anslutande linjer Västra Stambanan
Föregående station Pendeltåg Västra Bodarne
Läge
Avstånd från Stockholm C 412 km
Höjdläge 62
Koordinater 57°55′37″N 12°31′57″Ö / 57.92694°N 12.53250°Ö / 57.92694; 12.53250
Stationssignatur A

Alingsås station är en järnvägsstation längs Västra Stambanan med fjärrtåg, regionaltåg och lokaltåg i centrala Alingsås. Lokaltågen angör närbelägna Alingsåsterminalen på ett sidospår och byggnaden fungerar i övrigt som resecentrum med busstrafik. Den gamla stationsbyggnaden, som färdigställdes under 1858, inhyser idag vänthall, resebyrå, pressbyrå, pizzeria och ett gatukök. På de genomgående spåren utanför stannar fjärrtåg och regionaltåg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Alingsåsterminalen. Tåget inväntar avgång 21,33

Alingsås stationsbyggnad ritades av Adolf W. Edelsvärd och är belägen strax utanför den historiska stadskärnan i Alingsås. För uppförandet anlitades en lokal entreprenör samtidigt med byggandet av järnvägen. Men valet av byggmästare blev olyckligt, då han visade sig vara oredlig. Byggnadsmaterial gick förlorat och föranledde allt tätare inspektioner från den centrala byggnadsledningen, vilket till slut fick entreprenören att överge bygget och spårlöst försvinna. Hans borgensmän var inte heller mycket att ha, då de var försatta i konkurs och utan tillgångar.[3]

Stationsbyggnaden var således bara färdigställd till två tredjedelar när trafikstarten skedde på sträckan Jonsered och Vårgårda den 16 december 1857, och det tog ännu någon tid innan huset blev färdigt. Ritningarna för Alingsås stationshus återanvändes i byggandet av stationshuset i Töreboda. Men till skillnad från där medförde dock det slarviga uppförandet i Alingsås att fasaden kläddes med puts.[3]

Dubbelspårsutbyggnaden från Göteborg var färdigställd den 11 december 1916, medan det dröjde till 15 februari 1954 innan dubbelspåret norr från stationen stod färdigt till Torps station[4] vid Torps herrgård som en av de sista etapperna i dubbelspårsutbyggnaden av hela Västra Stambanan. Elektrifieringen var färdig genom Alingsås den 10 maj 1926, fem dagar senare gick det första eldragna tåget till Stockholm.[5]

Lokaltåg har alltid funnits mellan Alingsås och Göteborg, men från 1983 övertog Göteborgsregionens Lokaltrafik ansvaret från SJ. För trafiken investerade man i X10 (sedermera ombyggda till X11). När så viadukten som byggts en bit väster om stationen invigdes 1989, kunde den plankorsning som låg precis invid stationen stängas och på dess plats öppnades i juni 1990 den nya GL-Terminalen vid det sidospår som används av lokaltågen. Samma år påbörjades spårsanering, bygge av gångtunnel under banområdet och i och med detta så lades godshanteringen ned 1991.[5][6]

Idag[redigera | redigera wikitext]

På bottenvåningen i Alingsås station finns förutom vänthall även Pressbyrån, Alingsås Resecentrum och ett kafé. Andra våningen fungerar sedan millennieskiftet som företagshotellet ”Järnvägsstationen”, med flera mindre företag i kommunikationsbranschen.

För att öka kapaciteten på Västra stambanan kommer nya vändspår för pendeltåg byggas på Alingsås station. Vändspåren placeras mellan de spår som används av passerande tåg. Detta medför att pendeltåg inte behöver korsa motriktad trafik vid ankomst eller avgång. Passerande tåg behöver därför inte minska farten på grund av korsande pendeltåg. Det sidospår som i dag används som vändspår för pendeltåg, kommer att användas som uppställningsspår. Detta innebär att pendeltågstrafiken flyttar fån Alingsåsterminalen. Byggstart är planerad till september 2017.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Tidtabeller 62 och 131”. Resrobot. http://tagtidtabeller.resrobot.se/. Läst 2 augusti 2016. 
  2. ^ ”Fastighetsförteckning 2011”. Jernhusen AB. sid. 8. https://www.jernhusen.se/globalassets/dokument/fastighetsforteckning/jernhusen-fastighetsforteckning-2011.pdf. Läst 4 mars 2013. 
  3. ^ [a b] Bergquist, John A. (1940) Alingsås Station genom 85 år 1855-1940 (via utdrag från Alingsås Resebutik)
  4. ^ Svenska Turistföreningens resehandböcker XXII, Västergötland. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1922, s 44
  5. ^ [a b] Järnvägsdatagruppen (2009). Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. sid. 321-328. ISBN 9185195057 
  6. ^ Jansson, Tord (red.) (1998). Alingsås kommun 375 år ; Åren 1970-1994. Alingsås kommun. sid. 19, 102 
  7. ^ http://www.trafikverket.se/vandspar-alingsas

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]