Tegneby socken
| Tegneby socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Orusts västra härad |
| Koordinater | 58°9′4″N 11°35′35″Ö / 58.15111°N 11.59306°Ö |
| Kyrkby | - |
| Area | 66 km²[1] |
| Folkmängd | 1 356 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 21 invånare/km² |
| Geonames | 8126915 |
| Sockenkod | 1607 |
Tegneby socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Orusts kommun och motsvarar från 2016 Tegneby distrikt.
Socknens areal är 65,97 kvadratkilometer varav 65,52 land.[1] År 2000 fanns här 1 356 invånare.[2] Orten Nösund samt sockenkyrkan Tegneby kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Tegneby socken har medeltida ursprung.
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 27 september 1945) överfördes till Tegneby socken från Morlanda socken hemmanet Rålandsberg med 10 invånare och omfattande 0,87 km², varav 0,86 km² land.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tegneby församling och för de borgerliga frågorna bildades Tegneby landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1962 i Östra Orusts landskommun som 1971 uppgick i Orusts kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Tegneby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4].[5]
Geografi och natur
Tegneby socken ligger på södra Orust med Stigfjorden i söder med skärgård och öar som Lyrön. Socknen består till största delen av bergsmassiv som genomskärs av flera uppodlade och bebyggda sprickdalar, som i trakten runt kyrkan i öster öppnar sig till en mindre slätt, Gillebygden.[6][1][7]
I socknen finns det kommunala naturreservatet Valön som delas med Stala socken.
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 1 220 1810 till 2 577 1880 varefter den minskade till 995 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 1 293 1990.[8]
Fornlämningar
Över 100 boplatser, fyrs dösar och tio gånggrifter från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns över 100 gravrösen och skålgropsförekomster. Från järnåldern finns fyra mindre gravfält och en fornborg.[6][9][10][7]
Namnet
Namnet skrevs 1360 Thegnabear och kommer från en gård. Namnet innehåller thegnl, 'fri man; krigare' och by, 'gård; by'.[11]
Se även
Referenser
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tegneby socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 65. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Tegneby socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Folkmängd 1810-1890 Tegneby i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 4/6 2016)
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tegneby socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tegneby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Emanuelsson, Henry (1955). Tegneby pastorats rivna kyrkor jämte små axplock ur detta pastorats historia.. [Varekil]: [förf.]. Libris 1493954
- Från vår bygd. [Nösund]: [I. Samuelsson]. 1965-1973. Libris 768853
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 293-299. Libris 417491. http://runeberg.org/aehbhob/2/0295.html
- Jacobsson, Reine (1968). Fritidsfastigheternas framväxt och nuvarande omfattning i Tegneby socken, Östra Orusts kommun, Göteborgs och Bohus län: uppsats för proseminariet i historia .... Göteborg. Libris 2514927
- Mera från vår bygd.. Henån: Tegneby hembygdsfören. 1978. Libris 399850
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Tegneby socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Tegneby socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Tegneby socken. Källa: SOFI
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Tegneby socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tegneby socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Tegneby socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Tegneby socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||