Tomi Ungerer

Från Wikipedia
Tomi Ungerer
Tomi Ungerer, 2017.
Född28 november 1931[1][2][3]
Strasbourg[4][5]
Död9 februari 2019[6][7][8] (87 år)
Cork[9][5], Irland
BegravdSaint-Gall-kyrkogården i Strasbourg
Medborgare iFrankrike[3][10] och Irland[10]
Utbildad vidÉcole supérieure des arts décoratifs de Strasbourg[5]
SysselsättningFörfattare, fotograf, karikatyrtecknare[11], barnboksförfattare, illustratör, frimärkskonstnär, grafiker[11]
FöräldrarCharles Ungerer[5]
Utmärkelser
Zilveren Griffel (1975)
Bretzel d'or (1980)[5]
Kommendör av Arts et Lettres-orden (1984)[5]
Riddare av Hederslegionen (1990)[5]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (1993)[5]
H.C. Andersen-medaljen för illustration (1998)[5]
Officer av Hederslegionen (2001)[5]
Baden-Württembergs förtjänstorden (2002)
Kiddo Leespluim (2004)
Prix de l’Académie de Berlin (2008)[12]
Saarlands förtjänstorden (2008)[13]
Eckart Witzigmann-priset (2009)
Kommendör av Nationalförtjänstorden (2013)[14]
Markgräfler Gutedelpreis (2015)
Kommendör av Hederslegionen (2018)[15]
E.o.plauen Preis
Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
Riddare av Akademiska palmen
Webbplatstomiungerer.com
Redigera Wikidata

Jean-Thomas "Tomi" Ungerer, född 28 november 1931 i Strasbourg, död 9 februari 2019 i Cork,[16] var en fransk-tysk[17] målare, tecknare, illustratör, animatör[17] och författare. Sedan 1957 hade han en internationell karriär och var successivt bosatt i USA, Kanada och Irland.

Han var oerhört produktiv och arbetade omväxlande med satir och svart humor och barn- och ungdomsböcker i en något mer barnanpassad stil. Han var även verksam som erotisk konstnär. 1998 belönades han med H.C. Andersen-medaljen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ungerer visade sin teckningstalang redan som barn. Under andra världskriget tvingades han gå med i den tyska Hitlerjugend. Efter att ha avslutat sin skolgång i förtid lät han 1952 rekrytera sig till de franska styrkor som försökte upprätthålla ordningen i den dåvarande franska besittningen Algeriet; han lämnade sin tjänst ett år senare.[16]

Tidningsteckning av Ungerer 1954.

USA och Kanada[redigera | redigera wikitext]

Efter ett antal olika kortare anställningar flyttade han 1956 till USA och New York, där han nu kom att ägna sig åt illustrerande och barnlitteraturen.[16] Genombrottet med 1958 års Crictor (svenska: Kriktor), historien om en boaorm med många mänskliga egenskaper,[17] och tre år senare kom Three Robbers (svenska: De tre rövarna; 2007 omarbetad till den tyska filmen Drei Räuber – Tre rövare[18]).[16]

Vid sidan av sitt produktiva barnboksskapande ägnade sig Ungerer även åt illustrerande och affischkonst, och under Vietnamkriget engagerade han sig i den amerikanska undergroundrörelsen. 1967 kom hans Tea Party, en boksatir över New Yorks kulturella elit. Två år senare väckte hans erotiska bilderbok Fornicon – riktad till en vuxen målgrupp – stor uppmärksamhet. Den explicita bilderboken var ett tag förbjuden (liksom all pornografi i USA fram till början av 1970-talet[19]), och detta föranledde att han 1971 emigrerade till Kanada (Nova Scotia).[16]

Tillbaka i Europa[redigera | redigera wikitext]

1976 flyttade Ungerer tillbaka till Europa, där han slog sig ner permanent i Irland.[17] Där fortsatte han sin verksamhet, med illustrerade böcker på omväxlande engelska, franska och tyska. Innehållet växlade mellan politisk satir, sedeskildringar och erotiska berättelser, och bland titlarna kan nämnas Babylon (1979), Schwarzbuch (1984; 'Svart bok') och Schutzengel der Hölle (1986; ‘Helvetets skyddsängel’).[16]

Tyskt frimärke från 2013, vid 40-årsminnet av den tysk-franska vänskapspakten, med teckning av Tomi Ungerer.

Ungerer hade ett komplicerat förhållningssätt till de olika länder som genom historien kämpade om hans hembygd Alsace. 1991 kom hans À la guerre comme à la guerre, en franskspråkig barndomsskildring om att växa upp i en värld ockuperad av Nazityskland.[16] Två år senare kom hans – tyskspråkiga – självbiografi Die Gedanken sind frei ('Tacken är gratis').[17]

Utmärkelser och sista tid[redigera | redigera wikitext]

Bland de många utmärkelser som Ungerer fick motta under sin levnad finns Arts et Lettres-orden (1984), Hederslegionen (1990 och 2001), Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (1993) och H.C-Andersen-medaljen (1998).[16] 2007 invigdes Musée Tomi Ungerer, med 14 000 teckningar som Ungerer donerat till sin födelsestad.[20]

Minnesgudstjänst över Tomi Ungerer, i katedralen i Strasbourg den 15 februari 2019.

Tomi Ungerer avled 2019 i irländska Cork. Han var då 87 år gammal. Nästföljande fredag, den 15 februari, arrangerades en minnesgudstjänst i hans minne i katedralen i Strasbourg.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Tomi Ungerer beskrev sig själv först och främst som en berättare och satiriker. Återkommande teman i hans verk är politisk satir (exempelvis mot Vietnamkriget eller djurplågeri), erotik and fantasirelaterade ämnen i hans barnböcker.

I listningen nedan är text och bild av Ungerer, om inget annat nämns. Titlarna med indrag är översättningar till svenska. Böckerna har engelska som originalspråk, om inget annat nämns.

Barnböcker[redigera | redigera wikitext]

  • The Mellops Go Flying (1957)
  • Mellops Go Diving for Treasure (1957)
  • Crictor (1958)
    • Kriktor (1959)
  • The Mellops Strike Oil (1958)
  • Adelaide (1959)
  • Christmas Eve at the Mellops (1960)
  • Emile (1960)
  • Rufus (1961)
  • The Three Robbers (1961)
    • De tre rövarna (1973)
  • Snail, Where Are You? (1962)
  • Mellops Go Spelunking (1963)
  • Flat Stanley (1964) — med text av Jeff Brown
  • One, Two, Where's My Shoe? (1964)
  • Beastly Boys and Ghastly Girls (1964) — dikter insamlade av William Cole
  • Oh, What Nonsense! (1966)
  • Orlando, the Brave Vulture (1966)
  • Warwick's Three Bottles (1966) – med André Hodeir
  • Cleopatra Goes Sledding (1967) – med André Hodeir
  • What's Good for a 4-Year-Old? (1967) — text av William Cole
  • Moon Man (Der Mondmann) (Diogenes Verlag, 1966)
    • Gubben i månen – Moon Man (1984) – med filmmaterial
  • Zeralda's Ogre (1967)
  • Ask Me a Question (1968)
  • The Sorcerer's Apprentice (1969) — text av Barbara Hazen
  • Oh, How Silly! (1970)
  • The Hat (1970)
    • Den förtrollade hatten (1974)
  • I Am Papa Snap and These Are My Favorite No Such Stories (1971)
  • The Beast of Monsieur Racine (1971)
    • Det var ett underligt djur! (1972)
  • The Hut (1972)
  • Oh, That's Ridiculous! (1972)
  • No Kiss for Mother (1973)
    • Jag hatar pussar! (1978)
  • Allumette; A Fable, with Due Respect to Hans Christian Andersen, the Grimm Brothers, and the Honorable Ambrose Bierce (1974)
  • A Storybook From Tomi Ungerer (1974)
    • Sagobok : gamla och nya sagor (1975)
  • Heidi kam brauchen, was es gelernt hat (1978) – text av Johanna Spyri (tyska)
  • Cats as Cats Can (1997)
  • Flix (1998)
  • Tortoni Tremelo the Cursed Musician (1998)
  • Otto: The Autobiography of a Teddy Bear (1999)
  • Zloty (2009)
  • Fog Island (2013)

Böcker för vuxna[redigera | redigera wikitext]

  • Horrible. An account of the Sad Achievements of Progress
  • Der Herzinfarkt (1962) (tyska)
  • The Underground Sketchbook (1964)
  • The Party (1966)
  • Fornicon (1969)
  • Tomi Ungerer's Compromises (1970)
  • Poster Art of Tomi Ungerer (1972)
  • America (1974)
  • Totempole (1976)
  • Babylon (1979)
  • Cat-Hater's Handbook, Or, The Ailurophobe's Delight (1981) — medförfattad av William Cole
  • Symptomatics (1982)
  • Rigor Mortis (1983)
  • Slow Agony (1983)
  • Heute hier, morgen fort (1983) (tyska)
  • Far out Isn't Far Enough (1984)
  • Femme Fatale (1984)
  • Schwarzbuch (1984) (tyska)
  • Joy of Frogs (1985)
  • Warteraum (1985) (tyska)
  • Schutzengel der Hölle (1986)
  • Die Gedanken sind frei – meine Kindheit im Elsass (1993) (tyska)
  • Cats As Cats Can (1997)
  • Tomi: A Childhood Under the Nazis (1998)
  • Liberal Arts: The Political Art of Tomi Ungerer (1999)
  • Erotoscope (2002)
  • De père en fils (2002) (franska)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tomi Ungerer, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Tomi Ungerer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, zkm.de , läst: 30 juni 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Georges Bischoff, Georges Foessel & Christian Baechler, Fédération des sociétés d'histoire et d'archéologie d'Alsace (red.), Nouveau dictionnaire de biographie alsacienne, 1982.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.faz.net .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.tomiungerer.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.dna.fr .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Libris, 1 augusti 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.academie-de-berlin.de , läst: 8 maj 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”266”, vol. 2008, 27, Amtsblatt des Saarlandes, 10 juli 2008, s. 1171, 1.[källa från Wikidata]
  14. ^ PREX1326006D.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b c d e f g h] ”Tomi Ungerer | enciclopèdia.cat” (på katalanska). www.enciclopedia.cat. https://www.enciclopedia.cat/ec-gec-23061842.xml. Läst 22 december 2021. 
  17. ^ [a b c d e] ”Tomi Ungerer”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tomi-ungerer. Läst 22 december 2021. 
  18. ^ ”Tre rövare”. svtplay.se. https://www.svtplay.se/tre-rovare. Läst 22 december 2021. 
  19. ^ Jr, David L. Hudson. ”Miller v. California” (på engelska). www.mtsu.edu. https://www.mtsu.edu/first-amendment/article/401/miller-v-california. Läst 23 december 2021. 
  20. ^ ”Musée Tomi Ungerer - Musées de Strasbourg”. www.musees.strasbourg.eu. https://www.musees.strasbourg.eu/musee-tomi-ungerer. Läst 23 december 2021. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tomi_Ungerer&oldid=50350839”