Torö socken

Version från den 9 september 2017 kl. 09.55 av Skivsamlare (Diskussion | Bidrag) (Fix död länk)
Torö socken
Socken
Torö kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Härad Sotholms härad
Koordinater 58°50′24″N 17°50′30″Ö / 58.84000°N 17.84167°Ö / 58.84000; 17.84167
Kyrkby -
Area 29 km²[1]
Folkmängd 5 040 (2000)[2]
Befolkningstäthet 174 invånare/km²
Geonames 8126314
Sockenkod 0100

Torö socken i Södermanland ingick i Sotholms härad, ingår sedan 1974 i Nynäshamns kommun och motsvarar från 2016 Torö distrikt.

Socknens areal är 28,59 kvadratkilometer, varav 28,58 land.[1] År 2000 fanns här 512 invånare.[2] Gården Herrhamra, orterna Landsort och Ankarudden samt sockenkyrkan Torö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Torö församling utbröts på 1600-talet ur Sorunda socken[3] och hade en kaplan sedan omkring 1650, men blev en jordebokssocken först 1889. I samband med detta överfördes byarna Herrhamra, Norrskog, Oxnö, Storbyn, Svärdsö, Trävik, Västankärr, Västerbyn och Öja från Sorunda socken till den nybildade socknen.[4]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Torö församling och för de borgerliga frågorna till Torö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ösmo landskommun som 1974 uppgick i Nynäshamns kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Ösmo-Torö församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Torö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sotholms härad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[6][7]

Geografi och natur

Landsorts fyr.

Torö socken på Södertörns sydspets ligger sydost om Nynäshamn och omfattar öarna Torö, Svärdsö, Oxö och Landsort (Öja) och andra mindre öar. Socknen består av kuperad bergig och skogig natur med bara mindre uppodlade stråk.[8][1][9]

Det finns fyra naturreservat i socknen. Reveludden och Ören ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Revskär och Öja-Landsort är kommunala naturreservat.

En sätesgård var Herrhamra herrgård.[10][11]

Fornlämningar

Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns två gravfält. På Öja finns en labyrint.[9][8][12][13]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 420 1810 till 473 1880 varefter den minskade till 397 1910. 1920 uppgick folkmängden till 596 invånare för att därefter minska till 303 invånare 1970. Till 1990 hade folkmängden på nytt ökat till 461 invånare.[14]

Namnet

Önamnet (1335, Thoro) innehåller thor(a), ett höjbetecknande ord.[15]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Torö socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Det medeltida Sverige 2:1 Tören
  4. ^ Det medeltida Sverige 2:1
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Torö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  9. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  10. ^ Herrhamra i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Herrhamra i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Torö socken
  13. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Torö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  14. ^ Folkmängd 1810-1890 Nämdö i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 8/8 2016)
  15. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar