Nynäshamns kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nynäshamns kommun
Kommun
Nynäshamn vapen.svg
Vapensköld för Nynäshamns kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Domsaga Södertörns domsaga
Läge 58°56′N 17°53′Ö / 58.933°N 17.883°Ö / 58.933; 17.883
Centralort Nynäshamn
Areal 365,51 km² (2015-01-01)[1]
224:e största (av 290)
 - land 358,75 km²
 - vatten 6,76 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 27 977 (2017-06-30)[2]
91:a största (av 290)
 - storstadsområde 2 287 950 (2017[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 77,98 invånare/km²[2][1]
73:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 351 invånare/km²
GeoNames 2687635
Kommunkod 0192
Tätortsgrad (%) 80,3 (2010)[3]
Antal anställda 1 925 (2014-11)[4]
Nynäshamn Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.nynashamn.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Utsikt mot Nynäshamns kyrka från hamnen

Nynäshamns kommun är en kommun i Stockholms län, längst söderut på halvön Södertörn. Centralort är Nynäshamn.

Nynäshamns kommun är belägen i östra delen av landskapet Södermanland med Stockholms södra skärgård i öster. Östersjön omsluter kommunen i öster (Horsfjärden, Mälbyfjärden, Mysingen och Gårdsfjärden), söder (Konabbsfjärden) och sydväst (Svärdsfjärden och Himmerfjärden). Kommunen gränsar i nordost till Haninge kommun och i nordväst till Botkyrka kommun i Stockholms län. Vidare finns maritima gränser till Södertälje kommun, också i Stockholms län, i väster samt till Trosa kommun och Nyköpings kommun i Södermanlands län i sydväst.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Sorunda, Torö och Ösmo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nynäshamns köping bildades 1911 genom en utbrytning ur Ösmo landskommun. Köpingen ombildades 1946 till Nynäshamns stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Torö landskommun i Ösmo landskommun.

Nynäshamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nynäshamns stad. 1974 införlivades Sorunda och Ösmo kommuner. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Svartlösa domsaga, därefter till 2007 i Handens domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Södertörns domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett svart ankare och däröveren av vågskura bildad röd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver.

Vapnet är resultatet av en tävling och syftar på sjöfart och industri. Det fastställdes 1946 för Nynäshamns stad. Efter kommunbildningen registrades vapnet i PRV 1977. Även Sorunda kommun hade ett vapen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nynäshamns kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
18 227
1975
  
19 100
1980
  
20 333
1985
  
20 857
1990
  
21 992
1995
  
22 786
2000
  
23 965
2005
  
24 648
2010
  
26 032
2015
  
27 500
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 5 075, eller 18,77 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 041 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 178, eller 12,96 %.[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nynäshamns kommun 27 041 personer. Av dessa var 4 024 personer (14,9 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i (med invånarantal 2014-12-31 inom parentes)[9]

Distrikt inom Nynäshamns kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns skärgård med välbesökta havsbad. Fyren Landsort ligger på Öja, den sydligaste ön i Stockholms skärgård och i Nynäshamns kommun. Utanför Landsort finns också Landsortsdjupet som är Östersjöns och Sveriges största djup. Det finns många fjärdar i kommunen, de största är Himmerfjärden på västsidan och Mysingen på ostsidan.

Större öar[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelse på Öja (Landsort).

Storlek i kvadratkilometer inom parentes:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Vid Landsort finns en lotsstation och här börjar två farleder som sedan går igenom kommunen. Dels Landsortsleden som via Danziger gatt och Mysingen når Stockholm och dels Södertäljeleden som via Himmerfjärden når Södertälje och Mälaren. Nynäshamns hamn som har ett flertal färjelinjer finns beskriven i artikeln om tätorten Nynäshamn. Landsort kan man nå med båt från Ankarudden i södra delen av kommunen. Dragets kanal är en kanal mellan fastlandet och ön Järflotta. Den har förlorat sin tidigare strategiska betydelse men är fortfarande en genväg för fritidsbåtar och en sevärdhet.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 73 går från Nynäshamn norrut genom stora delar av kommunen och vidare till Stockholm. Arbete pågår att ge hela vägen motorvägsstandard. Detta beräknas vara färdigt 2011. Från Ösmo går länsväg 225 västerut via Sorunda till Södertälje. Sträckningen inom Nynäshamns kommun kallas följaktligen för Södertäljevägen. Österut från Ösmo går även Muskövägen med beteckning 539 genom Muskötunneln till Muskö i Haninge kommun.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nynäsbanan

Nynäsbanan löper i stora drag parallellt med Riksväg 73 från Nynäshamn norrut mot Haninge kommun och Stockholm. De stationer som ligger inom kommunen är söderifrån: Nynäshamn, Gröndalsviken, Nynäsgård, Ösmo och Segersäng.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Nynäshamns kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD PP(N) SN C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 18 3 5 2
2 18 3 5 2
30 89,7
24 6
1973 3 23 11 4 4
3 23 11 4 4
45 91,9
36 9
1976 3 23 10 5 4
3 23 10 5 4
45 92,4
32 13
1979 4 22 1 8 4 6
4 22 8 4 6
45 91,3
31 14
1982 3 25 2 5 2 8
3 25 2 5 2 8
45 92,3
31 14
1985 4 20 6 3 4 8
4 20 6 3 4 8
45 90,6
29 16
1988 4 19 6 4 4 1 7
4 19 6 4 4 7
45 86,2
28 17
1991 3 17 3 3 1 3 3 1 11
3 17 3 3 3 3 11
45 86,3
26 19
1994 3 21 4 1 3 2 1 10
3 21 4 3 2 10
45 85,9
26 19
1998 5 16 3 1 3 2 3 12
5 16 3 3 2 3 12
45 79,77
26 19
2002 4 18 2 1 2 2 5 3 8
4 18 2 2 2 5 3 8
45 78,23
23 22
2006 2 17 2 1 2 1 2 2 2 10
2 17 2 2 2 2 2 10
41 79,33
21 20
2010 2 15 2 2 1 2 1 3 1 12
2 15 2 2 2 3 12
41 80,35
21 20
2014 3 11 3 4 1 3 2 3 1 10
3 11 3 4 3 2 3 10
41 80,89
23 18
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal bolag som ägs helt eller delvis av Nynäshamns kommun. AB Nynäshamnsbostäder som grundades 1995 äger och förvaltar lägenheter och lokaler i kommunen. Nynäshamns Exploatering AB och Nynäshamns Mark AB (ägt till 50% av kommunen) ansvarar för mark och etablering av företag. Turist Nynäs AB är kommunens turistbyrå. Nynäshamn Energi startades som ett privat elverk 1909. Bolaget blev kommunalt 1963 men från 1999 ingår det i Lunds Energikoncernen.


Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Nynäshamns kommun finns det utbildning upp till och med gymnasienivå. I kommunen finns det tolv grundskolor och en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Dessutom finns det kulturskola, naturskola, kommunal vuxenutbildning som kallas Nynäshamns kompetensCentrum samt ett par friskolor[11].


Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även artikeln om tätorten Nynäshamn för dess sevärdheter.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nynäshamns kommun har följande vänorter:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 19 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ Nynäshamns kommuns hemsida

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]