Nynäshamns kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nynäshamns kommun
Kommun
Nynäshamn stad.jpg
Centrala Nynäshamn
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortNynäshamn
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda2 080 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 301,41 kvadratkilometer ()[3]
- därav land357,34 kvadratkilometer[3]
- därav vatten944,07 kvadratkilometer[3]
Folkmängd28 587 ()[4]
Bef.täthet80,00 inv./km² (land)
Läge
Nynäshamn Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°56′00″N 17°53′00″E / 58.933333333333°N 17.883333333333°Ö / 58.933333333333; 17.883333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Handens domsaga ()
Nacka domkrets (–)
Koder
Kommunkod0192[5]
Org.nummer212000-0233[6]
GeoNames2687635
Redigera Wikidata
Utsikt mot Nynäshamns kyrka från hamnen

Nynäshamns kommun är en kommun i Stockholms län, längst söderut på halvön Södertörn. Centralort är Nynäshamn.

Nynäshamns kommun är belägen i östra delen av landskapet Södermanland med Stockholms södra skärgård i öster. Östersjön omsluter kommunen i öster (Horsfjärden, Mälbyfjärden, Mysingen och Gårdsfjärden), söder (Konabbsfjärden) och sydväst (Svärdsfjärden och Himmerfjärden). Kommunen gränsar i nordost till Haninge kommun och i nordväst till Botkyrka kommun i Stockholms län. Vidare finns maritima gränser till Södertälje kommun, också i Stockholms län, i väster samt till Trosa kommun och Nyköpings kommun i Södermanlands län i sydväst.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Sorunda, Torö och Ösmo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nynäshamns köping bildades 1911 genom en utbrytning ur Ösmo landskommun. Köpingen ombildades 1946 till Nynäshamns stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Torö landskommun i Ösmo landskommun.

Nynäshamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nynäshamns stad. 1974 införlivades Sorunda och Ösmo kommuner. [7]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Svartlösa domsaga, därefter till 2007 i Handens domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Södertörns domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett svart ankare och däröveren av vågskura bildad röd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver.

Vapnet är resultatet av en tävling och syftar på sjöfart och industri. Det fastställdes 1946 för Nynäshamns stad. Efter kommunbildningen registrades vapnet i PRV 1977. Även Sorunda kommun hade ett vapen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nynäshamns kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
18 227
1975
  
19 100
1980
  
20 333
1985
  
20 857
1990
  
21 992
1995
  
22 786
2000
  
23 965
2005
  
24 648
2010
  
26 032
2015
  
27 500
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 364, eller 22,50 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 290 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 178, eller 12,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 528 den 31 december 2002).[9] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nynäshamns kommun 27 041 personer. Av dessa var 4 024 personer (14,9 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i (med invånar- och medlemsantal 2014-12-31 inom parentes)[11]

Distrikt inom Nynäshamns kommun

Sedan 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12] (med invånarantal 2018-12-31 inom parentes)[13]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns skärgård med välbesökta havsbad. Fyren Landsort ligger på Öja, den sydligaste ön i Stockholms skärgård och i Nynäshamns kommun. Utanför Landsort finns också Landsortsdjupet som är Östersjöns och Sveriges största djup. Det finns många fjärdar i kommunen, de största är Himmerfjärden på västsidan och Mysingen på ostsidan.

Större öar[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelse på Öja (Landsort).

Storlek i kvadratkilometer inom parentes:

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Nynäshamns kommun har för närvarande (2018) tio naturreservat. Ytterligare ett naturreservat planeras för år 2019. Det rör sig om det nedlagda kalkbrottet vid före detta Stora Vika cementfabrik och dess närmaste omgivning.[14]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Vid Landsort finns en lotsstation och här börjar två farleder som sedan går igenom kommunen. Dels Landsortsleden som via Danziger gatt och Mysingen når Stockholm och dels Södertäljeleden som via Himmerfjärden når Södertälje och Mälaren. Nynäshamns hamn som har ett flertal färjelinjer finns beskriven i artikeln om tätorten Nynäshamn. Landsort kan man nå med båt från Ankarudden i södra delen av kommunen. Dragets kanal är en kanal mellan fastlandet och ön Järflotta. Den har förlorat sin tidigare strategiska betydelse men är fortfarande en genväg för fritidsbåtar och en sevärdhet.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 73 går från Nynäshamn norrut genom stora delar av kommunen och vidare till Stockholm. Arbete pågår att ge hela vägen motorvägsstandard. Detta beräknas vara färdigt 2011. Från Ösmo går länsväg 225 västerut via Sorunda till Södertälje. Sträckningen inom Nynäshamns kommun kallas följaktligen för Södertäljevägen. Österut från Ösmo går även Muskövägen med beteckning 539 genom Muskötunneln till Muskö i Haninge kommun.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nynäsbanan

Nynäsbanan löper i stora drag parallellt med Riksväg 73 från Nynäshamn norrut mot Haninge kommun och Stockholm. De stationer som ligger inom kommunen är söderifrån: Nynäshamn, Gröndalsviken, Nynäsgård, Ösmo och Segersäng.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande L Nicholas Nikander
Förste vice ordförande M Fredrik Sönnergren
Andre vice ordförande S Helen Sellström Edberg

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Harry Bouveng
Vice ordförande L Daniel Adborn
Andre vice ordförande S Patrik Isestad

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre Moderaterna har två medan Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sorundanet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[15]

Mandatfördelning i Nynäshamns kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDPP(N)SNCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970218352
218352
3089,7
246
19733231144
3231144
4591,9
369
19763231054
3231054
4592,4
3213
19794221846
422846
4591,3
3114
19823252528
3252528
4592,3
3114
19854206348
4206348
4590,6
2916
198841964417
4196447
4586,2
2817
199131733133111
317333311
4586,3
2619
19943214132110
32143210
4585,9
2619
19985163132312
516332312
4579,77
2619
20024182122538
418222538
4578,23
2322
2006217212122210
2172222210
4179,33
2120
2010215221213112
215222312
4180,35
2120
2014311341323110
3113432310
4180,89
2318
2018210261422210
21026422210
4182,00
2219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal bolag som ägs helt eller delvis av Nynäshamns kommun. AB Nynäshamnsbostäder som grundades 1995 äger och förvaltar lägenheter och lokaler i kommunen. Nynäshamns Exploatering AB och Nynäshamns Mark AB (ägt till 50% av kommunen) ansvarar för mark och etablering av företag. Turist Nynäs AB är kommunens turistbyrå. Nynäshamn Energi startades som ett privat elverk 1909. Bolaget blev kommunalt 1963 men från 1999 ingår det i Lunds Energikoncernen.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Nynäshamns kommun finns det utbildning upp till och med gymnasienivå. I kommunen finns det tolv grundskolor och en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Dessutom finns det kulturskola, naturskola, kommunal vuxenutbildning som kallas Nynäshamns kompetensCentrum samt ett par friskolor[16].

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även artikeln om tätorten Nynäshamn för dess sevärdheter.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Nynäshamns kommun har följande vänorter:[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 6 augusti 2013. 
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  11. ^ ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Folkmängd per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015–2018”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/?rxid=7c543556-575c-4ba3-97f3-0c3cf200e642. Läst 12 april 2019. 
  14. ^ ”Nynäshamns kommun: Reservatsbildning i Stora Vika.”. Arkiverad från originalet den 12 april 2018. https://web.archive.org/web/20180412001411/https://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Natur-och-parker/Naturreservat.html. Läst 11 april 2018. 
  15. ^ ”Kommunstyrelsen”. Nynäshamns kommun. Arkiverad från originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908092740/https://www.nynashamn.se/Kommun-och-politik/Politik-i-Nynashamns-kommun/Kommunstyrelsen.html. Läst 8 september 2018. 
  16. ^ Nynäshamns kommuns hemsida
  17. ^ ”Vänorter”. Nynäshamns kommun. 6 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 8 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190308002936/https://www.nynashamn.se/Kommun-och-politik/Vanorter.html. Läst 7 mars 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]