Trollpipistrell

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Trollpipistrell
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Finland: Sårbar[2]
Pipistrellus nathusii.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläktePipistrellus
ArtTrollpipistrell
P. nathusii
Vetenskapligt namn
§ Pipistrellus nathusii
AuktorKeyserling, Blasius, 1839[3]
Utbredning
Pipistrellus nathusii range map.png
Utbredningsområde (grön)
Synonymer
Hitta fler artiklar om djur med

Trollpipistrell[4], (Pipistrellus nathusii), fladdermusart i familjen läderlappar (Vespertilionidae). I Finland, och tidigare även i Sverige, kallas den trollfladdermus[2].

Fladdermusen kallade ursprungligen Nathusius Flädermus[5], ännu 1952 används namnet Nathusius' fladdermus.[6] 1974 används namnet trollfladdermus.[7]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den är mycket lik dvärgpipistrellen, dock något större. Trollpipistrellens vingbredd når upp till 25 centimeter, kroppslängden (huvud och bål) mellan 4,5 och 6 centimeter och vikt upp till 15,5 gram. Arten har 3,2 till 3,7 cm långa underarmar, en 3 till 4 cm lång svans och 1,0 till 1,6 cm stora öron.[8]

Pälsen är rödbrun på ovansidan och ljusgrå under.[9][10] Under den kalla årstiden är pälsen mörkare och mer gråbrun. Ansiktets nakna delar har en mörkbrun färg. Hos trollpipistrell är öronen trekantiga och den broskiga fliken i örat (tragus) är böjd. Den tydligaste skillnaden mot andra släktmedlemmar utgörs av venernas anordning på flygmembranen.[8] Det femte fingret är med 4,3 till 4,8 cm längre än hos andra släktmedlemmar i Norden.[11]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Trollpipistrellen börjar jaga strax efter solnedgången. Den flyger högt, och med stora svängar.[12] Födan består av flygande insekter.[10]

Arten finns i varierande biotoper, från städer, parker till löv-, bland- och tallskog.[10] Håller gärna till vid större sjöar.[9]

Vid viloplatsen som utgörs av bland annat bergssprickor, byggnader och andra människoskapade utrymmen som vägtrummor, fladdermusholkar eller fågelholkar bildas flockar eller kolonier. Fortplantningen sker i nordöstra Europa och vinterdvalan hålls i sydvästra Europa. Före ungarnas födelse bildar honor egna kolonier som är främst skilda från de vuxna hannarna. Honan föder under senare våren eller tidiga sommaren tvillingar. Med ungar kan kolonierna ha några hundra medlemmar. Ungefär under juli blir ungarna självständiga.[8] När arten går i ide använder den ofta grottor eller övergivna gruvor.[11]

Lätet som används för ekolokaliseringen är cirka 12 millisekunder lång och frekvensen varierar mellan 38 och 43 kHz.[8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Trollpipistrell förekommer fläckvis i Storbritannien, Portugal, Spanien och Nederländerna, mera samlat i södra Frankrike och norra Italien samt i Centraleuropa österut till Kaukasus.[10]

Den är sällsynt i Sverige och förekommer där i södra och östra Skåne samt mera fläckvis i Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Uppland. Har även påträffats i Västmanland och Södermanland.[13] Hösten 2007 offentliggjorde länsstyrelsen i Värmlands län att två individer hade påträffats i Värmlands Säby i östra Värmland.

I Finland förekommer den sällsynt i de södra delarna av landet.[2]

Status[redigera | redigera wikitext]

Trollpipistrell var i Sverige upptagen på 2005 års Röda lista som Nära hotad (missgynnad, "NT"). I 2010 och 2015 års rödlistor har dess status ändrats till LC (livskraftig).[11] I Finland är den rödlistad som sårbar ("VU")[2].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Paunović, M. & Juste, J. 2016 Pipistrellus nathusii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 3 augusti 2019.
  2. ^ [a b c d] ”trollfladdermus (Pipistrellus nathusii). Finlands artdatacenter. 2010. https://laji.fi/sv/taxon/MX.46049. Läst 31 juli 2017. 
  3. ^ [a b] ”Mammal Species of the World - Browse: nathusii”. Bucknell.edu. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=13802088. Läst 10 mars 2011. 
  4. ^ De Jong et al.. ”Nya svenska namn på Europas fladdermöss”. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pub.epsilon.slu.se/12670/1/de_jong_et_al_151006.pdf. Läst 20 juni 2017. 
  5. ^ Skandinaviens Fauna, band 1: Däggdjuren, Sven Nilsson: Lund 1847 s. 39
  6. ^ Sveriges natur (Naturskyddsföreningens årsbok) volym 43-44 s. 114
  7. ^ Sveriges natur volym 65-66, s. 128.
  8. ^ [a b c d] ”Nathusius' pipistrelle bat” (på engelska). Natural Sciences Musem of Granollers. http://www.batmonitoring.org/en/species/pipistrellus-nathusii/. Läst 22 oktober 2019. 
  9. ^ [a b] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 53-54. ISBN 91-46-16576-2 
  10. ^ [a b c d] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 230. ISBN 91-1-864142-3 
  11. ^ [a b c] Ingemar Ahlén (2006, 2011, 2015). Pipistrellus nathusii Trollpipistrell”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100111. Läst 31 juli 2017. 
  12. ^ BJensen, Birger (1993) [1993]. Däggdjur: alla Europas arter. Stockholm: Norstedts förlag. sid. 79-80. ISBN 91-1-933262-9 
  13. ^ Ingemar Ahlén (2004). ”Fladdermusfaunan i Sverige Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004.”. Fauna och Flora. Arkiverad från originalet den 16 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060616121952/http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pdf/faunaochflora_98_2_2004_Ahlen_Bats%20in%20Sweden.pdf. Läst 5 juni 2009.