Turkar i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Turkar i Sverige
Turkiet Turkiet · Sverige Sverige
Erkanzengin.jpg
Erkan Zengin är en svensk-turkisk fotbollsspelare.
Antal sammanlagt
75 515 (31 december 2016)
varav 47 060 födda i Turkiet och 28 455 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Turkiet.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Turkiet
(31 december 2016)[2]
Stockholms kommun 7 356
Göteborgs kommun 4 653
Botkyrka kommun 4 632
Södertälje kommun 2 338
Malmö kommun 2 325
Språk

svenska · turkiska · kurdiska

Religion

islam

Till turkar i Sverige räknas personer som bor i Sverige och som har sitt ursprung i Turkiet. Enligt statistiska centralbyrån fanns det 2016 sammanlagt cirka 47 100 personer födda i Turkiet i Sverige.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kurder, assyrier/syrianer, armenier och andra etniska grupper från Turkiet har också i många fall inkluderats i statistiken över turkar i Sverige, även om de inte är etniska turkar, eftersom Migrationsverket i Sverige registrerar personer efter ursprungsland snarare än etnicitet.[3] Uppgifterna från 1900 avser i första hand ett fåtal grekiska invandrare från en del av dåvarande Osmanska riket, ön Kalymnos, som numera ingår i Grekland.[4]

Det finns även turkar från Bulgarien, Makedonien, Kosovo och Nordcypern.

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Födda i Turkiet[redigera | redigera wikitext]

Personer i Sverige födda i Turkiet 1900–2016[5][6]
År Folkmängd
1900
  
15
1930
  
22
1950
  
87
1960
  
202
1970
  
3 768
1980
  
14 357
1990
  
25 528
2000
  
31 894
2001
  
32 453
2002
  
33 094
2003
  
34 083
2004
  
34 965
2005
  
35 853
2006
  
37 107
2007
  
38 158
2008
  
39 230
2009
  
40 766
2010
  
42 527
2011
  
43 909
2012
  
45 085
2013
  
45 676
2014
  
46 146
2015
  
46 373
2016
  
47 060
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år.

Kända svenskar med turkisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Befolkningsstatistik”. Sverige i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/. Läst 14 januari 2017. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket2/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december-2015/. Läst 20 mars 2017. [död länk]
  3. ^ Krönika: Invandrare och brott Brottsförebyggande rådet mars 2004
  4. ^ ”Rotemansarkivet”. Stockholms stad. http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx. Läst 3 juni 2017. 
  5. ^ Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2016-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtrikesFoddaR. Läst 20 mars 2017. 
  6. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 2 april 2017. 

Biografi[redigera | redigera wikitext]

  • Laczko, Frank; Stacher, Irene; Klekowski von Koppenfels, Amanda (2002), New challenges for Migration Policy in Central and Eastern Europe, Cambridge University Press, ISBN 906704153X .

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Abadan-Unat N. (2004) Disputed models of integration: Multiculturalism, Institutionalization of religion, political participation presented in “Conference integration of immigrants from Turkey in Belgium, France, Denmark and Sweden” 2004 Bosphorus University Istanbul.
  • Akpınar, Aylin (2004). Integration of immigrants from Turkey in Sweden: The case of women presented in “Conference integration of immigrants from Turkey in Belgium, France, Denmark and Sweden” 2004 Bosphorus University Istanbul.
  • Aksoy, A. and Robins, K. (2002) “Banal Transnationalism: The Difference that Television Makes.” ESRC Transnational Communities Programme. Oxford: WPTC-02-08.
  • Appadurai, A. (1996) Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization . Minneapolis and London: University of Minnesota Press
  • Bibark, Mutlu (2005) Uluslararası Türk-Etnik Yerel Medyası ve Adiyet Tasarımlarının inşaasında rolü / Trans-national Turkish Ethnic Media and its role in construction of identity design. From Yurtdışındaki Türk Medyası Sempozyumu: Bildiriler / Proceedings from conference on Turkish Media Abroad (ed.) Abdülrezzak Altun.Ankara University Faculty of Communication.
  • Cohen, R. (1997) ‘Global diasporas: an introduction’. London: UCL Press.
  • Georgiou, M and Silverstone, R. (2005) “Editorial Introduction: Media and ethnic minorities in Europe” Journal of Ethnic and Migration Studies Vol. 31, No. 3, May 2005, pp 433–441. Routledge. Taylor & Francis group. London
  • Paine, S. (1974) Exporting workers: the Turkish case, Cambridge: Cambridge University Press
  • Theolin, Sture (2000) The Swedish palace in Istanbul: A thousand years of cooperation between Turkey and Sweden, Yapı Kredi yayıncılık AS. Istanbul, Turkey.
  • Westin, Charles (2003) “Young People of Migrant Origin in Sweden” in Migration and Labour in Europe. Views from Turkey and Sweden. Emrehan Zeybekoğlu and Bo Johansson (eds.), (Istanbul: MURCIR & NIWL, 2003)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]