Anton Niklas Sundberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ärkebiskop Anton Niklas Sundberg
Anton Niklas Sundberg
Anton Niklas Sundberg
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Karlstads stift, biskop
Period 18641870
Företrädare Johan Anton Millén
Efterträdare Claes Herman Rundgren

Stift Uppsala stift, ärkebiskop
Period 18701900
Företrädare Henrik Reuterdahl
Efterträdare Johan August Ekman

Biskopsvigd 6 mars 1864 av Henrik Reuterdahl
Född 27 maj 1818
Död 2 februari 1900

Anton Niklas Sundberg, född 27 maj 1818 i Uddevalla, död 2 februari 1900 i Uppsala, var en svensk präst och ärkebiskop[1] samt politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sundberg var son till hattmakaren Sven Sundberg och Sara Katarina Lund. Han menade själv att det skulle vara att kokettera att tala om barndomen som små omständigheter. Han blev student vid Uppsala universitet 18 år gammal och filosofie kandidat där 1841.[2] Året efter, 1842, blev han filosofie doktor och teologie kandidat och docent i symbolik och kyrkohistoria 1845 och docent i teologiska prenotioner 1846.[2] Han prästvigdes 1845. Senare blev han juris hedersdoktor vid Köpenhamns universitet 1879. Den akademiska banan inleddes med att han blev adjunkt i teologi vid Lunds universitet 1849 och åren 1852–1856 professor i dogmatik och moralteologi.[2] År 1856–1864 var han professor i kyrkohistoria och symbolik vid universitetet. År 1861 utnämndes han till domprost i Lund innan han 1864 utsågs till biskop i Karlstad.[2] Den sistnämnda positionen gjorde honom till självskriven ledamot i prästeståndet vid den sista ståndsriksdagen 1865/66[3]). Detta ämbete innehade han till 1870 då han blev ärkebiskop och prokansler vid Uppsala universitet. År 1873 ledde han Konung Oscar II:s kröning.

Som politiker var Sundberg talman i andra kammaren 1867–1872. År 1877–1892 var han ledamot i första kammaren och dess talman 1878–1880.[2] Han utsågs till ledamot av Svenska Akademien 1874 och av Kungliga Vetenskapsakademien 1877. Den 6 oktober 1874 blev Sundberg hedersledamot av Vitterhetsakademien.[4] Efter andrakammarvalet hösten 1887 var han påtänkt som statsminister efter Robert Themptander. Ingen annan efter reformationen har innehaft ämbetet som ärkebiskop i Svenska kyrkan så länge som Sundberg.

Ett porträtt av Sundberg finns på Göteborgs nation i Uppsala och i konsistorierummetUppsala universitet.

Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[5]

Sundbergiana[redigera | redigera wikitext]

Sundberg ansågs vara en mycket frispråkig person, framför allt med tanke på hans ställning som ärkebiskop. Ett exempel på Sundbergs slagfärdighet är en historia där han, då han just missat tåget, lär ha sagt: Där gick tåget åt helvete, och jag som skulle med.[6] Vid branden i Karlstad 1865 sammanfattade Fröding landshövdingens respektive Sundbergs insatser med orden: landshövdingen grät och bad, men biskopen svor och släckte. Vid ett tillfälle var Sundberg på middag hos Oscar II och ville börja med bordsbön, men då kungen satt sig var det för sent. Då sade Oscar II: Nu lurade jag dig på bordsbönen, Anton Niklas!, varpå ärkebiskopen svarade: Inte alls Ers Majestät. Jag vet hur det går till i det här huset, så det klarade jag av redan på Norrbro! Ett annat uttalande som tillskrivs Sundberg är: Näst gudlighet och sedlighet finns det inget värre än små snapsglas! [7]

Utmärkelser och ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska kyrkans ärkebiskopslängd
  2. ^ [a b c d e f g h] Svenska Akademiens officiella webbplats: Anton Niklas Sundberg Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 29 januari 2014
  3. ^ Förteckning å Högvördiga Ståndets vid innevarande Riksdag närvarande ledamöter, prästeståndets protokoll 23/10 1865
  4. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 43
  5. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Sundberg, Anton Niklas
  6. ^ Början till slutet för statskyrkan Svenska Dagbladet 2004-04-13
  7. ^ Åhlén, Bengt (1948). Uppsalahistorier. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1457153 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Ebbe Samuel Bring
Inspektor för Göteborgs nation
1855-1864
Efterträdare:
Carl Olbers
Företrädare:
Carl Fredrik Naumann
Rektor för Lunds universitet
1861–1862
Efterträdare:
Jacob Georg Agardh
Företrädare:
Johan Anton Millén
Biskop i Karlstad
1864–1870
Efterträdare:
Claes Herman Rundgren
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Andra kammarens talman
1867–1872
Efterträdare:
Ferdinand Asker
Företrädare:
Henrik Reuterdahl
Ärkebiskop i Uppsala
1870–1900
Efterträdare:
Johan August Ekman
Företrädare:
Ludvig Manderström
Svenska Akademien,
Stol nr 15

1874–1900
Efterträdare:
Gottfrid Billing
Företrädare:
Henning Hamilton
Första kammarens talman
1878–1880
Efterträdare:
Gustaf Lagerbjelke