Ulf Kristersson
| Ulf Kristersson | |
 | |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 1 oktober 2017 | |
| Företrädare | Anna Kinberg Batra |
|---|---|
| Tid i befattningen 5 oktober 2010–3 oktober 2014 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Fredrik Reinfeldt |
| Företrädare | Cristina Husmark Pehrsson |
| Efterträdare | Annika Strandhäll |
| Mandatperiod 1994–1998 1998–2000 2014–2018 | |
| Valkrets | Södermanlands län, plats 179 |
| Uppdrag i riksdagen | |
Lista
Ordinarie ledamot
Vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet | |
| Född | Ulf Hjalmar Kristersson 29 december 1963  Lund, Sverige
|
| Politiskt parti | Moderaterna |
| Yrke | Civilekonom |
Ulf Hjalmar Kristersson, född 29 december 1963 i Lund, är en svensk moderat politiker. Han är partiledare för Moderaterna sedan 2017 och var Sveriges socialförsäkringsminister från 2010 till 2014.
Den 1 september 2017 meddelade Kristersson att han stod till valberedningens förfogande för att efterträda Anna Kinberg Batra som partiledare för Moderaterna.[1] Den 21 september 2017 nominerades han av en enig valberedning till ny partiledare,[2] och den 1 oktober 2017 tillträde han som partiledare.
Uppväxt och utbildning
Kristersson bodde i Lund som barn till fem års ålder.[3] Han är sedan uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Han gick på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna och studerade sedan nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han var under studietiden aktiv vid Södermanlands-Nerikes nation och var bland annat dess programsekreterare. På majmiddagen 2013 blev han hedersledamot vid nationen.
Politisk karriär
Ungmoderat och riksdagsledamot
Mellan 1988 och 1992 var han ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Vid förbundsstämman i Lycksele 1992 förlorade Kristersson ordförandevalet mot utmanaren Fredrik Reinfeldt.[4] 1994 utgavs Kristerssons bok Non-working Generation på Timbro förlag.[5]
Från valet 1991 till våren 2000 var Kristersson riksdagsledamot för Stockholms stad och var under några år även vice ordförande för Moderaterna i Stockholm. I riksdagen satt han huvudsakligen i socialförsäkringsutskottet, men också i utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och riksdagens revisorer. År 2000 lämnade han riksdagen och anställdes i det börsnoterade företaget Connecta i Stockholm. Efter fusionen med Information Highway bildades Adcore AB och Kristersson blev företagets kommunikationsdirektör.[4] Han har också varit styrelseordförande i Adoptionscentrum.
Efter valet 2002 blev Kristersson finanskommunalråd i Strängnäs.[4] Inför valet 2006 var han ordförande i den moderata partiledningens familjepolitiska arbetsgrupp. Efter valsegern i Strängnäs 2006 blev han istället socialborgarråd i Stockholm.[4]
Under 2008 var Kristersson ordförande i Moderaternas migrations- och integrationspolitiska arbetsgrupp och inför valet 2010 var han ordförande i Alliansens familjepolitiska arbetsgrupp. Han var även moderaternas talesperson i social- och familjepolitiska frågor.
Statsråd och ekonomisk talesperson
Efter valet 2010 tillträdde han, som socialförsäkringsminister i regeringen Reinfeldt.[4] Han första uppdrag var, att se över sjukförsäkringsreformen och att genomföra ett antal förändringar. Dessa presenterades under våren 2011 och var en del av regeringen budgetproposition inför 2012. I samband med detta vägrade Kristersson att följa riksdagens beslut om hur sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas.
Ulf Kristersson utsågs i december 2014 till Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson.[4]
Partiledare
Den 1 oktober 2017 efterträdde han Anna Kinberg Batra som Moderaternas partiledare vid en extrainsatt partistämma.[6]
Familj
Kristersson är gift med Birgitta Ed och är bosatt i Strängnäs. Paret har tre adopterade barn.[4]
Kontroverser
1994 utgavs Kristerssons bok Non-working Generation på Timbro förlag. Där jämför han bland annat det svenska välfärdssamhället med apartheid[förtydliga].[5]
Kristersson uppmärksammades 2008 för att ha hyrt en fyrarumslägenhet avsedd för svårt sjuka och hemlösa. Lägenheten förvaltades av Ersta Diakonisällskap. Detta kritiserades eftersom Erstas syfte är att hjälpa utsatta människor. Hans arbetsgivare Stockholms stad köpte tjänster av sällskapet.[7] Kristersson avbröt och lämnade en intervju i SVT:s program Hemlös efter att han tillfrågats om varför han bodde i en lägenhet avsedd att användas av socialt utsatta.[8][9] En förundersökning inleddes, men åklagaren lade ner målet. År 2010 flyttade Kristersson från lägenheten vid Ersta. Han använde istället hustruns lägenhet på Kungsholmstorg, vilket uppmärksammades i samband med utnämningen till socialförsäkringsminister 2010. Lägenheten hade långt tidigare upplåtits vid sidan av bostadskön via parets vänskap med VD:n för fastighetsbolaget Einar Mattsson Byggnads AB, Stefan Ränk.[7][10] Ulf Kristersson har också medgivit han under större delen av 2001 köpt svart städhjälp.[11]
Bibliografi
- Klyftan (1988)
- Generationskriget (tillsammans med Jonas Hellman och Thomas Idergard) (1993), Libris 7648306 ISBN 91-7566-261-2
- A non-working generation (1994)
- Det socialpolitiska arvet (1994)
- Ett brutet löfte (1995)
- Maktapparat eller koloss? (1997)
- Land för hoppfulla (1997)
- Välfärd och trygghet i en ny ekonomi (2000)
Källor
- ^ Di. ”Kristersson kandiderar till M-ledare”. Di.se. http://www.di.se/nyheter/ulf-kristersson-kandiderar-till-m-ledare/. Läst 1 september 2017.
- ^ Ulf Kristersson föreslås bli ny M-ledare 2017-09-21
- ^ ”Född i Lund, gillar Kent, gjort milen på 43.04. Här är allt du inte visste om Ulf Kristersson, Sydsvenskan”. https://www.sydsvenskan.se/2017-09-01/fodd-i-lund-gillar-kent-gjort-milen-pa-4304-har-ar-allt-du-inte-visste-om-ulf-kristersson. Läst 1 september 2017.
- ^ [a b c d e f g] ”Kommunikatören får förvalta arvet” (på svenska). DN.SE. 1 september 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/kommunikatoren-far-forvalta-arvet/. Läst 1 oktober 2017.
- ^ [a b] Eric Rosén (13 augusti 2012). ”Ulf Kristersson: "Den svenska modellen är som apartheid" - Dagens Arena”. Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/innehall/ulf-kristersson-den-svenska-modellen-ar-som-apartheid/. Läst 25 augusti 2017.
- ^ ”Ulf Kristersson vill göra upp med S om invandringen” (på svenska). DN.SE. 1 oktober 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/ulf-kristersson-vill-gora-upp-med-s-om-invandringen/. Läst 1 oktober 2017.
- ^ [a b] SVT.se - Nya ministern fick hyresrätt genom kontakter 2010-10-06
- ^ nyheter24.se - Reinfeldts nye skandalminister 2010
- ^ Alliansfritt Sverige (27 november 2009). ”Ulf Kristersson flyr mitt under en intervju”. https://www.youtube.com/watch?v=4EQ0EVlH1u4. Läst 25 augusti 2017.
- ^ aftonbladet.se - Bröt mot reglerna 2010-10-06
”Jag har inte fler skelett i garderoben” 2010-10-06 - ^ ”Kristersson köpte svart städhjälp”. SvD. http://www.svd.se/kristersson-kopte-svart-stadhjalp. Läst 6 juni 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ulf Kristersson.
- Ulf Kristersson på Sveriges riksdags webbplats
|
- Strängnäs kommun
- Födda 1963
- Svenska moderater
- Ledamöter av Sveriges riksdag för Moderaterna
- Personer verksamma vid Timbro
- Svenska kommunalråd
- Borgarråd i Stockholms stad
- Hedersledamöter vid Södermanlands-Nerikes nation
- Män
- Civilekonomer
- Levande personer
- Personer från Lund
- Sveriges biträdande socialministrar
- Sommarvärdar 1997