Världsmästerskapen i landsvägscykling
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Evenemangsfakta | |
|---|---|
| Datum | Herrar sedan 1921, damer sedan 1958 |
| Disciplin | Linjelopp och tempolopp |
| Arrangör | Union Cycliste Internationale |
Världsmästerskapen i landsvägscykling är ett endagscykellopp som organiseras av Union Cycliste Internationale (UCI) och är ett lopp med gemensam start där först i mål vinner. Vinnaren får sen bära den regnbågsfärgade världsmästartröjan ända till nästa världsmästerskap. Till skillnad från årets övriga lopp så tävlar man i nationslag och inte i kommersiella cykellag (bortsett från lagtempo för professionella lag). Loppet hålls mot slutet av den europeiska cykelsäsongen efter Vuelta a España. Loppets hålls på olika platser varje år och utanför Europa minst en gång var sjunde år.
Samma vecka körs även världsmästerskapet i tempolopp, ett lopp med individuell start. Vinnaren här får bära en något annorlunda världsmästartröja under tempolopp.
De första världsmästerskapen hölls 1927 i Nürburgring i Tyskland och vanns av Alfredo Binda, Italien.
Flest segrar i herrarnas världsmästerskap har Alfredo Binda (1927, 1930, 1932), belgarna Rik Van Steenbergen (1949, 1956, 1957) och Eddy Merckx (1967, 1971, 1974), spanjoren Oscar Freire (1999, 2001, 2004) samt slovaken Peter Sagan (2015, 2016, 2017) alla har vunnit 3 gånger. Sagan är den enda som vunnit tre år i rad.
Flest segrar i herrarnas tempolopp under världsmästerskap har schweizaren Fabian Cancellara (2006, 2007, 2009, 2010) som har vunnit fyra gånger.
Lista över mästerskap[redigera | redigera wikitext]
- Notera att inga tävlingar anordnades från 1939 till 1945 på grund av andra världskriget
- 1900-talet
- 1921
Köpenhamn, Danmark - 1922
Liverpool, England - 1923
Zürich, Schweiz - 1924
Paris, Frankrike - 1925
Apeldoorn, Nederländerna - 1926
Milano, Italien - 1927
Nürburgring, Tyskland - 1928
Budapest, Ungern - 1929 Zürich, Schweiz
- 1930
Liège, Belgien - 1931 Köpenhamn, Danmark
- 1932 Rom, Italien
- 1933 Montlhéry, Frankrike
- 1934
Leipzig, Tyskland - 1935 Floreffe, Belgien
- 1936 Bern, Schweiz
- 1937 Köpenhamn, Danmark
- 1938 Valkenburg, Nederländerna
- 1939–1945: Inställt
- 1946 Zürich, Schweiz
- 1947 Reims, Frankrike
- 1948 Valkenburg, Nederländerna
- 1949 Köpenhamn, Danmark
- 1950 Moorslede, Belgien
- 1951
Varese, Italien - 1952
Luxemburg, Luxemburg - 1953 Lugano, Schweiz
- 1954
Solingen, Västtyskland - 1955 Frascati, Italien
- 1956 Köpenhamn, Danmark
- 1957 Waregem, Belgien
- 1958 Reims, Frankrike
- 1959 Zandvoort, Nederländerna
- 1960
Karl-Marx-Stadt, Östtyskland - 1961 Bern, Schweiz
- 1962 Salò di Garda, Italien
- 1963 Ronse, Belgien
- 1964 Sallanches, Frankrike
- 1965
San Sebastián, Spanien - 1966 Nürburgring, Västtyskland
- 1967 Heerlen, Nederländerna
- 1968 Imola, Italien
- 1969 Zolder, Belgien
- 1970 Leicester, England
- 1971 Mendrisio, Schweiz
- 1972 Gap, Frankrike
- 1973 Barcelona, Spanien
- 1974
Montreal, Kanada - 1975 Yvoir, Belgien
- 1976 Ostuni, Italien
- 1977
San Cristóbal, Venezuela - 1978 Nürburgring, Västtyskland
- 1979 Valkenburg, Nederländerna
- 1980 Sallanches, Frankrike
- 1981
Prag, Tjeckoslovakien - 1982 Westhampnett (Goodwood House), England
- 1983 Altenrhein, Schweiz
- 1984
Barcelona, Spanien - 1985 Giavera del Montello, Italien
- 1986
Colorado Springs, Colorado, USA - 1987
Villach, Österrike - 1988 Ronse, Belgien
- 1989 Chambéry, Frankrike
- 1990
Utsunomiya, Japan - 1991 Stuttgart, Tyskland
- 1992 Benidorm, Spanien
- 1993
Oslo, Norge - 1994 Agrigento, Italien
- 1995
Duitama, Colombia - 1996 Lugano, Schweiz
- 1997 San Sebastián, Spanien
- 1998 Valkenburg, Nederländerna
- 1999 Verona, Italien
- 2000-talet
- 2000 Plouay, Frankrike
- 2001
Lissabon, Portugal - 2002 Zolder, och Hasselt, Belgien
- 2003 Hamilton, Kanada
- 2004 Verona, Italien
- 2005 Madrid, Spanien
- 2006 Salzburg, Österrike
- 2007 Stuttgart, Tyskland
- 2008 Varese, Italien
- 2009 Mendrisio, Schweiz
- 2010
Melbourne och Geelong, Australien - 2011 Köpenhamn, Danmark
- 2012 Limburg, Nederländerna
- 2013 Florens, Italien
- 2014 Ponferrada, Spanien
- 2015 Richmond, Virginia, USA
- 2016
Doha, Qatar - 2017 Bergen, Norge
- 2018 Innsbruck, Österrike
- 2019 Harrogate, England
- 2020 Imola, Italien
- 2021 Brygge och Leuven, Belgien
- 2022 Wollongong, Australien
- 2023 Glasgow, Skottland
- 2024 Zürich, Schweiz
- 2025
Kigali, Rwanda
Medaljörer[redigera | redigera wikitext]
Linjelopp[redigera | redigera wikitext]
Herrarnas linjelopp[1][redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapens linjelopp för manliga professionella cyklister började att köras 1927 och har sedan dess hållits varje år, förutom under Andra världskriget.
Damernas linjelopp[2][redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapens linjelopp för kvinnor startade första gången 1958.
Amatörherrarnas linjelopp[redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapens linjelopp för amatörcyklister startade 1921 och var en tävling som organiserades av UCI. Den sista tävlingen gick av stapeln under 1994 innan den fick lämna plats åt världsmästerskapen för manliga cyklister under 23 år.
U23-herrarnas linjelopp[redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapens linjelopp för cyklister under 23 år startade 1996 och den första segraren blev den italienska cyklisten Giuliano Figueras. Tävlingen tog över efter världsmästerskapen för amatörcyklister.
Herrjuniorernas linjelopp[redigera | redigera wikitext]
Tempolopp[redigera | redigera wikitext]
Herrarnas tempolopp[3][redigera | redigera wikitext]
* David Millar vann loppet, men erkände senare användande av EPO.
Därför beslöt UCI att ge segern till andraplacerade Rogers.
Damernas tempolopp[4][redigera | redigera wikitext]
U23-herrarnas tempolopp[redigera | redigera wikitext]
Herrjuniorernas tempolopp[redigera | redigera wikitext]
Lagtempolopp[redigera | redigera wikitext]
Mellan 2012 och 2018 kördes världsmästerskapens tempolopp för professionella lag.
