Världsmästerskapen i landsvägscykling
 Affisch från världsmästerskapen 1936 (Landsvägsloppen hölls i och kring Bern, banloppen i Zürich). | |
| Evenemangsfakta | |
|---|---|
| Datum | Herrar sedan 1921, damer sedan 1958 |
| Disciplin | Linjelopp och tempolopp |
| Arrangör | Union Cycliste Internationale |
Världsmästerskapen i landsvägscykling är ett tävlingsarrangemang som organiseras av Union Cycliste Internationale (UCI). Vinnaren i de olika klasserna får (skall - utom i etapplopp i det fall han/hon bär en av loppets ledartröjor eller då han/hon representerar nationslaget i ett mästerskap[1]) sedan bära "regnbågströjan" under det kommande årets tävlingar i den klass denne är världsmästare. Till skillnad från årets övriga lopp för professionella cyklister, kontinentala mästerskap undantagna, tävlar man i nationslag och inte i kommersiella cykellag (bortsett från det tidigare lagtempot för professionella lag). Tävlingarna hålls mot slutet av den europeiska cykelsäsongen, vanligen efter Vuelta a España.
De första världsmästerskapen för herramatörer på landsväg hölls 1921 i Köpenhamn, Danmark och för professionella herrar 1927 i Nürburgring i Tyskland. På bana (velodrom) hade världsmästerskap arrangerats sedan 1893.
Flest segrar i herrarnas linjelopp för professionella har italienaren Alfredo Binda (1927, 1930, 1932), belgarna Rik Van Steenbergen (1949, 1956, 1957) och Eddy Merckx (1967, 1971, 1974), spanjoren Oscar Freire (1999, 2001, 2004) samt slovaken Peter Sagan (2015, 2016, 2017) alla har vunnit 3 gånger. Sagan är den ende som vunnit tre år i rad.
Flest segrar i herrarnas tempolopp vid världsmästerskap har schweizaren Fabian Cancellara (2006, 2007, 2009, 2010) som har vunnit fyra gånger.
Det första världsmästerskapsloppet för damer arrangerades 1958.
Flest segrar i linjelopp på damsidan har fransyskan Jeannie Longo(-Ciprelli) med fem (1985, 1986, 1987, 1989, 1995) och hon har även flest segrar i tempolopp: fyra (1995, 1996, 1997, 2001).
Lista över mästerskap
[redigera | redigera wikitext]- Notera att inga tävlingar anordnades från 1939 till 1945 på grund av andra världskriget.[2][3]
- 1921 – Köpenhamn, Danmark
- 1922 – Liverpool, Storbritannien
- 1923 – Zürich, Schweiz
- 1924 – Paris, Frankrike
- 1925 – Apeldoorn, Nederländerna
- 1926 – Milano, Italien
- 1927 – Nürburgring, Tyskland
- 1928 – Budapest, Ungern
- 1929 – Zürich, Schweiz
- 1930 – Liège, Belgien
- 1931 – Köpenhamn, Danmark
- 1932 – Rom, Italien
- 1933 – Montlhéry, Frankrike
- 1934 – Leipzig, Tyskland
- 1935 – Floreffe, Belgien
- 1936 – Bern, Schweiz
- 1937 – Köpenhamn, Danmark
- 1938 – Valkenburg, Nederländerna
- 1946 – Zürich, Schweiz
- 1947 – Reims, Frankrike
- 1948 – Valkenburg, Nederländerna
- 1949 – Köpenhamn, Danmark
- 1950 – Moorslede, Belgien
- 1951 – Varese, Italien
- 1952 – Luxemburg, Luxemburg
- 1953 – Lugano, Schweiz
- 1954 – Solingen, Västtyskland
- 1955 – Frascati, Italien
- 1956 – Köpenhamn, Danmark
- 1957 – Waregem, Belgien
- 1958 – Reims, Frankrike
- 1959 – Rotheux-Rimière, Belgien (D)
1959 – Zandvoort, Nederländerna (H) - 1960 – Karl-Marx-Stadt, Östtyskland
- 1961 – Bern, Schweiz
- 1962 – Salò di Garda, Italien
- 1963 – Ronse, Belgien
- 1964 – Sallanches, Frankrike
- 1965 – San Sebastián, Spanien
- 1966 – Nürburgring, Västtyskland
- 1967 – Heerlen, Nederländerna
- 1968 – Imola, Italien
- 1969 – Zolder, Belgien
- 1970 – Leicester, Storbritannien
- 1971 – Mendrisio, Schweiz
- 1972 – Gap, Frankrike
- 1973 – Barcelona, Spanien
- 1974 – Montreal, Kanada
- 1975 – Yvoir, Belgien
- 1976 – Ostuni, Italien
- 1977 – San Cristóbal, Venezuela
- 1978 – Nürburgring, Västtyskland
- 1979 – Valkenburg, Nederländerna
- 1980 – Sallanches, Frankrike
- 1981 – Prag, Tjeckoslovakien
- 1982 – Westhampnett, Storbritannien
- 1983 – Altenrhein, Schweiz
- 1984 – Barcelona, Spanien
- 1985 – Giavera del Montello, Italien
- 1986 – Colorado Springs, USA
- 1987 – Villach, Österrike
- 1988 – Ronse, Belgien
- 1989 – Chambéry, Frankrike
- 1990 – Utsunomiya, Japan
- 1991 – Stuttgart, Tyskland
- 1992 – Benidorm, Spanien
- 1993 – Oslo, Norge
- 1994 – Agrigento, Italien
- 1995 – Duitama, Colombia
- 1996 – Lugano, Schweiz
- 1997 – San Sebastián, Spanien
- 1998 – Valkenburg, Nederländerna
- 1999 – Verona, Italien
- 2000 – Plouay, Frankrike
- 2001 – Lissabon, Portugal
- 2002 – Zolder, och Hasselt, Belgien
- 2003 – Hamilton, Kanada
- 2004 – Verona, Italien
- 2005 – Madrid, Spanien
- 2006 – Salzburg, Österrike
- 2007 – Stuttgart, Tyskland
- 2008 – Varese, Italien
- 2009 – Mendrisio, Schweiz
- 2010 – Geelong, Australien
- 2011 – Köpenhamn, Danmark
- 2012 – Limburg, Nederländerna
- 2013 – Florens, Italien
- 2014 – Ponferrada, Spanien
- 2015 – Richmond, USA
- 2016 – Doha, Qatar
- 2017 – Bergen, Norge
- 2018 – Innsbruck, Österrike
- 2019 – Harrogate, Storbritannien
- 2020 – Imola, Italien
- 2021 – Brygge och Leuven, Belgien
- 2022 – Wollongong, Australien
- 2023 – Glasgow, Skottland
- 2024 – Zürich, Schweiz
- 2025 – Kigali, Rwanda
- 2026 – Montreal, Kanada
- 2027 – Haute-Savoie, Frankrike
Juniormästerskap[4]
[redigera | redigera wikitext]De första juniormästerkapen hölls 1975 och under följande år hölls de separat till och med 1996. Därefter hölls de tillsammans med seniormästerskapen i åtta år, varefter de hölls separat från dessa, men i stället tillsammans med juniormästerskapen i bancykling till och med 2010. Sedan 2011 hålls de åter tillsammans med seniormästerskapen.
- 1975 – Lausanne, Schweiz
- 1976 – Liège, Belgien
- 1977 – Wien, Österrike
- 1978 – Washington D.C., USA
- 1979 – Buenos Aires, Argentina
- 1980 – Mexico City, Mexiko
- 1981 – Leipzig, Östtyskland
- 1982 – Florens, Italien
- 1983 – Wanganui, Nya Zeeland
- 1984 – Beuvron, Frankrike
- 1985 – Stuttgart, Västtyskland
- 1986 – Casablanca, Marocko
- 1987 – Bergamo, Italien
- 1988 – Odense, Danmark
- 1989 – Moskva, Sovjetunionen
- 1990 – Middlesbrough, Storbritannien
- 1991 – Colorado Springs, USA
- 1992 – Olympia, Grekland
- 1993 – Perth, Australien
- 1994 – Quito, Ecuador
- 1995 – San Marino och Forlì, Italien
- 1996 – Novo mesto, Slovenien
- 2005 – Oberwart, Österrike
- 2006 – Spa-Francorchamps, Belgien
- 2007 – Aguascalientes, Mexiko
- 2008 – Kapstaden, Sydafrika
- 2009 – Moskva, Ryssland
- 2010 – Offida, Italien
Medaljörer
[redigera | redigera wikitext]Linjelopp
[redigera | redigera wikitext]Världsmästerskap i linjelopp hålls för nedanstående klasser:[5][6]
| Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
|---|---|---|---|
| Herrar elit (ME) | 1927 | 250-280 km | 250-280 km |
| Damer elit (WE) | 1958 | 130-160 km | 150-180 km |
| Herrar U23 (MU) | 1996 | 160-180 km | 150-180 km |
| Damer U23 (WU) | 2022 | 130-160 km * | 110-140 km |
| Herrar juniorer (MJ) | 1975 | 120-140 km | 110-140 km |
| Damer juniorer (WJ) | 1987 | 50-80 km | 70-100 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
Linjelopp: Herrar elit[7]
[redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapens linjelopp för manliga professionella cyklister började att köras 1927 och har sedan dess hållits varje år, förutom under Andra världskriget.
Linjelopp: Damer elit[8]
[redigera | redigera wikitext]
Världsmästerskapens linjelopp för damer infördes 1958.
Linjelopp: Herrar amatörer[10][2]
[redigera | redigera wikitext]
Det första världsmästerskapet i linjelopp för amatörcyklister (endast herrar) arrangerades av UCI 1921. 1996 ersattes klassen av världsmästerskapen för manliga cyklister under 23 år.
Linjelopp: Herrar U23[11]
[redigera | redigera wikitext]Världsmästerskapens linjelopp för cyklister under 23 år startade 1996 och den första segraren blev den italienska cyklisten Giuliano Figueras. Tävlingen tog över efter världsmästerskapen för amatörcyklister.
Linjelopp: Damer U23
[redigera | redigera wikitext]Från 2022 utses även en världsmästare i damernas U23-klass. Till och med 2024 avgjordes denna klass inom loppet för damelit-klassen, men från och med 2025 hålls ett separat U23-lopp för damer.[12][13]
| År | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|
| 2022 |  Niamh Fisher-Black |  Pfeiffer Georgi |  Ricarda Bauernfeind |
| 2023 |  Blanka Vas |  Shirin van Anrooij | Anna Shackley |
| 2024 | Puck Pieterse |
Neve Bradbury |
Antonia Niedermaier |
| 2025 |  Célia Gery |
 Viktória Chladoňová |
 Paula Blasi |
| 2026 | Viktória Chladoňová |
 Isabella Holmgren |
 Fleur Moors |
Linjelopp: Herrar juniorer[14]
[redigera | redigera wikitext]_850_8528.jpg)
Linjelopp: Damer juniorer[15]
[redigera | redigera wikitext]
Individuella tempolopp
[redigera | redigera wikitext]Individuella världsmästerskap i tempolopp hålls för nedanstående klasser:[16][6]
| Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
|---|---|---|---|
| Herrar elit (ME) | 1994 | 40-50 km | 35-50 km |
| Damer elit (WE) | 1994 | 20-30 km | 30-40 km |
| Herrar U23 (MU) | 1996 | 30-40 km | 30-40 km |
| Damer U23 (WU) | 2022 | 20-30 km * | 20-30 km |
| Herrar juniorer (MJ) | 1994 | 20-30 km | 20-30 km |
| Damer juniorer (WJ) | 1994 | 10-15 km | 10-15 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
Individuellt tempolopp: Herrar elit[17]
[redigera | redigera wikitext].jpg)
* David Millar vann loppet, men erkände senare användande av EPO.
Därför beslöt UCI att ge segern till andraplacerade Rogers.
Individuellt tempolopp: Damer elit[18]
[redigera | redigera wikitext].png)
Individuellt tempolopp: Herrar U23[19]
[redigera | redigera wikitext]
Individuellt tempolopp: Damer U23
[redigera | redigera wikitext]Från 2022 utses även en världsmästare i damernas U23-klass. Till och med 2024 avgjordes denna klass inom loppet för damelit-klassen, men från 2025 arrangeras ett separat lopp för damer U23.[12][13]
Individuellt tempolopp: Herrar juniorer [20]
[redigera | redigera wikitext]
Individuellt tempolopp: Damer juniorer[21]
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Lagtempolopp
[redigera | redigera wikitext]Lagtempo: Herrar amatörer[22]
[redigera | redigera wikitext]
Lagtempolopp för nationslag med amatörer arrangerades 1962-1994. De kördes med fyramannalag och sträckan var (cirka) 100 km.[23]
Lagtempo: Herrar juniorer[24]
[redigera | redigera wikitext]1974 kördes ett europamästerskap i lagtempo och året därpå gjordes detta om till officiellt världsmästerkap. Loppet kördes med fyramanna nationslag på en distans mellan 63 och 75 km (vanligen 70 km) vid de separata juniormästerskapen fram till och med 1993, då grenen ersattes av individuella tempolopp.
| År | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|
| 1975 |  Sovjetunionen |
 Polen |
 Östtyskland |
| 1976 |  Italien |
Sovjetunionen |
Polen |
| 1977 | Östtyskland |
Sovjetunionen |
Italien |
| 1978 | Östtyskland |
Sovjetunionen |
 USA |
| 1979 | Sovjetunionen |
 Sverige |
USA |
| 1980 | Sovjetunionen |
USA |
 Danmark |
| 1981 | Östtyskland |
Sovjetunionen |
Sverige |
| 1982 | Östtyskland |
Sovjetunionen |
Danmark |
| 1983 | Danmark |
Sovjetunionen |
USA |
| 1984 | Sovjetunionen |
USA |
Nederländerna |
| 1985 | Italien |
Sovjetunionen |
Nederländerna |
| 1986 | Italien |
Sovjetunionen |
Östtyskland |
| 1987 | Italien |
Sovjetunionen |
Nederländerna |
| 1988 | Italien |
 Tjeckien |
Sovjetunionen |
| 1989 | Italien |
Nederländerna |
Sovjetunionen |
| 1990 | Sovjetunionen |
Italien |
Polen |
| 1991 | Sovjetunionen |
USA |
Spanien |
| 1992 | Italien |
Polen |
Frankrike |
| 1993 | Italien |
Tyskland |
Tjeckien |
Lagtempo: Herrar professionella stall[25]
[redigera | redigera wikitext]
Från 2012 till 2018 kördes världsmästerskapens tempolopp för professionella lag.
Lagtempo: Damer professionella stall[26]
[redigera | redigera wikitext].JPG)
Från 2012 till 2018 kördes världsmästerskapens tempolopp för professionella lag.
Lagtempostafett: Mixed[27]
[redigera | redigera wikitext]Lagtempo för mixade nationslag, tre herrar och tre damer[28], ersatte lagtempoloppen för professionella lag 2019 (utgick 2020 på grund av COVID19-pandemin, men återinfördes 2021). Loppet består av två varv på en maximalt 25 km lång slinga[29] där herrarna respektive damerna kör som två tremannalag. När två deltagare i herrlaget (som startar först, alla tre samtidigt[30]) gått i mål, startar damlaget och när två deltagare i detta passerat mållinjen, tas lagets sluttid.[31][32][33]
| År | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|
| 2019 | Nederländerna |
Tyskland |
Storbritannien |
| 2020 | Inställt på grund av COVID19-pandemin | ||
| 2021 | Tyskland |
Nederländerna |
Italien |
| 2022 |  Schweiz |
Italien |
 Australien |
| 2023 | Schweiz |
Frankrike |
Tyskland |
| 2024 | Australien |
Tyskland |
Italien |
| 2025 | Australien |
Frankrike |
Schweiz |
| 2026 | Italien |
Frankrike |
Schweiz |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- UCI Cycling Regulations
- Part 1 - General Organisation of Cycling as a Sport (Version gällande från 4 augusti 2023).
- Part 2 - Road Races (Version gällande från 13 juni 2023).
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Se UCI Cycling Regulations, part 1 - General Organisation of Cycling as a Sport, 1.3.063 (sid. 85) och 1.3.071 (sid. 88).
- 1 2 World Championship, Road, Amateurs Arkiverad 27 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. på Cycling Archives.
- ↑ World Road Cycling Championships på BikeRaceInfo.
- ↑ Union Cycliste Internationale: UCI Road World Championships, Men Juniors - Road race.
- ↑ UCI - Road Races 2.3.002 (sid. 36).
- 1 2 UCI Cycling Regulations, Part 2 - Road Races: Rules amendments applying on 01.01.2025.
- ↑ World Championships - Road Race (WC) - Top-3 per edition på ProCyclingstats.
- ↑ World Championships WE - Road Race (WC) - Top-3 per edition på ProCyclingStats.
- ↑ Se video på YouTube. Fotot är taget cirka 7:20 in i videon.
- ↑ Championnat du monde sur route amateur Arkiverad 25 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine. på Memoire de cyclisme.
- ↑ World Championships MU - Road Race (WC) på ProCyclingStats.
- 1 2 Kit Nicholson, U23 women to race for their own world title from 2022, Velo 12 februari 2022.
- 1 2 UCI: The UCI decides to award a UCI World Champion title in the road race and time trial in the Women Under 23 category.
- ↑ World Championships MJ - Road Race (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ World Championships WJ - Road Race (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ UCI - Road Races 2.4.001 (sid. 51).
- ↑ World Championships ME - ITT - Top-3 per edition på ProCyclingstats.
- ↑ World Championships WE - ITT (WC) - Top-3 per edition på ProCyclingStats.
- ↑ World Championships U23 - ITT (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ World Championships MJ - ITT (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ World Championships WJ - ITT (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ World Championship, Road, 100 km TTT, Amateurs Arkiverad 11 augusti 2023 hämtat från the Wayback Machine. på Cycling Archives.
- ↑ Robert, Cobcroft, 100 kilometre Cycling Team Time Trial Olympic Games and UCI World Championships, Velo, 20 februari 2012.
- ↑ World Championship, Road, 75 km TTT Juniors Arkiverad 15 augusti 2023 hämtat från the Wayback Machine. på Cycling Archives.
- ↑ World Championships - TTT (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ World Championships WE - TTT (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ World Championships - Mixed Relay TTT (WC) på ProCyclingStats.
- ↑ UCI - Road Races 2.5.001 (sid. 54).
- ↑ UCI - Road Races 2.5.006 (sid. 55).
- ↑ UCI - Road Races 2.5.002 (sid. 54).
- ↑ UCI - Road Races 2.5.014 (sid. 56).
- ↑ Jim Cotton, Mixed relay team time trial explainer: What is it, how does it work, why should we care?, Velo 21 september 2021.
- ↑ Joe Robinson, Mixed Team Time Trial Relay: A guide to the World Championships’s newest event, Cyclist 19 september 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapen i landsvägscykling.- Officiell webbplats
- Världsmästerskapen i landsvägscykling på SVT Play
| |||||
| ||||||||||||||