Valborg Hansson

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Valborg Holmlund)
Valborg Hansson
Valborg Hansson
Valborg Hansson
FöddValborg Sigrid Holmlund
28 januari 1874
Stockholm, Sverige
Död13 januari 1942 (67 år)
Stockholm, Sverige
Utbildad vidDramatens elevskola
MakeAxel Hansson
IMDb SFDb

Sigrid Valborg Hansson, född Holmlund den 28 januari 1874 i Stockholm, död där den 13 januari 1942,[1] var en svensk skådespelerska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hansson studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Hon var därefter anställd i svenska och finska landsorten, 1894–1898 vid Svenska Teatern i Helsingfors, 1894–1898, 1910–1911, 1912–1914 och 1915–1917 vid Albert Ranfts teatrar, 1899–1902 vid Dramatiska teatern samt 1921–1922 vid Helsingfors stadsteater. Hansson företog även egna turnéer. Hennes fält var främst den finare komedin, där hon med humor, älskvärt behag och känslovärme tecknade kvinnliga karaktärer.

Bland hennes roller märks Julia i Romeo och Julia, Maria Stuart, Madame Sans-Gêne, Monna Vanna, Karin Månsdotter, Ghismonda i En Venetiansk komedi, Roxanne i Cyrano de Bergerac och Lady Frederick.[2]

Valborg Hansson var från 1899 gift med skådespelaren Axel Hansson och mor till kompositören Stig Hansson, mera känd som Jules Sylvain.

Hansson är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Som Abigael i Ambrosius av Chr. K.F. Molbech på Dramaten 1906.

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1893 Anni Widgren Sylvi
Minna Canth		 Svenska Teatern, Helsingfors[4]
Marie Detektiven
Pehr Staaff		 Svenska Teatern, Helsingfors[5]
1897 Walborg, Axels brud Axel och Walborg
Adam Oehlenschläger		 August Arppe Svenska Teatern, Helsingfors[6]
1898 Marguerite Gautier Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.		 Vasateatern[7]
Sigrid den fagra Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[8]
1900 Jeanne Brott och brott
August Strindberg		 Dramatiska Teatern[9]
Fru Dufresne Zaza
Pierre Berton och Charles Simon		 Dramatiska Teatern[10]
1901 Roxane Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand		 Dramatiska Teatern[11]
Lucy Watson Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		 Dramatiska Teatern[12]
1903 Fru Rosani Som blad för stormen
Giuseppe Giacosa		 Dramatiska Teatern[13]
1905 Antoinette Sabrier Antoinette Sabrier
Romain Coolus		 Dramatiska Teatern[14]
1906 Uppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko		 Dramatiska Teatern[15]
1909 Lady Frederick Berolles Lady Frederick
W. Somerset Maugham		 Axel Hansson Axel Hanssons sällskap[16]
1911 Den starkaste
Clyde Fitch		 Hugo Rönnblad Hugo Rönnblads sällskap[17]
1912 Monna Vanna Monna Vanna
Maurice Maeterlinck		 Svenska teatern, Stockholm[18]
Det starkare könet
John Valentine		 Svenska teatern, Stockholm[19]
1915 Alice Kärleken segrar
Charles Klein		 Justus Hagman Vasateatern[20]
1916 Mrs Gregory Mr Wu
Harry M. Vernon och Harold Owen		 Carl Barcklind Oscarsteatern[21]
1921 Marie Arndt Marie Arndt
Elsa Bernstein		 Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Rita Sangiorgi Otrogen
Roberto Bracco		 Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
1922 Germaine Bellanger Min far hade rätt!
Sacha Guitry		 Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater
Fru Arvik När det unga vinet blommar
Bjørnstjerne Bjørnson		 Ragnar Hyltén-Cavallius Helsingborgs stadsteater
1931 Anständighetens vällust
Luigi Pirandello		 Anders de Wahl Turné[22]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 627.
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ ”Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 15 februari 1893. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71224/fk09410_1893-02-15_20.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015. 
  5. ^ ”Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 26 maj 1893. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71106/fk09410_1893-05-26_61.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015. 
  6. ^ ”Program-bladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter”. 29 december 1897. http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/71924/fk09410_1897-12-29_51.pdf?sequence=1. Läst 7 november 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 10 maj 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-05-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  9. ^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur: Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 september 1900. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1900-09-21&toPublicationDate=1900-09-21. Läst 7 augusti 2016. 
  11. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S14%3a028. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ ”Som blad för stormen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H14_046&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  14. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  15. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 4. 2 september 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-09-02/s/4. Läst 5 mars 2017. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-18/14618/6. Läst 2 augusti 2015. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ John Landquist (25 september 1912). ”'Det starkare könet' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-25/15218/8. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ ”Kärleken segrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14538&pos=228. Läst 9 juli 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 15 mars 1916. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1916-03-15/73/6. Läst 20 juli 2015. 
  22. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 98. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Valborg_Hansson&oldid=54237819”