Harald Molander (teaterman)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Harald Molander
Harald Molander
Harald Molander
FöddJohan Harald Molander
17 mars 1858
Stockholm, Sverige
Död22 november 1900 (42 år)
Stockholm, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
MakaLydia Wessler (1888)

Johan Harald Molander, född 17 mars 1858 i Stockholm, död 22 november 1900 på samma ort, var en svensk författare, teaterregissör och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Molander studerade vid Uppsala universitet 1877–1881. Han var 1884–1886 anställd som regissör vid Nya teatern i Stockholm och perioden 1886–1893 intendent vid Svenska Teatern i Helsingfors. 1893–1894 ledde han teaterturnéer och 1896 blev han intendent vid Vasateatern i Stockholm. Han anställdes som intendent vid Svenska teatern då Albert Ranft köpte teatern i maj 1898.[2][3]

Han har författat åtskilliga pjäser och komedier, som treaktskomedin Rococo (1882), sorgespelet Furstinnan Gogol (1883), komedin Vårflod (1884), skådespelet Beatrice (1887) och lustspelet Flirtation (1893), vilka på sin tid berömdes för en skarp blick för det sceniska och en god dialog.[2] Hans dramatik ansågs dock sakna djup.[3] 1895 gav han ut Ibsen i västfickformat, parodier på Ibsen-stycken, delvis efter ett arbete av engelsmannen F. Anstey. Romanen En lyckoriddare (1896) behandlade Lars Wiwallius levnad. Molander dramatiserade romanen 1900, och pjäsen hade stor framgång på Svenska teatern i Stockholm med Anders de Wahl i huvudrollen.[2][4] Romanen filmatiserades 1921 i regi av John W. Brunius och med Gösta Ekman i huvudrollen, se En lyckoriddare.[4]

Molander hade även framgång som bearbetare och översättare för scenen, till exempel med sin tolkning av Edmond Rostands Cyrano de Bergerac 1900. Han sågs som en ypperlig teaterregissör, i synnerhet när det gällde att sätta upp stora stycken med pompa och ståt.[2] Han ansågs också ha sinne för det historiska och var en god instruktör.[3] Han hade stor del i teater- och musikexpositionen vid Stockholmsutställningen 1897, och var den som stod för idén till de så kallade folktågen, som för en billig penning förde folk till utställningen från avlägsna landsändar och Norge.[2][3]

Efter Molanders död gavs samlingen Strödda skizzer och berättelser ut (1901), bland annat innehållande Stockholmsskildringen "Farbror Kuno Ottokar" (1891), resebrev samt krönikeartade humoresker och skisser som förut stått att läsa i en dagstidning.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Molander var son till överläkaren Johan Molander och Augusta Dybeck.[2] Han var från 1888 gift med skådespelaren Lydia Wessler, och var far till regissörerna och skådespelarna Gustaf Molander (gift med Karin Molander) och Olof Molander.[3] Harald Molander var bror till läkaren Sigrid Engström.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Bearbetningar och översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Ponsard, François (1879). Horatius och Lydia: komedi på vers i en akt. Upsala. Libris länk 
  • Dóczi, Lajos (1884). Kyssen: komedi på vers i 4 akter. Lund: Gleerupska univ:s-bokh. Libris länk 
  • Hugo, Victor. Kungen roar sig: skådespel på vers i fem akter. Lund. Libris länk 
  • Coppée, François (1885). Severo Torelli: skådespel på vers i fem akter. Stockholm: Bille. Libris länk 
  • Ibsen, Henrik (1888). Kärlekens komedi: komedi i tre akter. Helsingfors: Söderström. Libris länk 
  • Gilbert, W. S.; Sullivan, Arthur (1890). Mikado: operett i 2 akter. [Helsingfors]. Libris länk 
  • Wittmann, Hugo; Millöcker, Karl; Bauer, Julius (1890). Den stackars Jonathan: Operett i 3 akter. Operatexter ; 20. Stockholm: Abr. Hirsch. Libris länk 
  • Ibsen, Henrik (1895). Ibsen i västficksformat: en samling af skaldens mest kända skådespel i lindrigt sammandrag lämpade för allvarligt själfstudium : delvis med ledning af F. Anstey's Pocket Ibsen. Stockholm: F. & G. Beijers Bokf.-aktb. Libris länk 
  • Rostand, Edmond (1900). Cyrano de Bergerac: heroisk komedi i fem akter, på vers. Stockholm: Bonnier. Libris länk 

Teater[redigera | redigera wikitext]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1891 Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg Svenska teatern, Stockholm[5]
1899 Gustav Vasa
August Strindberg Svenska teatern[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Molander, JOHAN HARALD, SvenskaGravar.se, läst: 30 maj 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d e f g] Molander, Johan Harald i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  3. ^ [a b c d e] Molander, Johan Harald i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  4. ^ [a b] En lyckoriddareSvensk Filmdatabas
  5. ^ ”Bröllopet på Ulfåsa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6935&pos=17. Läst 8 juni 2016. 
  6. ^ Ord och Bild 1900 s. 59

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lundgren, Lars O. (1995). ”Molanderstriden.”. Den mångsidige Stockholmsflanören / redaktör: Bure Holmbäck (Stockholm : Höjering, 1995): sid. 151-[171] : ill..  Libris 2166219
  • Ljungström, Jan G. (2007). Glimtar från förr: axplock ur Gävles historia. Arkeologi och kulturhistoria, 1403-9370 ; 18. Hedesunda: Knight. Libris länk. ISBN 978-91-973608-6-9 
  • Molander, Olof (1950). Harald Molander: människan och konstnären. 1, Ungdom och resor : 1858-1886 : brev och anteckningar. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Ringby, Per (1987). Författarens dröm på scenen [Elektronisk resurs : Harald Molanders regi och författarskap = The author's dream on the stage : Harald Molander as a director and writer]. Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 84. Umeå: Univ. Libris länk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68001 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]