Vallsjöarna (den södra)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Dalarnas län |
Kommun | Orsa kommun |
Landskap | Dalarna |
Socken | Orsa socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 61°17′58″N 14°49′23″Ö / 61.29946°N 14.82293°Ö |
SWEREF 99 TM | 6796156, 490513 |
Mått | |
Areal | 0,12 km² [1] |
Höjd | 465,2 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 1,87 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Dalälvens huvudavrinningsområde (53000) |
Utflöde | Ångsvasseln |
VattendragsID (VDRID) | 679266-144489 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Ja |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE679863-144695) |
Övrigt | |
SjöID | 679863-144695 |
ID vattenförekomst | SE679863-144695 |
Vattenytans ID (VYID) | 679863-144736 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Koppången (SE0620048)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 680023-144727 |
Namn | Utloppet av Vallsjöarna H 465 |
Areal | 8,99 km² |
Vattenytor | 0,2294 km² |
Sjöprocent | 2,55 % |
Ackumulerad areal uppströms | 8,98 km² |
Biflödesordning | 4 |
Utflöde | Ångsvasseln |
VattendragsID (VDRID) | 679266-144489 |
Avstånd till havet | 359 km |
Medelhöjd | 492 m ö.h. |
Område nedströms | 679983-144575 |
Källor | [4][5][6] |
Vallsjöarna (den södra av två) är en sjö i Orsa kommun i Dalarna och ingår i Dalälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,12 kvadratkilometer och ligger 465,2 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Ångsvasseln. Vid provfiske har abborre fångats i sjön.[7]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Vallsjöarna H 465 ingår i det delavrinningsområde (680023-144727) som SMHI kallar för Utloppet av Vallsjöarna H 465. Medelhöjden är 492 meter över havet och ytan är 8,99 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Ångsvasseln som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 359 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (40 procent) och sankmarker (54 procent). Avrinningsområdet har 0,23 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 2,5 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Vallsjöarna H 465 på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |