Viktoriagatan, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Viktoriagatan, Göteborg
Viktoriagatan Göteborg 02.jpg
Viktoriagatan. Vy norrut från korsningen med Vasagatan.
Namn efterKronprinsessan Viktoria (av Baden)
Namngiven1882
Tidigare namnÖvre Magasinsgatan (1867-1882)
Läge
PlatsVasastaden,
Landala, Göteborg
SträckningNya Allén
Föreningsgatan
Längd600 meter

Viktoriagatan är en närmare 600 meter[1] lång gata i stadsdelarna Vasastaden och Landala i Göteborg. Den sträcker sig från Nya Allén och upp till Föreningsgatan[2]. År 1905 anges gatan vara 117 meter lång, med en medelbredd av 17,8 meter och en areal av 2 100 kvadratmeter[3].

Viktoriagatan ca 1880 från Parkgatan med Viktoriagatan 2 till vänster.

Viktoriagatan fick sitt namn 1882 som en hyllning åt kronprinsessan Viktoria, som kom till Sverige via Göteborg för första gången 1881. Det var kommunalpolitikern Philip Leman som föreslog namnet. Gatan var tidigare en fortsättning på Magasinsgatan, med namnet Övre Magasinsgatan (1867-82), mellan "gångbron öfver Vallgrafven till Ulriceberg". Ulriceberg var ett landeri i trettonde roten[4] vid dåvarande Magasinsgatan 107.[5] Namnet kommer av Ulrika som var hustru till innehavaren av landeriet, gästgivare Joh. Söderling[6][7]. Engelbrektsgatan föreslogs som namn 1880 av ett utskott av Göteborgs stadsfullmäktige.

Övre Viktoriagatan var från 1886 namnet på Viktoriagatans övre "bygelformade utgrening". Den har utgått (>1972[8]) på grund av ändring i stadsplanen, och delvis ersatts av Södra Viktoriagatan som är Viktoriagatans förlängning upp till Övre Besvärsgatan.

På sin väg mot Föreningsgatan, passerar Viktoriagatan; ParkgatanStorgatanBellmansgatanVasagatanEngelbrektsgatan och Thorildsgatan[9].

Det cirka 70 meter långa avsnittet av Viktoriagatan mellan Thorildsgatan och Föreningsgatan är endast för gång- och cykeltrafik.[1]

Lokaltrafik[redigera | redigera wikitext]

  • Vasa Viktoriagatan, är en spårvagnshållplats i Vasagatan vid korsningen med Viktoriagatan.
  • Hagakyrkan är en spårvagnshållplats i Parkgatan 150 meter från korsningen med Viktoriagatan. Den byggdes på 1990-talet och ersatte de två tidigare hållplatserna Park Viktoriagatan och Skolgatan.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Viktoriagatan 2 - i Kvarteret Almen är en bostadsfastighet från 1875.
  • Viktoriagatan 13 – "Eduard Magnus Minne", en stenbyggnad med 40 lägenheter som invigdes den 15 mars 1882. Det var Göthilda Magnus, gift Fürstenberg, som tagit initiativet till en välgörenhetsstiftelse där mindre bemedlade kunde bo hyresfritt.[10]
  • Viktoriagatan 15 – i kvarteret Rydboholm stod klart 1897 efter ritningar av C.F. Ebeling och har förklarats som byggnadsminne av länsstyrelsen.[11]
  • Viktoriagatan 17 – "Villa Darjeeling" är ett bostadshus i sten uppfört 1911–12 för familjen Pinéus och ritat av arkitekten Charles Lindholm.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Eniro kartor, Rita & Mät
  2. ^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 266
  3. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Sjette årgången 1905], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1905, s. 104
  4. ^ Karta öfver Göteborg: sammandragen efter äldre och nyare kartor år 1872 af Rob. Söderqvist, V. Zetterströms förlag 1872
  5. ^ Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1880, [Tredje Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1880, s. 185
  6. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 50
  7. ^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, "Adresser på gator, alléer..."
  8. ^ Vägledare över Stor-Göteborg (Poliskalendern) år 1972, red. Torgny Falck, utgiven av polisföreningen "Kamratskapet", Göteborg 1972, s. 180
  9. ^ Eniro kartor.
  10. ^ Göteborgs-Posten, 1994-04-21, s. 25, "Stadens tekniska sällskap".
  11. ^ Göteborgs-Posten, 1998-11-06, s. 8, "Kvarter värt att bevaras ".
  12. ^ "Ett rum mer eller mindre betydde inte så mycket", artikel av Margita Björklund i GT den 17 juli 2007.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hellquist, Elof (1911). Göteborgs gatnamn : anteckningar. Göteborg: Wettergren & Kerber. sid. 15f 
  • Lindstam, Carl Sigfrid (1986). Göteborgs gatunamn. Göteborg: Göteborgs kommuns namnberedning. sid. 302. ISBN 91-7810-577-3 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 106-107. Libris länk. ISBN 9789186853907