Kvarteret Rydboholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Rydboholm
Flerbostadshus
Norra och västra fasaderna av Kvarteret Rydboholm i Vasastaden-Lorensberg, Göteborg.
Norra och västra fasaderna av Kvarteret Rydboholm i Vasastaden-Lorensberg, Göteborg.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Lorensberg 40:1, 40:2, Göteborg
Adress Vasaplatsen, Parkgatan,
Götabergsgatan och Storgatan
Koordinater
Kulturmärkning
Byggnadsminne 1998-06-08
 - Referens nr. Bebyggelseregistret, RAÄ.
Arkitekt Carl Crispin (40:1) och
Ivar Burman (40:2)
Byggherre Firman H. Börjesson & Co (40:1)
och O.A. Burman (40:2)
Ägare Bostadsrättsföreningen
Färdigställande 1897
Byggnadsmaterial Förbländertegel och natursten.
Tak av zinkplåt.

Kvarteret Rydboholm, (Lorensberg 40:1, 40:2), är ett kvarter av Vasastaden-Lorensberg i Göteborg med läge vid Vasaplatsen, Parkgatan, Götabergsgatan och Storgatan.[1] Kvarterets flerbostadshus uppfördes 1875–1910 och är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan 8 juni 1998.[2]

Göteborg utgör den nordligaste utposten på Sveriges västkust för 1890-talets polykroma tegelarkitektur med centrum i nordligaste Tyskland och Sydskandinavien. Kvarteret Rydboholm är ett ypperligt och välbevarat exempel på detta byggnadssätt.

Dessutom visat det på den ambition och kapacitet, som vid denna tid fanns hos byggmästare med kapital från ett årtiondes spekulation i nybyggnad av landshövdingehus i Göteborgs arbetarförstäder. Exteriören och vissa särskilt välbevarade interiörer belyser tidens borgerliga arkitekturideal, bostadsförhållanden och privatumgänge.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kvarteret Rydboholm tillhör de så kallade parkkvarteren i Vasastaden-Lorensberg. I beskrivningen 1863 av planen för de nya stadsdelarna utanför Vallgraven (stadfäst 1866) betonades vikten av att denna rad av små kvarter efter kontinentala förebilder utformades som en arkitektoniskt effektfull övergång mellan Kungsparken och stenstaden. Genom planterade förgårdar släpptes ljus och grönska in till de bakomliggande större byggnadskvarteren.

Två eller flera tomter måste bebyggas enhetligt, så att varje kvarter fick karaktär av ett palatslikt byggnadskomplex. Denna konsekvent genomförda monumentalitet, fullföljd 1875–1910, sätter parkkvarteren i en särställning som den mondäna borgarstadens ansikte mot det parkomgärdade City. Huvudfasaderna vetter mot Parkgatan i norr och de förträdgårdsprydda tvärgatorna. Innergårdarna med sina enklare fasader exponerar sig mot Storgatan i söder innanför portmurar.

Utbyggnaden av parkkvarteren och området som helhet spände över drygt 30 år. Med undantag bebyggdes parkkvarteren med hyreshus, först i fyra och senare i fem våningar. Kvarteren närmast Vasaplatsen med högre hus tillkom sist, i slutet av 1890-talet, då marken där blivit avröjd från äldre träbebyggelse på tidigare Hagaheden. Den dittills rådande nyrenässansen med stenimiterade fasader i cementputs avlöstes här abrupt av en ny, polykrom tegelarkitektur enligt tidens borgerliga anspråk på bland annat materialäkthet.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Det nordöstra tornet mot Parkgatan i kvarteret Rydboholm.

De båda byggnaderna i fastigheterna i kv. Rydboholm uppfördes 1896–97 i fem våningar. Byggherrar var firman H. Börjesson & Co (40:1) och O.A. Burman (40:2), båda på toppen av sin byggmästarkarriär. Sedan 1880-talet hade de uppfört landshövdingehusen i Landala, Haga och Majorna men under 1890-talet satsat på stenhusbyggen i Vasastaden. Herman Börjesson lät arkitekt Carl Crispin - son till den berömde Adrian Crispin Peterson - rita husen mot Vasaplatsen, kvarterets västra hälft. Olof Anders Burmans son Ivar ritade faderns hus mot Götabergsgatan och använde Carl Crispins fasadritningar som underlag medan planerna är egna.

Exteriört skulle byggnaderna uppfattas identiska och bilda en likformig helhet. Däremot blev planlösningen och interiörernas utformning tydligt präglad av respektive byggherres ambition. Således är skillnaden i status slående mellan de båda huvudentréerna, av vilka endast Vasaplatsen 2 har den representativa karaktär som motsvarar den ståtliga exteriören medan Götabergsgatan 1 präglas av rationell schablonmässighet. Kvarterets östra hälft (40:2) har sedermera fått takarkitekturen i viss mån förenklad genom att fialer och takkupor tagits bort. Vidare har samtliga balkonger på gatufasaden berövats konsolerna av konstsmide.

Kvarteret Rydboholm är genom läget vid Kungsparken - Nya Allén och Vasaplatsen, där Parkgatans brutna linjer möts, mycket framträdande i stadsbilden och kännetecknas av en festligt effektfull arkitektur i dåtidens moderna göteborgska tegelstil. Byggnaderna utgör ett avancerat exempel på den i Göteborg rikt representerade tyska fasadtekniken (Rohbau) där stommen av murtegel kläddes i förband av maskinpressat förbländertegel (Verblender), ett klinkerartat beklädnadsmaterial.

Det arkitektoniska formspråket är tydligt inspirerat av senmedeltidens "renässansgotik" i nordvästeuropeiska handelsstäder. Man har strävat efter stor uttrycksfullhet i resning och silhuettverkan, form- och färgrikedom. Murmassornas fördelning är sinnrikt utförd genom ett raffinerat system av hörnutbyggnader och skuggfångande indrag. Utskjutande gavelspetsar och fialer avtecknar sig livfullt mot branta zinkgrå takfall i rytmiskt samspel med olika zinkornament på tak och torn.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kvarteret Rydboholm, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ [a b c d] "Kvarteret Rydboholm", Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 349. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]