Parkgatan, Göteborg

Parkgatan
	Hörnet Parkgatan 29/Kungsportsavenyen 1 i kvarteret Borganäs.
Namn efter	Kungsparken
Namngiven	1867
Läge
Plats	Vasastaden,; Lorensberg; och Heden, Göteborg
Sträckning	Sprängkullsgatan –; Ullevigatan
Längd	1 500 meter
Betydelse
Byggnader	Dicksonska palatset,; Wernerska villan,; Exercishuset,; Gamla Ullevi

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång^[1] gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan,^[2] och är numrerad från 1 till 65.^[3] Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet.^[4] Fram till Gamla Allén^[5] kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.^[6]

På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.^[7]

Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna.^[8] Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879);^[9] å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883);^[10] å södra sidan utmed Nya Allén (1885);^[11] från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892)^[12] samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).^[13]

Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan.^[14] Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882.

År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."^[15]

Byggnader vid Parkgatan[redigera | redigera wikitext]

Det stadsplaneförslag som låg till grund för Parkgatans framdragande, antogs av Göteborgs stadsfullmäktige den 19 maj 1864 och stadfästes av Kungl. Maj:t den 23 november 1866. Principerna i förslaget innebar bland annat att kvarteren närmast nuvarande Parkgatan skulle bestå av ett eller två hus, som skulle se ut som enskilda byggnader, "hvarigenom god effekt i arkitektoniskt hänseende kan åstadkommas och hvilket byggnadssätt man numera ofta ser användas utrikes". Området var tänkt att bli ett exklusivt bostadsområde för de mer välbärgade stadsborna.^[16] I den 18:e paragrafen stadgades att: "parkqvarteren vid Nya Alléen skulle göras mindre än de bakom liggande tomtqvarteren och, med afseende å lokalen, komma att bestå hvartdera endast af ett, två eller tre hus, hvilka jemväl i de bägge senare fallen skulle så uppföras, att de företedde utseende af en enda större byggnad.^[17] I stadsplanen fanns 16 stycken "Parkqvarter" inritade längs gatans tänkta sträckning, från i linje med Haga Kyrkogata och ända fram till nuvarande Ullevigatan.^[18]

Parkgatan 1 i kvarteret Alen — Arkitekt Ragnar Ossian Swensson. Uppfört 1940 som församlings- och bostadshus för Smyrna.
Parkgatan 2 i kvarteret 16 Diamanten — Dicksonska palatset. Uppfört 1862.
Parkgatan 3 i kvarteret 3 Alen — Uppfört 1879.
Parkgatan 4 i kvarteret 16 Diamanten — S:t Jakobs kyrka.^[19]
Parkgatan 5-7 i kvarteret 2 Almen — Uppfört 1875. Arkitekt var Bror Viktor Adler.
Parkgatan 6 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar med gulbeige, putsad fasad.
Parkgatan 8 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i rött tegel, uppfört i tre våningar.
Parkgatan 10 i kvarteret 16 Diamanten — Hotel Allén med 50 rum.^[20]
Parkgatan 12 i kvarteret 16 Diamanten — Bostadshus i fyra våningar, uppfört i rött tegel.
Parkgatan 9-11 i kvarteret 3 Asken — KFUM:s hus i jugendstil, ritat av Hans Hedlund och invigt den 1 oktober 1898^[21] av kronprins Gustaf. I två steg hade en tävling avgjorts, där fasader av Harald Boklund i Malmö och planer av Johan Laurentz i Stockholm hade antagits. Tävlingens byggnadsprogram utarbetades dock av Hedlund.^[22]
Parkgatan 13 i kvarteret 4 Avenboken — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
Parkgatan 14 i kvarteret 16 Diamanten — Katolska kyrkan även Kristus-Konungens Kyrka. Invigd den 2 oktober 1938 efter ritningar av Carl Rosell.^[23]
Parkgatan 15 i kvarteret 4 Avenboken — Uppfört 1897. Ritningar av Hjalmar Cornilsen.
Parkgatan 17 i kvarteret 40 Rydboholm — Ritningar av Carl Crispin. Uppfört 1896.
Parkgatan 19 i kvarteret 40 Rydboholm — Uppfört 1897. Ritningar av Carl Crispin.
Parkgatan 21-23 i kvarteret 41 Ulvåsa — Ritningar av Hjalmar Cornilsen. Uppfört 1897.
Parkgatan 22-24 i kvarteret 42 Fågelvik — Uppfört 1885 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson.
Parkgatan 25-27 i kvarteret 42 Fågelvik — Wernerska villan. Ritningar av Adrian C. Peterson. Uppfört 1885.
Parkgatan 29 i kvarteret 43 Borganäs — Uppfört 1882 efter ritningar av Abraham Pehrsson.
Parkgatan 31 i kvarteret 44 Visborg — Uppfört 1877, med adress Kungsportsavenyn 2. Fastighetsbolaget Wallenstam har här sitt huvudkontor.^[24]
Parkgatan 33 i kvarteret 44 Visborg — Uppfört 1910 efter ritningar av L. Johansson.
Parkgatan 35 — Exercishuset. Ritat av Frans Jacob Heilborn och invigt 1867.
Parkgatan 41-43 — Idrottsgården. Uppfördes 1923 som mönstergård inför Jubileumsutställningen i Göteborg och Jordbruksutställningen där.
Parkgatan 49 Park 49 – Park 49 har en tio våningar hög byggnad flankerad av två fem våningar höga flyglar. Ritningar av Arkitektbyrån Design. Byggnaden är huvudkontor för Västsvenska handelskammaren och uppförd 2016.
Parkgatan 53-57 — Gamla Ullevi. Invigt 2009.

^[25]^[26]

Fastighetsbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

Parkgatan är numrerad 1-65, med fastighetsbeteckningarna:

(1) Vasastaden 1:4
(2A) Lorensberg 706:10
(2B) Heden 16:12
(2) Heden 16:12
(3) Vasastaden 1:2
(4) Heden 16:2
(5) Vasastaden 2:1
(6) Heden 16:3
(7) Vasastaden 2:3
(8A) Heden 16:4
(8B) Heden 16:4
(8) Heden 16:4
(9) Vasastaden 3:1
(10) Heden 16:5
(11) Vasastaden 3:1
(12A) Heden 16:6
(12B) Heden 16:6
(13) Vasastaden 4:1
(14) Heden 16:10
(15) Vasastaden 4:2
(16) Heden 16:10
(17) Lorensberg 40:1
(19) Lorensberg 40:2
(21) Lorensberg 41:4
(23) Lorensberg 41:3
(25) Lorensberg 42:1
(29) Lorensberg 43:1
(31) Lorensberg 44:2
(33) Heden 705:1
(35) Heden 705:1
(39) Heden 705:1
(41) Heden 705:1
(43) Heden 705:1
(51) Heden 705:13
(53A) Heden 47:1
(53B) Heden 47:1
(55) Heden 47:1
(57) Heden 47:1
(65) Heden 47:1

^[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 228
Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973 : Rapport 4 - Vasastaden - Lorensberg i Göteborg, projektledare: Gudrun Lönnroth, Göteborgs historiska museum, Göteborgs universitet, Göteborg 1973

^ Eniro kartor, Rita & Mät
^ Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 184
^ [a b] Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
^ Götheborg omkring 1790, [skala 1:4 000], Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
^ Arkitekter & Fasader i Göteborg 1850-1920, Gunilla Linde Bjur, Balkong Förlag, Stockholm 2013 ISBN 9789185581542, Plan af Götheborg 1863.
^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 846
^ Eniro kartor
^ Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, s. 7
^ Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1879, [Andra Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1879, s. IX
^ Göteborgs Adress- och Industrikalender för år 1883, [Sjette Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1883, s. 11
^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 10
^ Göteborgs Adress- och Industrikalender År 1892, [Femtonde Årgången], utgifven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1892, s. 10
^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1898, [Tjugondeförsta Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1898, s. 12
^ Stadsfullmäktiges handlingar 1880, nr 31, s. 2.
^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 126
^ Lönnroth (1973), s. 23f
^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867 : Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 4
^ Plan till Göteborgs stads utvidgning, W. Brandel, Göteborgs stad 1864
^ S:t Jakobs kyrka
^ Hotell Allén Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Nylén (1988), s. 46
^ Linde Bjur (2013), s. 38f
^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102
^ Wallenstam
^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 94ff
^ Lönnroth (1973), Bilaga IVff

[1] Eniro kartor, Rita & Mät

[2] Brandpersonalens årsbok 1981, Brandkåren Göteborg 1981, s. 184

[fastkont-3] [a b] Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).

[4] Götheborg omkring 1790, [skala 1:4 000], Historiskt kartverk upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren

[5] Arkitekter & Fasader i Göteborg 1850-1920, Gunilla Linde Bjur, Balkong Förlag, Stockholm 2013 ISBN 9789185581542, Plan af Götheborg 1863.

[6] Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 846

[7] Eniro kartor

[8] Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, s. 7

[9] Göteborgs Adress- och Industri - Kalender för år 1879, [Andra Årgången], utgiven av Fred. Lindberg, Göteborg 1879, s. IX

[10] Göteborgs Adress- och Industrikalender för år 1883, [Sjette Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1883, s. 11

[11] Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1885, [Åttonde Årgången], utgifvare Fred. Lindberg, Göteborg 1885, s. 10

[12] Göteborgs Adress- och Industrikalender År 1892, [Femtonde Årgången], utgifven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1892, s. 10

[13] Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1898, [Tjugondeförsta Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1898, s. 12

[14] Stadsfullmäktiges handlingar 1880, nr 31, s. 2.

[15] Statistisk Årsbok för Göteborg, [Elfte årgången 1910], Afd. I : Årsberättelser och allmän statistik, Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1910, s. 126

[16] Lönnroth (1973), s. 23f

[17] Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867 : Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 4, s. 4

[18] Plan till Göteborgs stads utvidgning, W. Brandel, Göteborgs stad 1864

[19] S:t Jakobs kyrka

[20] Hotell Allén Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[21] Nylén (1988), s. 46

[22] Linde Bjur (2013), s. 38f

[23] Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102

[24] Wallenstam

[25] Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 94ff

[26] Lönnroth (1973), Bilaga IVff

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]