von Gaffron und Oberstradam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Adligt vapen

von Gaffron und Oberstradam är en av Schlesiens och Preussens äldsta uradliga ätter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ätten är dokumenterat belagd i Breslau 1329riddaren Janco von Gavron den 17 juli 1329 erhöll förläningen Oberstradam i hertigdömet Schlesien. (Cod.dipl. Siles. XXII, Nr 4848, sid 327-33). Ätten ägde och bebodde slotten Gaffron, Haltauf, Kunern, Mittel-Schreibendorf, och Oberstradam med flera. Sedan 1991 del i Kvihusa gård utanför Tomelilla kommun,Österlen Skåne.

Evangelisk Schlesisk uradel vars äldste kände medlem var Lorenz de Gavron (1179 – 12 mars 1232), Biskop av Kloster Leubus och Breslau samt innehavare riddargodset Trembatschau. Från denne stammar de två bröderna riddaren Janco von Gavron, som enligt urkund den 17 juli 1329 av Hertig Boleslav III av Liegnitz och Breslau utnämndes till ärftlig länsherre till Oberstradam. Dennes son Zawissius omtalas som innehavare av Oberstradam 1349-1393. Brodern och riddaren Pribze (Przepko) von Gavron, omtalas 1358 som innehavaren av riddargodset Trembatschau och Butschau (Namnslau). Från dessa bröder kom ätten Gaffron att dela sig i tre linjer Trembatschau – Oberstradam – Zobel, varav linjen Oberstradam fortlever.

I samband med reformationen kom släkten att övergå från katolicismen till protestantismen. Resultatet blev att flera medlemmar av släkten kom att lämna Schlesien under slutet av 1500- och 1600-talet för att ta tjänst i andra stater. Den mest kände av dessa var generallöjtnanten Adam Abraham von Gaffron und Oberstradam (1665-1738) som lämnade Schlesien för att inte tvingas att gå över till katolicismen. Han blev guvernör av Fyn och kommendant för Nyborg slott i Danmark.

En annan känd medlem av släkten var Ernst Marimilian Hermann von Gaffron auf Kunern (1797-1870), riksdagsman i det preussiska parlamentet och rättsriddare av Johanniterorden. Han upphöjdes till friherre av kung Fredrik Vilhelm IV av Preussen 15 oktober 1840.

Polsk konfirmation på att föra friherrlig krona till vapenskölden erhölls för samtliga medlemmar 15 oktober 1845. Konfirmationen av titelföring redovisas i Wykazy Polskich Rodzin Szlacheckich och i Polska Encyklopedia Szlachecka,Polen.

Paul Bruno von Gaffron und Oberstradam invandrade till Sverige 1947. Paul Bruno gifte sig 1952 med Antonia von Hildebrandt och från dem härstammar samtliga svenska medlemmar av släkten. Släkten är sedan 2007 medlem i Ointroducerad Adels Förening.

Hans von Gaffron und Oberstradam är sedan 1982 ordförande i släktstiftelsen G G O (Gawron Gaffron Oberstradam).

Kända personer från släkten[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Improveme.se – Sabinije von Gaffke

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ointroducerad Adels Förening kalender 2010.
  • Genealogisches Handbuch des Adels, GHda 1978, band IV.
  • Almanach de Gotha 1921, 1926 och 1940.
  • General Tachenbuck der freiherrlischen Häuser 1855 och 1859.
  • Herbarz Polski, Adam Bonieki, Warszawa 1902.
  • Herby Rycerstwa Polskiego, Jerzy Wisłocki, Wrocław 1985, ie.
  • Księga herbowa rodów polskich, Juliusz Ostrowski Warszawa 1897-1906.
  • Polnisches Stammwappen – Ihre Geschichte und Ihre Sagen, Emillian von Zernecki-Szeliga, Hamburg 1904.
  • Schlesischer Curiositeten des Schlesischen Adels, Johanne Sinapio, Leipzig och Breslau 1728.
  • Wappen u. Handbuch des in Schlesien landgefessenen Adels, A. v. Krane, Görlitz 1901 – 1904.
  • Wykazy Polskich Rodzin Szlacheckich, Polska Encyklopedia Szlachecka.
  • Lexicon 1. XXXI Över adliga familjer i Danmark.
  • Urkundensammlung zur Geschichte des Ursprungs der Städte‬: ‪und der Einführung und Verbreitung deutscher Kolonisten und Rechte in Schlesien und der Ober-Lausitz‬.‬‬
  • Kloster Luebus, se tyska Wikipedia http://de.wikipedia.org/wiki/Kloster_Leubus
  • Orten Luebus, se tyska Wikipedia för beskrivning av orten http://de.wikipedia.org/wiki/Lubiąż

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]