Vuosskeljávrre
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°29′49″N 17°59′54″Ö / 67.49699°N 17.99833°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7489880, 628019 |
  Vuosskeljávrre
| |
| Mått | |
| Areal | 1,03 km² [1] |
| Höjd | 930 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 5,89 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| VattendragsID (VDRID) | 749169-159222 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE749135-159248) |
| Övrigt | |
| SjöID | 749135-159248 |
| ID vattenförekomst | SE749135-159248 |
| Vattenytans ID (VYID) | 749081-159371 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Stora Sjöfallet (SE0820202)[3] |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 749062-159424 |
| Namn | Utloppet av Vuoskeljaure |
| Areal | 7,28 km² |
| Vattenytor | 1,03 km² |
| Sjöprocent | 14,15 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 7,28 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| VattendragsID (VDRID) | 749169-159222 |
| Avstånd till havet | 331 km |
| Medelhöjd | 1 021 m ö.h. |
| Område nedströms | 749167-159262 |
| Källor | [4][5][6] |
Vuosskeljávrre, enligt tidigare ortografi Vuoskeljaure, är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,03 kvadratkilometer och ligger 929 meter över havet. Vuoskeljaure ligger i Stora Sjöfallet Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Vuosskeljávrre ingår i det delavrinningsområde (749062-159424) som SMHI kallar för Utloppet av Vuoskeljaure. Medelhöjden är 1 021 meter över havet och ytan är 7,28 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 331 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (86 procent). Avrinningsområdet har 1,03 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 14,1 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.