Wikipediadiskussion:Projekt GLAM/Nordiska museet/Kulturhistoria som gymnasiearbete

Globalt perspektiv

Jag noterar att endast ett fåtal av artiklarna som skall förbättras inom projektet är Sverige-specifika, medan projekten har ett mycket klart Sverige-perspektiv. Det är i sig inget fel på detta, men det ställer mycket stora krav på dem som skall skriva: hur mycket av det som beskrivs i källorna är allmängiltigt, vad är specifikt för Sverige, och hur skall artikelns struktur ändras så att det nya materialet passar in på ett naturligt sätt, eller ens på ett sätt som inte ger en felaktig uppfattning om fenomenet globalt.

Det är absolut inte fel att fördjupa artiklarnas beskrivning av svenska förhållanden, men om inte skribenten klarar att anpassa strukturen och göra skillnad mellan svenska och globala förhållanden blir det mycket städarbete. Frågan är hur det städarbetet skall skötas. Det är frustrerande när externa – i sig välkomna – projekt i för hög grad binder etablerade redaktörers resurser. Om städningen inte sköts inom projektet betyder det att många av oss känner sig tvungna att ägna oss åt just dessa artiklar istället för vad vi annars skulle göra.

Om man inom projektet är medveten om problematiken och har strategier för att hantera den så är det här kanske inget problem. Annars tror jag det vore bättre att för det mesta skapa nya artiklar som bättre matchar materialet, t.ex. Inredning i Sverige, Vardagsrum i Sverige och Trångboddhet i Sverige istället för att i större utsträckning utvidga Inredning, Vardagsrum och Trångboddhet. Personer mer hemmastadda i Wikipedia-praxis kunde sedan infoga delar av materialet i den mer allmänna artikeln. Om man arbetar så så slipper man ha en artikel som är problematisk tills någon erfarnare hinner åtgärda problemen – och eleven kan koncentrera sig på sitt eget arbete framom att försöka sammanjämka sitt material med den existerande artikeln.

För Waxholmsbolaget, Gustaf Elias Unonius, Kungsleden och liknande är problemet mindre, och att infoga det egna materialet på ett naturligt sätt kan vara en lämplig utmaning vid sidan om det egentliga forsknings- och skrivarbetet. Att artikeln får en viss övervikt åt något håll är knappast problematiskt.

För en del artiklar kan det vara svårt att hitta en lämplig mer specialiserad artikelrubrik att arbeta med. Det finns ingen orsak att behandla Homestead i två olika artiklar, och Kurorter i Sverige är ju inte poängen med kurorter sedda ur svenskt turismperspektiv. Samtidigt är det lätt att generalisera för mycket utgående från svenska källor. Här torde det vara viktigt att eleven får diskutera problemställningen med någon som kan ge goda råd, och att någon inom projektet tar ansvar för att resultatet blir tillfredsställande.

--LPfi (diskussion) 27 maj 2016 kl. 15.00 (CEST)

Hej, bra poänger. Jag tror att vi ibland kommer att bryta ut till separata artiklar (t ex "Turism i Sverige") och ibland lägga in underrubriker om svenska förhållanden (t ex "Kurort#Kurorter i Sverige"). Vad tror du om det? mvh Aron Ambrosiani 27 maj 2016 kl. 15.39 (CEST)

Ja, ibland passar det med skilda artiklar eller underrubriker. För kurorter blir det litet komplicerat för att svensk kurortsturism antagligen i stor utsträckning riktade sig mot kurorter utanför landet. Det man vill beskriva passar alltså endast delvis under Kurort#Kurorter i Sverige. Att beskriva den svenska kurortsturismen som en isolerad företeelse eller att beskriva det allmänna fenomenet under Sverige-rubrik blir märkligt.

I sådana här fall måste det alltså bli en avvägning mellan att skriva Sverige-centrerat under skild rubrik och att använda materialet också till att utvidga andra delar av artikeln. Det senare ställer betydligt större krav på att kunna läsa källan och se artikelhelheten, men ger en mycket bättre artikel.

Jag antar att det också i andra fall i källorna finns en hel del allmängiltigt stoff, eller åtminstone sådant som gäller också t.ex. Finland. Det är bra om man lyckas få med sådant så att allmängiltigheten bibehålls.

Om man lägger allt nytt material under egen rubrik slipper man risken för implicita generaliseringar, vilket säkert är bra för en del elever och för material där det är svårt att generalisera. I fall där artikeln från tidigare huvudsakligen handlar om Sverige, utan att ha Sverige-rubrik, är det svårare, och en ny självständig artikel kan vara den lättaste lösningen (också i fall där en skild artikel inte egentligen är befogad). Det finns säkert andra problematiska situationer.

--LPfi (diskussion) 27 maj 2016 kl. 22.49 (CEST)

Huvudsaken tror jag är att eleven inte lämnas ensam med de här avvägningarna. Den bästa lösningen beror på såväl artikeln, källmaterialet som eleven. --LPfi (diskussion) 27 maj 2016 kl. 23.17 (CEST)

Allmän diskussion (kopierat från Bybrunnen 28 maj 2016)

hej, i höst drar Nordiska museet och Wikimedia Sverige igång ett pilotprojekt som är bra att känna till. Utifrån förberedda ”ämnespaket” med källmaterial, litteratur och artikelförslag ska gymnasieeleverna dels lära sig om källkritik och hur Wikipedia fungerar, dels producera kulturhistoriska artikeltexter (både i befintliga och nya artiklar). Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige har skrivit lite om hur aktiva wikipedianer kan bidra.

Vi kommer att arbeta aktivt med eleverna kring hur man redigerar i befintliga wikipediaartiklar och vad som kännetecknar en bra artikel. Eleverna kommer att skapa användarnamn knutna till projektet så att det är tydligt i vilket sammanhang redigeringarna sker.

Intresseanmälan är öppen fram till 3 juni, därefter väljer Nordiska museet ut de lärare och skolor som kan delta. Själva projektet pågår under läsåret 2016/2017, dvs själva redigerandet börjar inte förrän en bit in på hösten.

Det finns mer information på projektets wikipediasida. Tacksam för all input kring hur vi skräddarsyr det här så att det blir så bra som möjligt både för skolorna och för Wikipedia som uppslagsverk. mvh Aron Ambrosiani 25 maj 2016 kl. 14.31 (CEST)

Mycket positivt och roligt! Jag tror då vi tills dess också skall arbeta med att insatsen inte behöver innebära att vi som patrullerar "drunknar" i åtgärdsbehov. Vi har för andra behov laborerat med saker som mall {{fadderhjälp}} och något liknande kunde också skapas för detta initiativ, där en mallning på diskussionssidan till en svag artikel medför att någon dyker upp inom 36 timmar och följer upp med operativ hjälp.Yger (diskussion) 25 maj 2016 kl. 16.20 (CEST)

Tack för det Yger! Som jag skrev i blogginlägget så kommer detta inte att handla om hela klasser som följer samma tidsplan, vilket brukar vara fallet när en lärare har en Wikipediauppgift i sin kurs, med det här upplägget borde därför publiceringarna komma vid olika tidpunkter. Jag följer diskussionen om mallen, så kan jag också se till att eleverna och lärarna som deltar är uppdaterade om vad som sker. Hälsning Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 25 maj 2016 kl. 18.12 (CEST)

Observera, att användningen av primärkällor, som Nordiska museets arkiv, inte är tillåtet enligt Wikipedias regelverk. Det kallas originalforskning och är förbjudet. Allt som publiceras på Wikipedia skall ha sitt ursprung i sekundärkällor eller tertiärkällor. Notera också, att i den terminologi som används på Wikipedia betecknar man med termen källor det som är tillåtet att användas enligt Wikipedias regelverk. Alltså, källor i wikipedianernas terminologi är det som kulturvetenskaperna kallar sekundärkällor eller tertiärkällor. Luke (diskussion) 27 maj 2016 kl. 00.04 (CEST)

Kul att det gymnasieelever ska bidra till uppslagsverket! :) Det kan vara värt att titta på denna princip som jag ser som förmodligen den mest centrala: WP:Ingen syntes/WP:Ingen ny kunskap. Det täcker in det grundläggande förhållningssättet. Det som får publiceras på Wikipedia är alltså sådant andra redan publicerat, i vad vi på Wikipedia betraktar som trovärdiga och relevanta källor. dnm ^{(d | b)} 27 maj 2016 kl. 01.20 (CEST)

Jag håller helt med om WP:Ingen syntes/WP:Ingen ny kunskap. För användning av primärkällor delar jag grundtanken i vad som står om detta, men tycker vi ibland (inte nödvändigtvis här) skriver lite för onyanserat i tillämpning. Jag tycker det i många sammanhang är helt OK använda arkivens egna sammanställningar som källa, typ i arkivet finns 276 amerikabrev. Också för vissa basfakta som en byggnadsritning eller beslut om tillstånd som källa till information om när en byggnad tillkommit och vem som var arkitekt/byggherre.Yger (diskussion) 27 maj 2016 kl. 06.58 (CEST)

Ja, poängen med regeln är ju främst att vi inte skall presentera nya tolkningar utan hålla oss till etablerad konsensus i forskarvärlden, när sådan finns, och i annat fall lägga fram de olika sätt att förstå materialet som vetenskapen erbjuder. Om Nordiska museet publicerar något, exempelvis på sin webbplats, torde det vara fritt fram att använda, men även det Yger nämner ser jag son klart acceptabelt. Tostarpadius (diskussion) 27 maj 2016 kl. 07.17 (CEST)

Hej, tanken med källmaterialet är att använda på samma sätt som historiska fotografier: att erbjuda direktkontakt med historien, inte som fristående fakta/originalforskning. Dessutom används materialet i projektet (inte i Wikipediaartiklarna som produceras) för att titta närmare på förhållandet källa–litteratur–uppslagsverk. Låter det rimligt eller har jag formulerat mig alltför otydligt? mvh Aron Ambrosiani 27 maj 2016 kl. 09.23 (CEST)

Det låter bra du är insatt i denna problematik. Jag tror sedan när det blir skarpt läge det kan finans anledning återkomma och jag ser inte att vi på Wikipedia har en helt kristallklar ståndpunkt i frågan så exempel från ert projekt kan också hjälpa oss blir bättre precisera hur vi ser på detta. På Diskussion:Gunnar Hedlund#Skolgång tar vi upp ett fall där sekundärkällorna har fel och jag finner det orimligt återberätta det felet, och att någon form av utnyttjande av primärkälla vore av värde (Just i detta fall hittade vi dock en annan sekundärkälla som gav rätt info). Yger (diskussion) 27 maj 2016 kl. 12.04 (CEST)

Absolut, det kommer säkert att dyka upp gränsfall när vi väl börjar med redigeringsarbetet. Vi ska försöka vara lyhörda och flexibla i användningen, så leder det förhoppningsvis till många bra diskussioner om hur vi utvecklar innehållet på Wikipedia :) mvh Aron Ambrosiani 27 maj 2016 kl. 12.29 (CEST)

Som sagt, det finns olika ståndpunkt på wikipedia i frågan om användande av primärkällor, som vi inte behöver gå in på, men när källan som i det här fallet är en frågelista krävs det ganska mycket egna tolkningar för att dra ut kontentan av materialet, och då här det ju hursomhelst mindre lämpligt. Men, så länge deltagarna är medvetna om att de inte skall användas i wikipediaartiklarna är det ju inget problem. Förresten - får man kommentera projektets frågeställningar på diskussionssidan, eller vill ni ha dem för er själva? :-).FBQ (diskussion) 27 maj 2016 kl. 23.48 (CEST)

Kommentera gärna! Jag kopierar dessutom över hela den här bybrunnentråden för att inte tappa bort synpunkterna när de arkiveras. mvh Aron Ambrosiani 28 maj 2016 kl. 10.23 (CEST)

Artikelförslag

Efter fem år av Kulturhistoria som gymnasiearbete börjar det bli lite resultat här, men som tur är finns det fortfarande en hel del hål att fylla på Wikipedia. Sammanräkningen ger 76 nya och 73 utökade artiklar med en oerhörd variation i antal tecken, antal visningar och inriktning. Då vi tänker oss, och hoppas på, en fortsättning till hösten vill vi gärna ha lite förslag på saknade artiklar och ämnesområden där insatser behövs. Utöver påfyllning direkt i de ämnespaket som finns går det bra att skriva upp både röda länkar eller korta artiklar här så att vi och eleverna har att välja bland. Tankar och funderingar om artiklar som kan få fördjupande stycken eller bättre uppdelning är också välkommet.

Från tidigare diskussioner tar vi med oss att bättre se över inledningar och avgränsning innan publicering, att flagga i förväg inför publicering av många artiklar samtidigt samt min käpphäst om att länka in till nyskrivna artiklar. Om det är mer saker vi ska tänka på går det bra att skriva upp det här också så att det kan arbetas in i instruktionerna.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 april 2021 kl. 12.49 (CEST)

Historiker skapar just nu mycket bra artiklar om byggnader som finns i bebyggelseregistret. De är tämligen tacksamt att skriva om och det finns många ogjorda. Yger (diskussion) 14 april 2021 kl. 13.27 (CEST)

Två projekt som kan kopplas in: Wikipedia:Projekt Fredrika (inte bara Sverige avhandlas utan grannlandet med svenska som officiellt språk) och Wikipedia:Projekt_kvinnor/Kvinnliga_huvudpersoner_på_Wikipedia (kunniga inom litteratur). Per W (diskussion) 14 april 2021 kl. 16.31 (CEST)

Tack Yger för uppskattningen av byggnadsminnesartiklarna! Jag har som ambition att täcka in byggnadsminnena i Västra Götalands län inom en inte alltför avlägsen framtid, men det finns många andra län, som behöver täckas in och inspiration finns att hämta i Kategori:Listor över byggnadsminnen i Sverige per län. Ett annat lämpligt ämne är arbetslivsmuseer, där Kategori:Listor över arbetslivsmuseer i Sverige per region ger inspiration. Ibland sammanfaller byggnadsminnen och arbetslivsmuseer.--Historiker (diskussion) 14 april 2021 kl. 18.50 (CEST)

Jag tror att det finns mängder med ämnen att plocka bland, sedan är konkreta och lätt välavgränsade ämnen bättre. Det viktiga är väl dock att det finns bra källor förberedda. I vilken mån är man intresserade av att eleverna själva skall ha frihet att välja artikelämnen?FBQ (diskussion) 14 april 2021 kl. 23.13 (CEST)

Min erfarenhet av "februari-släppet" av artiklar var mest positivt. Mängder av intressanta artiklar i olika kulturrelaterade ämnen. Mycket tacksamt att även "vanliga" artiklar som Tröja behandlas. Ibland är fokus kanske lite väl snävt, men med hjälp av {{Modehistoria}} och liknande kan "pusselbitarna" fogas samman. Mödrahem i Sverige är exempel på det som nämnts ovan, att ingress är något som gärna bör ges lite mer uppmärksamhet; i praktiken är våra artikelinledningar kortversioner av en artikel, en sorts "abstract" (för att tala avhandlingsspråk). Annars – kör på! Paracel63 (diskussion) 15 april 2021 kl. 02.59 (CEST)

När jag skrev om Ellen Tiselius så upptäckte jag att det saknades artiklar om en del organisationer där hon var aktiv. Till exempel Barnavårdsbyrån i Stockholm och Fattigvårdsförbundet. Vet inte alls hur källäget ser ut, dock. Belteshassar (diskussion) 15 april 2021 kl. 14.27 (CEST)

Tack alla för inspel och tips, allt är bra att ha när vi fortsätter så ni får gärna fortsätta här.
@FBQ: I samarbetet med Nordiska museet har det funnits en viss frihet inom området Sverige 1850-1950, men inte så mycket mer specifikt än det. Som med mycket skrivande är det lättare att skriva om sånt som intresserar en, så om eleverna väljer själva blir det oftast bättre även om en del efter mycket funderande och tvekande tar nånting vi pekar på. Genom att både ha ämnesområden och konkreta rödlänkade artiklar hittar vi nånting åt de flesta. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 april 2021 kl. 14.46 (CEST)

Ok. Jag upplevde väl att artikeln om mode i Sverige blev lite svag. Jag hade tänkt att rycka upp den och kontaktade en del som sysslat med ämnet och de konstaterade då att det fanns väldigt lite litteratur inom området. Det hade ju varit bra om det hade förberetts bättre. Kanske är det inget jätteproblem och svårt att gardera sig mot helt - jag tror att det är bra att eleverna har viss frihet att själva välja ämnen, men går det att minimera problemen är det ju bra.FBQ (diskussion) 17 april 2021 kl. 10.31 (CEST)

Video 1

Tyvärr verkar videon har klipps av där Sara Mörtsell (WMSE) nämner att den andra artikeln saknar fotnoter. I övrigt är innehållet utmärkt! Per W (diskussion) 10 september 2021 kl. 12.49 (CEST)

Tack @Per W, och väl fångat. Spännande att filmen varit med sen 2016 utan kommentar. Hela filmen finns på youtube, så om ingen hinner fixa före mig tar jag hand om det senare i eftermiddag. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 10 september 2021 kl. 14.05 (CEST)

Ping @Per W: Det var långt till senare i eftermiddag, men nu är i alla fall hela filmen uppladdad till Commons så att det går att se den spännande upplösningen. Tack för tålamod och att du sa till. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 november 2021 kl. 16.35 (CET)

Finns det plats för artikelgranskare?

Efter att ha kollat på listan över artiklar hamnade jag i en viss artikel. Då det inte är min mening att klandra bidragsgivaren, och då jag inte heller kontrollerat mot andra artiklar och sålunda inte kan uttala mig om just den jag läste skulle vara ett typexempel eller inte, avstår jag från att nämna artikeln. Det första som slog mig var att artikeln inte riktigt höll wikistandarden. Artikelnamnet (eller något liknande) fanns inte med i fetstil vid början av ingressen och ingressen rent allmänt var för kort (vad jag förstår är detta ett återkommande problem). Det var endast ett avsnitt med wikilänkar. Källorna var placerade före punkten, något som på Wikipedia brukar betyda att källan stödjer en viss uppgift i meningen istället för hela meningen. Jag tror dock att det var hela meningen som avsågs (möjligtvis flera meningar i rad). Källorna angavs på ett sätt som inte är enligt praxis (och som jag sällan ser utanför Wikipedia för den delen), men som ändå var tillräckligt tydligt för att man lätt skulle kunna kontrollera mot källan (om man hade tillgång till den). Hur mycket av detta berodde på att bidragsgivaren använde VE kan jag inte svara på. Stundom önskade jag fler källhänvisningar. Det var även några värderingar i artikeln som hade nog varit godtagbara i ett examensarbete men som bör undvikas på Wikipedia.

Hade artikeln legat för artikelgranskning hade jag inte tvekat att påpeka att den inte igår i wikistandarden. Jag hade heller inte tvekat att lyfta fram meningar där jag tyckte en källa bör stoppas in, eller att fråga om fotnoterna ligger på rätt ställe. Värderingar hade jag nog skrivit bort själv. Det som slår mig dock är att mycket av detta kanske borde vara omvänt när man hjälper projektdeltagarna. Jag befarar att påpekanden om att artikeln inte riktigt ingår i wikistandarden eller att frågar om fotnoterna på rätt plats skulle uppfattas som störningsmoment av folk som förmodligen inte har större intresse av att bidra till Wikipedia. Bäst är det nog att inte fråga om VE och wikitext. Samtidigt verkar det att strida mot målet att eleverna ska lära sig hur man skapa artiklar för Wikipedia om man bara rycker in och korrigerar allt åt dem. Således blir min fråga, finns det utrymme att engagera sig som fadder om jag främst kan tänka mig att hjälpa med granskning av artiklar och att se till att de tillräckligt wikifierade och källbelagda? Om så, vilket är bästa tillvägagångssätt? Ska man bara rycka in och åtgärda eller ska man skriva till eleverna och förklara vad det är för fel och hur man åtgärdar det? Dieselmotorvagnar (till stationen) 12 september 2021 kl. 05.48 (CEST)

Jag tycker att eleverna ska rätta själva. Det är så man lär sig.

Eleverna behöver lära sig att viss text har vissa krav på utformning, både formaliserade och som praxis. Dit hör referenser respektive värderingar.

Ingressen har ju sina krav på utformning, både formen och innehållet. Den ska ju visa för läsaren varför denne ska läsa vidare eller sluta läsa.

Det viktiga är att göra klart vad eleverna ska lära sig under projektet. Vissa teknikaliteter med Wikipedia kan man kanske hoppa över. Samtidigt bör man visa dem att hur man skriver referenser tekniskt kan skilja sig åt även om innehållet är samma. Per W (diskussion) 12 september 2021 kl. 07.45 (CEST)

Ping @Dieselmotorvagnar: Ursäkta sent svar, hade missat din fråga här. Skrivprocessen pågår i användarnas sandlådor från nu och fram till senare, och vi tar tacksamt emot hjälp med granskning av alla blivande artiklar. Även om väldigt få från tidigare år fortsatt redigera är det som @Per W säger det bästa att granskningen sker i sandlådorna, och att kommentarer lämnas på diskussionssidan så att eleverna själva kan åtgärda innan flytt till huvudnamnrymden. Om du vill får du gärna skriva upp dig tillsammans med @NH, och går det bra pingar jag gärna igen när det finns färdigare sandlådor att granska. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 november 2021 kl. 17.02 (CET)

@Axel Pettersson (WMSE): Hej! Jag har lämnat en synpunkt i någons sandlådediskussion, men fick inget gensvar. Kan man tänka sig att ni kommunicerar vikten av att svara på frågor/kommentarer/tips? Det skulle också vara bra om deltagarna lägger en länk till projektsidan på sina respektive användarsidor så vi har en chans att förstå varför det händer en massa bra saker i sandlådor här och där. Riggwelter (diskussion) 23 februari 2022 kl. 21.11 (CET)

Tack @Riggwelter, vi ska ta upp vikten av att svara och hur dom gör det. Vi håller reda på alla studenter via dashboarden och följer med i aktivitetsfliken och dashboarden är länkad från projektsidan. Är det för många steg att gå så att det skulle vara lättare att följa via direktlänkar kan vi tänka om och länka direkt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 24 februari 2022 kl. 10.14 (CET)

Artiklar 2023

En liten titt i går på några visade att kvalitén var bra. Bra utfört! Per W (diskussion) 22 februari 2023 kl. 11.20 (CET)

Deltagarkategori

Hej! På Kategoridiskussion:Wikipedia:Projektdeltagare har det föreslagits att deltagarkategorier som inte används, t ex för att projekten är inaktiva, ska avvecklas. Om det här projektet fortfarande har nytta av Kategori:Wikipedia:Deltagare i projektet Att skriva kulturhistoria, svara här eller där så blir kategorin kvar. //Essin (diskussion) 23 juni 2023 kl. 15.37 (CEST)

Uppföljning på längre sikt av projektartiklarnas integrering i wikin

Jag tänkte kommentera Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2024-03#Publicering av gymnasiearbetesartiklar men av familjeskäl hade jag inte tid att skriva klart när tråden låg uppe på BB, så jag tar det här istället.

Jag har funderat på förut hur det ser ut med inlänkar till de här artiklarna, och jag är glad att höra att det åtminstone verkar finnas en medvetenhet om problemet inom projektet. Delvis tror jag att det beror på att många artiklar är skrivna som underavdelningar av ett större ämne som kanske inte ens finns som artikel ännu, lite överdrivet "Ämnet A i sammanhang med ämnet B i landet C under perioden D". Det kan leda till vad wikiteoretiker kallar en "walled garden", ett kluster av artiklar uppbyggt enligt andra principer än wikin i stort och med få länkar till sig från artiklar utanför "trädgården". För att läsare och andra skribenter lätt ska hitta texterna så att de verkligen kommer till nytta behövs sammanfattningar i [[A#Aspekter av B]] och vice versa.

Har det gjorts någon uppföljning av vad som har hänt med artiklarna ett år eller mer efter publicering? Har de fått fler länkar till sig, har de flyttats, infogats, delats upp, sammanfattats i överordnade artiklar, flyttats tillbaka till sandlådor, i allmänhet bearbetats av andra användare?

Lär sig eleverna något om att bygga upp artiklar tillsammans på wikivis (mer än att ställa frågor till faddrar) eller bidrar de bara till "sin egen" artikel fram till att den publiceras? (Det kan i och för sig också sägas om många liknande projekt där studenter får i uppdrag att skriva på Wikipedia, eller för den delen om många artiklar som hamnar på Artikelnomineringar.) Har några av eleverna fortsatt som användare efter avklarat projekt? //Essin (diskussion) 4 april 2024 kl. 10.55 (CEST)