Wikipediadiskussion:Skrivregler/Arkiv 2010

Förkortningar

Jag skrev om avsnittet om förkortningar litegrann, menar att förkortningar i listor, tabeller osv. faktiskt kan hjälpa till att göra texten mer lättläst. Och namn på språk kan med fördel förkortas i inledningen till artiklarna, jag menar att "Bank (av it. banca "bänk")" är att föredra framför den icke-förkortade versionen. Bara det faktum att Wikipedia-artiklar kan bli hur stora som helst betyder inte att de bör bli det. Marfuas 17 februari 2010 kl. 09.10 (CET)

Kursiv stil

Diskussion flyttad från Wikipediadiskussion:Stilguide#Kursiv stil 5 mars 2010 kl. 00.26 (CET)

Jag har en tid undrat över det utbredda användandet av kursiv stil på svenska Wikipedia. Det förekommer väldigt ofta i namn på verk såsom böcker, tidningar, filmer osv. (se t.ex. Dagens Nyheter). Jag har väldigt svårt att förstå vitsen med att kursivera vissa namn, när andra typer av namn (företag, gator, personer osv) inte kursiveras. I den här stilguiden står det att titlar på kulturprodukter brukar kursiveras, men det framgår inte varför man valt den här rekommendationen. Jag har kollat runt bland etablerade svenska skrivregler, och funnit följande:

• I Myndigheternas skrivregler avsnitt 5.6.1 står det att titlar på böcker, skrifter, skådespel och liknande kan vid behov omges av citattecken eller kursiveras.
• I TT-språket står det inget särskilt om kursivering. Men angående citattecken skriver man att TT inte sätter ut citattecken kring titlar på böcker, filmer etc om det inte krävs för att undvika missförstånd.
• I Svenska skrivregler avsnitt 1.6.3 står det att titlar på tidningar, böcker, filmer m.m. kan i löpande text markeras med citattecken eller kursiv. Det gäller framför allt där gränsen mellan titel och omgivande löptext annars skulle bli otydlig. Om det tydligt framgår vad som är titel är särskild markering onödig.

Samtliga verkar ha inställningen att kursivering och citattecken används vid behov. Här på Wikipedia är det ofta tydligt avgränsat vilka ord som hör till en viss titel eftersom dessa i regel är wikilänkande, t.ex. Sagan om ringen eller Dagens Nyheter. Även som första del i inledningsmeningen framgår det tydligt vad som är del av titeln eftersom det fetstilsmarkeras. Att både kursivera och markera med fet stil blir lite tårta på tårta. I listor och sammanställningar som t.ex. Mall:Svenska tidningar är det heller inte särskilt motiverat med kursiv stil. Jag föreslår därför att vi ändrar rekommendationen i enlighet med de etablerade svenska skrivreglerna, dvs att kursivering används vid behov. --Kildor 3 mars 2010 kl. 18.33 (CET)

Med de ovan nämnda skrivregelerna som referenser, och kanske även en motivering, ser jag inga större problem med en sådan ändring. För att få fler synpunkter, och för att uppmärksamma andra användare på det, får du gärna lägga en länk hit på Bybrunnen. Johan G 3 mars 2010 kl. 19.48 (CET)

Jag tycker tvärt om att det är bra att saker som filmer och böcker kursiveras då det blir mycket tydligare då. Visst kan wikilänkar hjälpa till att avgöra vad som tillhör titeln men vi wikilänkar normalt bara första gången en titel förekommer i en artikel. Ibland läser man inte hela artiklar utan enbart vissa stycken och då kan man missa detta. Jag tycker att nuvarande skrivsätt är bra, man får enligt den kursivera om man vill och vill man inte kan man strunta i det. Har svårt att se att kursivering kan störa så mycket att man måste ändra på riktlinjen, de skrivsätt vi har idag verkar ju inte strida mot de skrivregler Kildor presenterar längre upp heller. /-nothingman- 3 mars 2010 kl. 20.16 (CET)

Håller med -nothingman-s argument och vill behålla kursiveringar av titlar på verk, tidskrifter, böcker eller tidningar. /Hedning 3 mars 2010 kl. 20.28 (CET)

Jag vill att det ska framgå att man kursiverar vid behov om det inte annars tydligt framgår vad som är titelnamnet. Av nuvarande formulering får man intrycket att man alltid ska kursivera, vilket jag vänder mig mot. Jag ser t.ex. ingen som helst anledning att kursivera något av tidningsnamnen i artikeln Dagens Nyheter. I vissa sammanhang ökar dock kursivering tydligheten. T.ex. i följande mening: "Werner Aspenström debuterade 1943 med Förberedelse, diktsamlingen Skriket och tystnaden räknas dock som hans genombrott." Däremot i t.ex. Mall:Svenska tidningar är det totalt poänglöst med kursiv stil eftersom samtliga namn är tidningsnamn och de är tydligt åtskilda. --Kildor 3 mars 2010 kl. 20.29 (CET)

Instämmer med Kildor. Att alltid kursivera är dessutom ett orimligt mål, och riktlinjer som hälften av artiklarna bryter mot bidrar till föga möjligen med undantag för minskad respekt för dito riktlinjer. /Urbourbo 3 mars 2010 kl. 21.06 (CET)

Bifaller Kildors förslag. Jag har själv funderat över samma sak, och tycker att kursivering, liksom citationstecken ska användas vid behov, inte av någon tjurskallig princip. Rotsee 3 mars 2010 kl. 21.08 (CET)

Jag tycker personligen att man gärna kan skippa kursivering när det är uppenbart att det handlar om titlar m.m., som exempelvis i verkslistor eller i mallar av ovan nämnda slag, men av de anledningar som nothingman tar upp tycker jag dock att man bör kunna markera desamma i löptext för att öka tydligheten, och förordar skrivning av typen "kursiveras endast i löptext eller vid behov". /Diupwijk 3 mars 2010 kl. 21.21 (CET)

Vem avgör vad som är "vid behov"? Det som känns givet för någon känns kanske inte lika givet för någon annan. Urbourbo: Ingen säger att man "alltid" skall kursivera utan det står att vi "brukar" göra det. Enhetlighet är viktigt, det håller jag med om, men då finns det andra områden vi kan förbättra som skulle ge större resultat än detta. /-nothingman- 3 mars 2010 kl. 23.02 (CET)

Wikipedia är varken ett nyhetstelegram eller en myndighet, däremot är det ett uppslagsverk. Engelska Wikipedia tillämpar reglerna i Manual of Style (titles). Nordisk familjebok kursiverar boktitlar. Jag tror det är vanligt även i svenska universitetsuppsatser, men jag vet inte vilken norm detta bygger på. Mitt intryck är att Språkrådets Svenska skrivregler är otydliga, och att vi tjänar på att följa de tydliga reglerna på engelska Wikipedia. --LA2 4 mars 2010 kl. 09.28 (CET)

På vilket sätt är Språkrådets rekommendationer otydliga? Och är det inte bättre om vi följer skrivregler för det svenska språket istället för engelska? --Kildor 4 mars 2010 kl. 11.12 (CET)

Kort svar till Kildor: De "Svenska skrivregler" avsnitt 1.6.3 (från Språkrådet) som citeras ovan anger att kursivering eller citattecken kan användas, men att det inte är något krav. Det tycker jag är en otydlig regel, som fungerar lika dåligt som ingen regel alls. En tydlig regel säger hur det ska vara och därmed basta. Tydliga instruktioner har de tidskrifter som FredrikT hänvisar till. Om Språkrådet kunde formulera en tydlig regel, skulle tidskrifterna inte behöva formulera egna regler, utan alla kunde hålla sig till Språkrådets Svenska skrivregler. --LA2 4 mars 2010 kl. 18.35 (CET)

Jag läser även följande text på WP:Skrivregler: "Svenskspråkiga Wikipedia eftersträvar ett gott språk i enlighet med konventionella skrivregler". Finns det någon bra anledning att frångå dessa i det här fallet? --Kildor 4 mars 2010 kl. 11.37 (CET)

Jag tillämpar alltid kursivering av namn på bok, tidskrift, tidning, pjäs, film etc (däremot citationstecken på enskild artikel, dikt etc som utgör mindre del av något av det föregående), detta eftersom det är de skrivregler jag som doktorand lärde mig att man tillämpar i vetenskapliga uppsatser och artiklar. Jag tycker att det är ett bra och tydligt skrivsätt, särskilt när det gäller namn och titlar där man inte alltid med självklarhet kan utläsa på själva ordet huruvida detta syftar på t ex en bok eller pjäs eller på något annat som "heter samma sak". Med andra ord är jag helt på Hednings linje ovan. /FredrikT 4 mars 2010 kl. 15.50 (CET)

PS En tidigare diskussion i frågan finns här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/Februari#Homogenisering av titlar på (t.ex. litterära) verk. /FredrikT 4 mars 2010 kl. 16.09 (CET)

Kan du ge exempel på sådana skrivregler? Mitt intryck är att sådana rekommendationer brukar gälla just själva referenslistan. Jag håller med om att kursivering av framförallt långa titlar är bra och när gränsen mellan titel och resten av texten är otydlig. Men att slentrianmässigt kursivera samtliga titlar i alla lägen ser jag ingen poäng med. Jag noterar t.ex. att Nationalencyclopedin kursiverar samtliga boktitlar, men bara i löptext (inte i t.ex. listor). Namn på tidningar och andra verk kursiveras inte. Se exempel (August Strindberg Lars Johan Hierta). Det är kanske en modell vi kan ta efter? (om nu inte Språkrådet duger...) --Kildor 4 mars 2010 kl. 16.48 (CET)

Här är ett exempel, taget ur skrivreglerna för medverkande i Historisk tidskrift:

"I löptext används kursiv stil för att markera böcker, filmer, tidskrifter och tidningar (men ej artiklar). Kursiv kan också användas för att markera utländska ord och fraser och även specifika begrepp första gången de används. Kursiv stil bör endast användas sparsamt för att markera emfas i texten." [1]

Och här är motsvarande regel för Scandia:

"Boktitlar, namn på tidningar och tidskrifter o dyl. kursiveras såväl i den löpande texten som i noter och referenslista." [2]

Också Fornvännen skriver i sina instruktioner att "Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras" [3]; i detta fall sägs detta dock bara om referenslistan.

/FredrikT 4 mars 2010 kl. 16.58 (CET)

Att titlar ska kursiveras i referenslistor råder det ingen diskussion om. Frågan är vad som gäller i löptext och listor. Och personligen tycker jag att de skrivregler som vi räknat upp som normerande i WP:Skrivregler väger lite tyngre än skrivregler för enskilda tidsskrifter. Att även NE har valt samma linje (med undantag för boktitlar i löptext) tycker jag talar för detta. --Kildor 4 mars 2010 kl. 17.40 (CET)

Såvitt jag kan se kursiverar NE även filmtitlar (se artikeln om Ingmar Bergman) och titlar på teaterpjäser (se Ludvig Holberg) så att hänvisa dit stärker väl snarast argumenten för kursivering? /FredrikT 4 mars 2010 kl. 17.51 (CET)

Ja, det har du faktiskt rätt i. Men däremot inte tidningar, och inte heller i listor (se t.ex. slutet på artikeln om Ingemar Bergman). --Kildor 4 mars 2010 kl. 18.12 (CET)

Jag kan helt klart hålla med om att den pedagogiska vinsten i att kursivera titlar på konstnärliga och litterära verk inte är lika uppenbar i t ex listor; där finns s a s inte samma risk för feltolkning. Samtidigt tycker jag att det finns en poäng i att vara konsekvent i sitt skrivsätt oavsett om vi talar brödtext, fotnoter, litteraturhänvisningar eller verklistor. Undantag tenderar alltid att röra till saker. /FredrikT 4 mars 2010 kl. 21.13 (CET)

Men bara det faktum att man enbart ska kursivera namn på kulturprodukter är ju ett undantag från första början. Dessutom med brassklappen att enskilda titlar i musikalbum och dikter ska skrivas med citattecken!?!? Jag förstår inte syftet med att alltid kursivera Aftonbladet men inte Kunskapskanalen eller Bad Romance. Jag tycker det ska finnas ett syfte med en regel, och jag har svårt att acceptera regler som innebär att man enbart av principskäl ska formatera viss text på visst sätt. Poängen med kursivering är att framhäva eller förtydliga något. Men om man slentrianmässigt kursiverar visa typer av namn förminskar man effekten av kursiveringen. Jag tycker fortfarande att vi ska kursivera längre titlar eller titlar som lätt smälter in i den omgivande texten. Men för kortare namn och i listor och uppställningar behövs det inte.

Jag tror det finns en anledning till varför de etablerade skrivreglerna ser ut som de gör. Det är professionella personer som ligger bakom dessa, och jag tycker inte att det finns goda skäl att hitta på några andra regler i det här fallet. --Kildor 4 mars 2010 kl. 21.51 (CET)

Kunskapskanalen är väl närmast att jämföra med namnet på ett helt förlag eller en bokhandel snarare än med ett enskilt verk. Däremot tycker jag helt klart att det vore konsekvent och rimligt att kursivera även namnen på de enskilda program som sänds i Kunskapskanalen (och andra TV-kanaler) eftersom de mer kan jämställas med enskilda böcker, pjäser e dyl (jag tror f ö t o m att detta föreslagits tidigare men har ingen länk till den diskussionen till hands just nu). /FredrikT 4 mars 2010 kl. 22.08 (CET)

Men återigen - varför kursivera vissa typer av titlar/namn men inte andra? --Kildor 4 mars 2010 kl. 22.23 (CET)

Jag tycker inte att det känns så inkonsekvent: kursiveringen omfattar alla typer av vad man kan beteckna som "verk" (undantaget sådana verk som bara är en "delmängd" i ett större verk, t ex en aria i en opera, ett kapitel i en bok). Menar Du att problemet ligger i att vi inte kursiverar andra typer av titlar som t ex yrkestitlar eller t ex namn på myndigheter? För mig är det såpass annorlunda saker att jag inte riktigt ser problemet. Och det finns väl också rimligen en anledning att uppenbart ett flertal renommerade vetenskapliga publikationer valt detta skrivsätt? /FredrikT 4 mars 2010 kl. 22.46 (CET)

Varför tycker du att vi ska kursivera Aftonbladet men inte Kunskapskanalen? Finns det något som gör att en tidning måste markeras tydligare än en tv-kanal? Borde vi versalisera Melodifestivalen, och varför ska delmängder av större verk inte versaliseras? Är Alfapet och Tetris kulturprodukter eller bara "produkter"? Är det skillnad på verket Nationalencyklopedin och webbplatsen Wikipedia? Jag tycker det är oerhört ologiskt, och Språkrådets rekommendationer som har utgångspunkten i behovet av tydlighet är bättre, enligt min mening. --Kildor 4 mars 2010 kl. 23.52 (CET)

Konkret svar angående Kunskapskanalen: Du jämför äpplen och päron: Aftonbladets motsavrighet på TV-sidan är t ex Rapport eller Aktuellt (som jag gärna tycker att vi kan kursivera), inte en hel kanal. Motsvarigheten till det senare i fallet Aftonbladet är mediakoncernen Schibsted. Alfapet och Tetris skulle jag mer se som produkter än verk, men kan hålla med om att särskilt dataspel numera i det allmänna medvetandet börjat röra sig från leksaker till något som man i press o dyl hanterar på samma sätt som t ex filmer och böcker.

Du missar poängen. Visst kan vi resonera kring vad som kan anses vara ett verk eller inte. Men det jag ifrågasätter är varför man vill framhäva ett namn som Aftonbladet mer än t.ex. Kunskapskanalen? Dcastors inlägg nedan förklar min syn på saken på ett kanske tydligare sätt... --Kildor 5 mars 2010 kl. 12.40 (CET)

Jag delar den syn Kildor presenterar ovan. Jag kan störa mig på när titlar kursiveras när det inte behövs eftersom det en liten aning markerar dessa ord i relation till övriga och därmed stör läsrytmen lite. Det skrivna språket erbjuder en del hjälpmedel för att förtydliga texten när missförstånd kan uppstå. För dessa hjälpmedel saknas ofta knivskarpa regler för användande. Det gäller till exempel kommatecken, citattecken och, menar jag, kursivering. Alltså: använd när resultatet blir tydligare, låt bli när det inte behövs. /Dcastor 5 mars 2010 kl. 00.59 (CET)

Eftersom det här tenderat att fastna i en tvåmansdiskussion med relativt låsta positioner har jag bett Användare:Mrund som ju sitter i redaktionen för en av de ovan refererade vetenskapliga tidskrifterna att ta en titt på diskussionen och säga vad han tycker (och kanske inte minst hur man generellt resonear i publikationsvärlden kring denna fråga). /FredrikT 5 mars 2010 kl. 13.00 (CET)

Jag gillar kursiverade titlar på böcker, tidskrifter, filmer, musikalbum etc. Det är standard i tidskrifter där forskare skriver. I svenskan brukar vi ju inte ha versaler i alla ord i en titel. Då blir det svårläst att skriva "Sune Mangs spelade huvudrollen i Det ligger en vit man i din säng, mamma och gjorde där enligt filmkritikern Leif Lem en av sin karriärs finaste insatser." Men visst, det gör väl varken till eller från om man kursiverar "SvD". Martin Rundkvist 5 mars 2010 kl. 13.05 (CET)

Det är ju i precis sådana fall man bör kursivera enligt de rekommendationer som Språkrådet m.fl. ger. Men om vi ska gå på de principregler som andra förespråkar så kan det se ut så här:

• Programmet sändes i Kunskapskanalen.
• Debattartikeln publicerades i Dagens Nyheter.

Jag har fortfarande inte fått någon bra förklaring på varför man av principskäl bör framhäva tidningsnamn (men inte många andra typer av namn) med kursiv stil. --Kildor 8 mars 2010 kl. 15.09 (CET)

Jag tycker som flera andra tidigare sagt att kursivering bör användas då det behövs för tydligheten. Jag passar på att undra varför namn på fartyg, men inte på andra saker som byggts, ska kursiver? –dMoberg 17 mars 2010 kl. 14.36 (CET)

Det är en mycket bra fråga. Långa låttitlar, namn på företag och vissa produkter kan också behövas kursiveras om det inte på annat sätt tydligt framgår vilka ord som hör till själva namnet. Behovsprincipen känns mer naturlig, och det finns egentligen ingen anledning att kursivera varje förekomst av Vasa i artikeln Regalskeppet Vasa. --Kildor 18 mars 2010 kl. 14.03 (CET)

Placering

Lite märkligt att vi behandlar kursivering under "språklig stil". Jag flyttar stycket djärvt till formatering, men skulle spontant helst se att vi lyfter över till wp:skrivregler. Frågan behandlas bla i Myndigheternas skrivregler (se stycke 5.6.1 & 11.3.2). Vad säger ni? /Urbourbo 4 mars 2010 kl. 11.21 (CET)

Ja, det passar bättre in i WP:Skrivregler än i WP:Stilguide. --Kildor 4 mars 2010 kl. 11.33 (CET)

Håller helt med där. Johan G 4 mars 2010 kl. 11.57 (CET)

Sammanfattning

Det är lite svårt att komma fram till en slutsats av den här diskussionen. Ungefär hälften tycker att vi ska ändra texten så att kursivering görs vid behov, medan hälften tycker att vi ska vara konsekventa och alltid kursivera titlar på böcker, tidningar, filmer, fartyg osv. Vad jag saknar är några egentliga argument som kan väga upp rekommendationerna i de tre tunga referensverk för skrivregler som vi normalt använder här på Wikipedia. Konsekvens anförs som ett argument. Mot det vill jag upprepa min tidigare fråga: Varför ska vi konsekvent kursivera böcker, fartyg och tidningar, men inte namn på tv-kanaler, låttitlar och byggnader? Är det verkligen konsekvent med en sådan regel? Och återigen, finns det någon bra anledning att frångå de etablerade skrivreglerna i just det här fallet? --Kildor 20 mars 2010 kl. 15.06 (CET)

Att man markerar fartygsnamn, böcker och tidningar är inte så ovanligt så vitt jag vet. Alla gör det inte men det är inte helt ovanligt och det har funktionen att lyfta fram namnet ur texten. Tevekanaler (precis som t.ex. myndigheter eller andra institution) kursiveras troligen aldrig och inte heller byggnader. Låttitlar däremot tror jag sätts inom citationstecken rätt ofta, ungefär som artiklar eller essäer som är del av ett större verk, och det är ofta väldigt hjälpsamt.

Jag tycker i allmänhet att vi bör låta skrivreglarna vara. Sånt här handlar mer om tradition och vana än klockren logik och konsekvens eller ens att följa mer eller mindre officiella rekommendationer.

Peter ^Isotalo 1 april 2010 kl. 13.59 (CEST)

Så det enda egentliga argumentet är tradition? Jag har lite svårt att köpa det om jag ska vara helt ärlig. Dels är det en inkonskevent riktlinje (vissa titlar men inte andra), dels är vi långt ifrån konsekventa i tillämpningen av den (det finns massor av filmtitlar t.ex. som inte är kursiverade). För det andra så går det helt emot grundläggande principer om läsbarhet. Kursiv stil är aningen svårare att läsa än rak teckenstil, och om stora mängder text är kursiverade blir det jobbigare för ögat att följa texten. Jag tog t.ex. bort kursiveringen i Mall:Svenska tidningar eftersom den inte tillför något där, men fick ändringen återställd med hänvisning till våra riktlinjer. Jag tycker det är fel, och det bör framhävas att kursivering görs vid behov om det ökar tydligheten. --Kildor 1 april 2010 kl. 14.31 (CEST)

Förslag till kompromiss: vi behåller nuvarande regler vad avser löptext samt noter/källförteckningar men skippar den i listor, mallar o dyl? I löptexten tycker jag nämligen definitivt att kursivering har ett värde just för att förhöja tydligheten (tänkbart exempel i artikel om skådespelare: "1914 framträdde han i Gamla Heidelberg" respektive "1914 framträdde han i Gamla Heidelberg). /FredrikT 1 april 2010 kl. 14.48 (CEST)

Absolut! Poängen med rekommendationerna från Språkrådet är att man kursiverar om det ökar tydligheten, vilket det gör i ditt exempel. I meningen "Den första tidningen i Sverige med namnet Aftonbladet gavs ut i Göteborg den 16 september 1811" gör det däremot ingen skillnad eftersom det tydligt framgår att Aftonbladet är ett namn. Men det är bra om vi åtminstone kan enas om att kursivering är onödig i mallar, listor och dyligt, även om jag står fast vid att behovsprincipen borde gälla även i löptext. --Kildor 1 april 2010 kl. 15.20 (CEST)

Kildor, tradition var inte mitt enda argument, utan snarare att det saknas klockrena argument vare sig för eller emot det ena eller andra i specifika fall. Skrivregler är ju trots allt sällan helt och hållet logiska eller konsekventa, precis som språk i stort, och därför blir det i allmänhet enklast att hålla på traditionen. Mallar känns som om det inte spelar så stor roll med, men i löpande text är det värt att vara lagom konservativ.

Apropå exemplet ovan så borde det förresten vara "Aftonbladet", alltså med citationstecken, eftersom det rent grammatiskt är en hänvisning till ett namn, inte en tidning. Där skulle kursiveringsregler, oavsett hur dom är utformade, inte ha någon relevans.

Peter ^Isotalo 1 april 2010 kl. 23.06 (CEST)

Vi kan ha evighetslånga diskussioner om skrivregler varje gång användare har olika synpunkter på hur det borde vara. Poängen med att använda etablerade och vedertagna skrivregler är att vi slipper dessa diskussioner. Språkrådets och TT:s skrivregler är framtagna av personer som är proffs på detta och som vet vad dom pratar om. Det finns goda skäl till att vara sparsam med kursivering, och jag begriper inte varför vi av någon ogrundade principiella skäl ska kursivera mer än nödvändigt. --Kildor 2 april 2010 kl. 10.53 (CEST)

Hur mycket är mer än nödvändigt? /-nothingman- 2 april 2010 kl. 11.14 (CEST)

Det är mer än nödvändigt om kursiveringen inte behövs för att förtydliga gränsen mellan namn och omgivande löptext. Det är en bedömning som görs beroende på situation och sammanhang. Om man alltid kursiverar vissa typer av namn så minskar man effekten av kursiveringen där den verkligen behövs. Ta t.ex. följande mening där man vill betona ordet "gårdagens": "Artikeln publicerades i gårdagens Aftonbladet." Om vi dessutom var tvungna att kursivera Aftonbladet skulle en del av budskapet gå förlorat. Huvudsyftet med kursivering och andra markeringar i texten är att framhäva eller förtydliga vissa ord och uttryck. Men den typen av markeringar måste användas sparsamt för att de ska ha någon effekt. Jag kan varmt rekommendera läsning av första kapitlet i senaste utgåvan av Språkrådets Svenska skrivregler --Kildor 2 april 2010 kl. 13.42 (CEST)

Jag har svårt att se att det egentligen finns någon direkt motsättning mellan å ena sidan det de refererade vetenskapliga tidskrifterna och å den andra det Språkrådets och Myndigheternas skrivråd (som de refereras av Kildor själv ovan) säger . Båda de senare säger att titlar på böcker, filmer, tidningar o dyl "kan kursiveras", d v s något som helt klart tillåter sådan kursivering. Fördelen mellan att gå på detta diffusa "kan" och i stället tillämpa de mer konsekventa regler som tillämpas av de vetenskapåliga tidskrifterna är som jag ser det att regelverket blir tydligare genom att "kan" byts mot "ska". Någon motsättning finns ju dock egentligen inte, bara ett slags förtydligande. /FredrikT 2 april 2010 kl. 14.06 (CEST)

Nackdelen med "ska" är som påpekats tidigare: effekten av markeringen förminskas om den används alltför mycket (se även mitt exempel med "gårdagens"). Språkrådet skriver också uttryckligen "Sådana markeringar ska användas sparsamt för att ha någon effekt". --Kildor 2 april 2010 kl. 14.15 (CEST)

Jag tycker inte att man bör formulera en encyklopedisk text så att man behöver förstärka vissa ord genom att kursivera dem. /-nothingman- 2 april 2010 kl. 14.22 (CEST)

Kursivering används inte bara för att förstärka ord, utan bl.a. även för att introducera nya begrepp, markera utländska uttryck, eller för att på annat sätt markera ett visst ord. Jag ser inte på vilket sätt vi förbättrar uppslagsverket genom att ta bort möjligheten att kursivera. --Kildor 2 april 2010 kl. 14.44 (CEST)

Jag ser inte riktigt på vilket sätt detta tar bort möjligheten att kursivera. Om kursivering, förutom att indikera filmer, böcker etc, även används till att förstärka ord, introducera nya begrepp och markera utländska uttryck torde problemet vara större än att bara handla om huruvida vi bör kursivera filmer och böcker. Jag ser personligen inget problem med att både kursivera "kulturprodukter", nya begrepp och utländska uttryck. /-nothingman- 2 april 2010 kl. 15.00 (CEST)

Inte jag heller. Då missuppfattade jag nog ditt inlägg. Poängen var i alla fall att om man använder kursivering för ofta så förminskas effekten, och det bör därför användas sparsamt. --Kildor 2 april 2010 kl. 15.06 (CEST)

Det tycks vara så att alla är överens om att titlar etc. skall kursiveras när detta underlättar förståelsen. Frågan är alltså om de också skall kursivera när detta inte underlättar förståelsen. Om vi hade haft en universell språkkonvention att dessa begrepp alltid kursiverades så hade svaret förstås varit "ja" eftersom en avsaknad av kursivering hade ställt läsaren frågande. Nu finns uppenbarligen ingen allmängiltig sådan konvention och då kvarstår frågan vad vinsten är med konsekvens jämfört med läsförståelseargumentet. En sådan vinst kan naturligtvis vara att man slipper bedömningen av huruvida kursivering är befogad eller ej i det enskilda fallet. Å andra sidan är det en bedömning som ligger i nivå med ordval, kommatering och annat som ständigt bedöms vid skrivande. /Dcastor 2 april 2010 kl. 18.08 (CEST)

Dock kan väl en bok-, film- eller teaterpjästitel rimligen inte bli mer mer svårförståelig för att den sätts med kursiv stil? /FredrikT 3 april 2010 kl. 01.04 (CEST)

Det krävs nog ganska konstruerade exempel för att den skall bli det, men åtminstone för mig stör det lite om ett ord avviker i skrivsätt från det som står runt omkring. Jag stannar upp lite grand i läsningen om till exempel Aftonbladet plötsligt står i kursiv stil. Därför slipper jag gärna kursiveringar när de inte behövs för förståelsen. /Dcastor 3 april 2010 kl. 01.15 (CEST)

Diskussionen dog ut och det ser inte ut som vi kunde komma fram till någon gemensam linje. Men nuvarande text i riktlinjerna avspeglar inte något konsensus så jag omformulerar den till att beskriva de olika uppfattningarna. --Kildor 22 april 2010 kl. 09.49 (CEST)

Utmärkt! /Urbourbo 22 april 2010 kl. 10.40 (CEST)

Substantivsjuka och passiv form

Jag stryker de här båda uppmaningarna. För det första handlar de mera om stilnivå än om direkta regler (de finns för övrigt redan med på WP:SG). För det andra har jag aldrig begripit vad det är för fel med passiv form under förutsättning att man som skribent har kontroll över användandet. Att agenten är dold behöver inte alltid vara fel, till exempel om man beskriver ett ... vulkanutbrott: "Vulkanaska spreds över av Europa och flygtrafiken ställdes in." Risken är annars att texten blir barnslig och skoluppsatsartad: "Vulkanen sprutade ut sin aska över Europa och myndigheterna ställde in flygtrafiken." Jag tror att den här uppmaningen är en sån där enkel, lättfattlig grej som är tacksam att skriva i en bok med titeln "Skriv bättre på jobbet" eller liknande. Och sen är det klart att överdriven eller okontrollerad användning av passiv form inte är bra, men en kategorisk uppmaning behöver vi inte. Marfuas 22 april 2010 kl. 10.25 (CEST)

Låter vettigt. Uppdatera gärna beskrivningen på WP:SG! /Urbourbo 22 april 2010 kl. 10.38 (CEST)

Passiv form hör främst hemma i akademiska uppsatser, där det annars lätt kan bli för många "jag", "vi" och "man". Men jag håller med om att en generell regel mot passiv form är att gå för långt. Passiv form och substantivering av verb kan vara sätt att göra texten mer formell, och vi bör eftersträva en lämplig balans mellan formell stil och lättlästa texter. Så länge vi undviker de värsta ytterligheterna så kan passiv form fungera. Mange 22 april 2010 kl. 22.11 (CEST)

Citationstecken

Det är möjligt att temat jag ämnar ta upp tidigare berörts och att konsensus uppnåtts. Jag letade först i arkiv till denna sida, men kunde inget finna. Om motsvarande diskussion ändå redan ägt rum, ber jag om att någon kan visa mig en länk till denna.

Själva problemställningen är användningen av citationstecken på Wikipedia. Enligt Svenska skrivregler (2009) s. 202 existerar ett ”typografiskt citattecken ... tecknet ” [min fetstil]. [...] Man bör undvika helt lodräta korta streck ("citat") ... som inte är samma tecken som citattecken”. Wikipedias egen sida om citationstecken är helt överens med ovanstående, se 1 och även den följande underrubriken ”Användningsområden”. Om ett beslut nu fattas (eller redan tidigare fattats), om att låta de nu på svenska Wikipedia förhärskande raka citationstecknen kvarstå, bör kanske innehållet i citationstecken modifieras något. Själv förespråkar jag att gängse konventioner faktiskt åtföljs, d.v.s. att Wikipedias artikelförfattare borde övergå till de typografiska citationstecknen. Om å andra sidan personer håller med mig, borde de raka citattecknen kunna åtgärdas med hjälp av botar. Jag är medveten om att detta är synnerligen petigt och måhända kan anses som av ringa betydelse. Dock tycker jag ändå att problemet borde dryftas och någon sorts beslut tas.

För att skriva det diskuterade tecknet, d.v.s. ”, kan man gå tillväga på fem sätt:

• I verktygsfältet under redigeringsrutan, klicka på ” (näst sist).
• I verktygsfältet över redigeringsrutan, klicka på Specialtecken -> Symboler -> ”.
• option + shift + ] (Mac)
• alt + 0148 (Windows). Använd det numeriska tangentbordet, och se till att Num Lock är aktiverad.
• Skriv HTML-koden ”

(Det motsvarande enkla citationstecknet, d.v.s. ’, skrivs som antingen alt + 0146 i Windows eller ’ i HTML-kod.) --Wysinwygaa 16 maj 2010 kl. 19.38 (CEST)

Det står fel ovan angående Mac. "option + shift + ]" funkar på ett engelskspråkigt tangentbord och USA/brittisk-tangentbordsuppsättning. På svenska tangentbord är det "alt + skift + 2" eller "alt + skift + m" som gäller. Annars får man "avslutande måsvinge" – praktiskt vid inläggning av mallar, annars inte. :-)--Paracel63 (disk) 21 oktober 2012 kl. 14.28 (CEST)

På rak arm kan jag komma på denna diskussion (där "diskussionen om pratminus ovan" refererar till en närliggande diskussion), det kan finnas fler. Som ett PS till den diskussionen kan jag inflika att jag senare har fått reda på att MediaWiki alltid renderar teckensnuttar likadant. Mitt förslag då om att rendera ' som ’ och " som ” skulle alltså inte fungera eftersom detta inte passar med hur citattecken används i andra språk. //Essin 16 maj 2010 kl. 19.57 (CEST)

Jag har nu läst den föregående diskussionen. Vad några framhöll (och ingen verkade säga emot dem särskilt mycket) var att de tyckte att det var onödigt komplicerat att av artikelförfattare kräva att med hjälp av tangentkombinationer infoga de rekommenderade citattecknen. Dock framkastade Jalf17 i slutet precis det jag även skrev ovan, d.v.s. om det vore möjligt att en bot kikade på nya texter och omvandlade där det erfordrades. Han fick dock inget kunnigt svar på sin undran. Jag vet att för bara några dagar sedan fick en av mig nyskriven artikel påhälsning av en bot som gjorde om alla mina ” (i redigeringsläge) till ”, alltså själva koden togs bort och ersattes enbart av tecknet ifråga. Min poäng är att om datorkraft läggs på så tydligt kosmetiska ändringar (som artikelläsaren inte ser någonting av alls) borde det möjligen inte vara omöjligt att även rätta till nuvarande användning av raka citattecken. Den förra diskussionen rann väl ut lite i sanden, det tycktes från några håll att det var krångligt samtidigt som det är svårt att få alla att skriva enhetligt. Skall jag tolka det som att de flesta anser att problemet är ovidkommande? Dock skulle jag gärna veta om det är möjligt att med bot ändra tecknen.

Synd att Essins förslag med rendering inte fungerar, men det är ju rimligt då bl.a. tyskan har låga citattecken och engelskan i början av citat har ett citattecken vänt åt andra hållet. Paralleller drogs till bindestreck (-) kontra tankestreck (–) och apostrofer (’) kontra accenter (´) och (`). Jag har lite svårt att hålla med i resonemanget om att dessa två skillnader är mer signifikanta än citattecknen. (Dock är jag helt överens med om att även strecken och apostroferna bör skrivas korrekt.) --Wysinwygaa 16 maj 2010 kl. 20.31 (CEST)

Det finns listor med sidor som innehåller html-kod som "bör" ändras: se SF. Det finns också färdig programvara som "fixar" den typen av "syntaxfel". Det tillhör dock inte den mest prioriterade typen av "fel". Jag skrev det i förra diskussionen och jag säger det igen: Det är svårt att med svag syn öht tyda ” och liknande tecken. -- Lavallen 16 maj 2010 kl. 20.48 (CEST)

En anledning till att bindestreck/tankstreck och apostrof/accent ses som viktigare kanske är att dessa ser olika ut i Arial, vilket däremot inte de olika sorternas citattecken gör. (Jag var tvungen att gå in i redigeringsläge för att tyda att det är typografiska citattecken som Lavallen ogillar ovan.) Wikipedias källkod specificerar bara att brödtextens teckensnitt ska vara en sans-serif, men jag antar att att detta tolkas som Arial för många läsare (här extrapolerar jag utifrån att det blir Arial på en ganska vanlig webbläsare och ett ganska vanligt operativsystem). Dessutom är det väl en tydligare betydelseskillnad mellan bindestreck och tankstreck än mellan de olika sorternas citattecken? Som jag ser det är det största problemet med typografiska citattecken att man då måste se till att alltid ha omdirigeringar från sidtitlar med raka citattecken till sidtitlar med typografiska citattecken. Tyvärr är det ju också i sidrubriker (och andra rubriker) som problemet med typografin är störst... Jag har ingen enkel lösning. Jag är medveten om vikten av god typografi, och använder tankstreck när det är påkallat, men typografin måste vägas mot att det ska vara enkelt att navigera WP för läsare och redigera WP för skribenter. //Essin 16 maj 2010 kl. 21.16 (CEST)

Visst, jag tillstår att det är en skillnad mellan strecken och apostrofer/accenter kontra citattecken, eftersom de i det förra fallet har olika innebörd medan det senare fallet enbart uppvisar en typsättningsskillnad. Vidare är jag helt med på noterna om att ” i nuvarande typsnitt (Arial som Essin säger?) är relativt otydligt och plottrigt. Själv har jag, än så länge, kvar det mesta av min synskärpa och kan identifiera tecknet, men det blir förmodligen sämre med åren. Möjligheten finns ju att zooma in texten med ctrl och plustecken/minustecken eller i menyerna. Dock begriper jag att det kan te sig onödigt att byta till ett svårligen urskiljbart tecken. Det av Essin nämnda problemet med omdirigering är ju förstås problematiskt. --Wysinwygaa 16 maj 2010 kl. 22.10 (CEST)

Okej, är det någon som har identifierat problemet egentligen? Nu har jag så klart en stor respekt för Svenska skrivregler, men jag vill också gärna förstå anledningen till deras rekommendationer. På Internet så är det "icke-typografiska" citationstecknet det riktiga citationstecknet. Det är det som används i uteslutande majoritet och det finns ingen som helst risk för förvirring. Däremot finns det risk för förvirring om skrivandet av typografiska citationstecken ska ske manuellt. Det kommer bli precis som med tankstreck – de kommer blandas hej vilt.

Den enda möjlighet är därför att göra konverteringen med en robot, men då ska det vägas mot fördelarna med typografiska citationstecken. Det blir snyggare, ja, och det är i enlighet med Svenska skrivregler, men vi kan inte följa deras rekommendationer helt blint. Wikipedia är i mångt och mycket en väldigt unik textsamling som rekommendationerna inte alltid kan appliceras på. – Gulsparv 17 maj 2010 kl. 01.50 (CEST)

Jag är i vanliga fall rätt så mycket av en språkriktighetsivrare, men just i det här fallet måste jag säga att jag har svårt att se poängen i Svenska skrivreglers rekommendation. Huruvida citattecknen har "fnuttar" på sig eller inte framstår nämligen för mig som en ren och skär designfråga, inte en språkdito. Ungefär som att frågetecken kan skrivas både med ett rakt streck nedtill eller som ett spegelvänt s men ändå säger precis samma sak. /FredrikT 17 maj 2010 kl. 08.40 (CEST)

Efter att just ha varit hos optikern och fått ny skärpa i mina proteser så ser jag plötsligt tecknen igen, men jag rekomenderar inte ”krumelurerna” för det. -- Lavallen 17 maj 2010 kl. 09.14 (CEST)

[Bryter indentering.] Anledningen till att jag tog upp ämnet var enbart för att jag uppmärksammade att de rekommenderade svenska skrivreglerna inte åtföljs, även om de flesta andra sådana efterlevs. Mitt skäl till att förespråka typografiska citattecken är egentligen enbart eftersom de är det av auktoritet föreslagna skrivsättet, fast jag är överens med Gulsparv om att de är snyggare och vidare anser jag att de ser något mer ”professionella” ut. Svenska skrivreglers rekommendation finns måhända helt enkelt till av hävd? Språk (och kanske även typografi) är dynamiskt, men jag brukar uppskatta om jag kan hålla mig till vedertagna konventioner och slipper vara närvarande när något fungerande ändras. FredrikTs likelse med frågetecken vet jag inte om den är helt likvärdig, ty den torde väl ha uppkommit av att i handskrift är det lätt hänt att det blir en liten släng åt höger eftersom vi skriver från vänster till höger? Nu har temat dryftats och av skäl som att de typografiska är svårare att urskilja (i detta typsnitt), de raka är förhärskande på Internet, skillnaden är en petitess och ej värd att lägga ned för mycket tid på, verkar många tycka att de raka gott kan få kvarstå. --Wysinwygaa 17 maj 2010 kl. 16.13 (CEST)

Jag själv använder båda varianterna. Typografiska citattecken/apostrofer där något ska skrivas ut eller sättas i större grad, fot- och tumtecken (oftast) i mejl och webbrödtext. Fördelen med typografiska citattecken/apostrofer är att man då tydligare ser om man skrivit citattecken eller förberett ordet för kursivering. Sådant kan göra en väldigt skillnad i den färdiga artikeln. Jag tror inte vi kan enas om en hård regel, så länge som de flesta av oss sitter vid maskiner (läs Windows) som har problem med att enkelt få fram olika accenter och skiljetecken.--Paracel63 (disk) 21 oktober 2012 kl. 14.38 (CEST)

Som en konsekvens av debatten har jag nu också förtydligat texterna om citationstecken och apostrofer i Skrivregler-texten. Båda förtydligas, skillnaderna mellan dem förklaras och rekommendationen gäller att inte blanda in skrivsätt från andra språktraditioner.--Paracel63 (disk) 9 november 2012 kl. 16.12 (CET)

Datumformat

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Datumformat. --MagnusA 17 juni 2010 kl. 11.25 (CEST)

Många skriver datum olika i artiklarna.

• 2010-05-27
• den 27 maj 2010
• 27/5-2010
• 5.27.10

Finns det några regler som reglerar datum-formaten!? Har sökt på FAQ men inte hittat något. --Civilspanaren 27 maj 2010 kl. 09.29 (CEST)

Jag ändrar konsekvent till (den) 27 maj 2010, i enlighet med vad jag uppfattat som praxis och att vi bör undvika förkortningar och skrivsätt som kan förvirra.Yger 27 maj 2010 kl. 09.42 (CEST)

Jag gör precis som Yger ovan och upplever även jag att det är praxis. /-nothingman- 27 maj 2010 kl. 09.56 (CEST)

27 maj 2010 verkar vara det datumformat som används i kanske 90 % eller mer i artiklarna. När jag redigerar i artiklar och träffar på andra datumformat så ändrar jag till detta. Det verkar också vara det datumformat som man har som standard här--Bruno Rosta 27 maj 2010 kl. 10.14 (CEST)

På Wikipedia används mycket riktigt långt datumformat. Övriga exempel kan alltid förväxlas med varandra. Just 27:e går ju inte att förväxla, men när datumet är 1-12 går det. Som kortform skriver man på svenska ÅÅÅÅ-MM-DD, och på inget annat sätt (på engelska skriver man istället ÅÅÅÅ-DD-MM, vilket kan orsaka viss förvirring, jämför 9/11 som syftar på 11 september och inte 9 november). Formen DD/M/ÅÅÅÅ är vanlig i informella sammanhang men har inget som helst officiellt stöd. /Grillo 27 maj 2010 kl. 10.27 (CEST)

Endast på amerikanska skriver man MM-DD-ÅÅÅÅ eller MM/DD/ÅÅ. Britterna och därmed alla deras tidigare besittningar och kolonier skriver däremot på ungefär samma sätt som alla andra länder i världen, inklusive den svensktalande delen av Finland dvs. DD MM ÅÅÅÅ med eller utan något slags skiljetecken även om DD MMM ÅÅÅÅ också är vanligt för att inte ge upphov till missförstånd i kontakten med just amerikaner. --Sam 14 juni 2010 kl. 13.16 (CEST)

Som kortform är ÅÅÅÅ-MM-DD ISO-standard och otvetydigt. ÅÅÅÅ-DD-MM används inte. Tidigare europeisk standard var DD/MM/ÅÅ, och amerikansk standard M/D/ÅÅ; de två är däremot väldigt lätta att blanda samman med varandra (och med ÅÅMMDD som ofta används i Sverige). Men i Wikipedias artiklar ska vi använda den långa formen. --BOİvıe 27 maj 2010 kl. 10.39 (CEST)

Vad det än handlar om så har jag fått en vana att skriva datum som ÅÅÅÅ-MM-DD. Det tycker jag ger minst förvirring. / Mvh Vostok 27 maj 2010 kl. 10.57 (CEST)

I mallar är det lättast om man använder ÅÅÅÅ-MM-DD då det är det formatet som Mediawikis datumformaterare har lättast att tolka. <wpanv:sertion disk="♥" /> 27 maj 2010 kl. 11.52 (CEST)

Rätt kul med datumformaten. Någon gång på 60-talet (om jag minns rätt) infördes ÅÅMMDD som DET RÄTTA, det skulle vara bättre för datorn. Det är det enda datumformat som jag som programmerare aldrig har träffat på i någon programmeringsmiljö, man måste alltid göra någon liten konvertering för att kunna handskas med det. 217.210.110.8 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

I Svenska skrivregler anses datum med utskrivet månadsnamn vara tydligast och lämpligast, dvs (den) 27 maj 2010. Om man av någon anledning enbart vill använda siffror rekommenderas formen 27/5 2010, men även formerna 27.5.2010 och 2010-05-27 är godtagbara alternativ. Men i löptext finns det, som jag ser det, ingen anledning att skriva på något annat sätt än med utskrivet månadsnamn. --Kildor 27 maj 2010 kl. 21.33 (CEST)

Man kan skilja på löpande text, där den 27 maj 2010 är klart rekommendabelt (med det lilla ordet den, och mer formaterade uppställningar där ÅÅÅÅ-MM-DD också kan fungera. Men man bör aldrig skiva ihop årmåndaddag, eller andra kombinationer av sex siffror. Janders 27 maj 2010 kl. 21.43 (CEST)

En fördel med ÅÅÅÅ-MM-DD i tabeller är att det blir automatiskt rätt när man sorterar. Med tanke på den amerikanska standarden tycker jag det är förvånande att språkrådet rekommenderar 20/5 2003. -- bOIViE 27 maj 2010 kl. 23.13 (CEST)

Den senare är etablerad i svensk skrift och kan inte (korrekt använd) förväxlas med MM/DD/ÅÅÅÅ. Apropå korrekt användning såg jag ett fasansfullt exempel i dokumentationen till en e-postserver: den berömde sig med att den stöder så gott som alla datumformat – genom att strunta i tecknen som skiljer siffergrupperna! --LPfi 29 maj 2010 kl. 13.48 (CEST)

ÅÅMMDD används väl bara i personnummer fortfarande? Det användes i datorer förr, för att det inte fanns så mycket minneskapacitet, men det problmetet finns inte längre. I alla andra sammanhang skriver man ut årtalen med fler tecken för att det blir tydligare. ÅÅÅÅ-MM-DD är väl Sverige ensamt om, i de flesta andra länder i Europa används nog formatet DD.MM.ÅÅÅÅ eller D/M ÅÅÅÅ. I löpande text brukar jag alltid skriva ut datumet precis som det blir i signaturen här (fast med tillägg av "den"): -Ulla 2 juni 2010 kl. 07.52 (CEST)

Personnummer i Sverige. I Finland används DDMMÅÅ (skillnaden är problematiskt då en med tvetydigt datum vill bevisa sin ålder i det andra landet och kan också annars orsaka förvirring). ÅÅÅÅ-MM-DD är internationell standard, också om Sverige är rätt ensam om att använda den i informella sammanhang (se datum, ISO 8601 och RFC 3339). --LPfi 2 juni 2010 kl. 09.43 (CEST)

Årtalsformat

När man anger årtalsintervall förordar jag att man alltid skriver ut hela årtalen, i bägge led. Alltså att man exempelvis skriver "Trettioåriga kriget varade 1618–1648" snarare än "Trettioåriga kriget varade 1618–48". Sistnämnda skrivsätt är inte ovanligt i tryckta encyklopedier, på grund av det begränsade formatet, men Wikipedia har som bekant inte några sådana begränsningar. I sammanhanget något off topic, men detsamma gäller enligt mig också sidangivelser i källförteckningar. På Wikipedia kan vi utan att ta hänsyn till spaltmeterekonomi använda det fullständiga formatet, och jag tycker det blir mycket tydligare att skriva till exempel "Nordisk familjebok, Uggleupplagan, s. 321–327" än "Nordisk familjebok, Uggleupplagan, s. 321–7", som man inte sällan ser här, kanske framför allt i artiklar översatta från engelskspråkiga Wikipedia. Och givetvis ska man använda tankstreck som skiljetecken i årtals- och intervallangivelser, inte bindestreck, minustecken, eller annat ofog. :-) Tommy Kronkvist, 23 februari 2012 kl. 18.36 (CET).

Håller med dig, men tyvärr skriver vi inte så, utan "1618–48". Det var uppe på Bybrunnen under hösten 2011, tror jag. Calle Widmann 24 februari 2012 kl. 06.25 (CET)

Och sedan dess har det varit upp på Bybrunnen med något andra slutledningar. Se även skrivregelförslag nedan. Allt nyårsgott!--Paracel63 (disk) 2 januari 2014 kl. 16.22 (CET)

Bildtext

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Juli#Bildtext. /Diupwijk 13 november 2010 kl. 16.16 (CET)

Ska bildtexter som inte är meningar skrivas med stor bokstav och punkt? (tankeväckaren) Moberg 3 juli 2010 kl. 13.07 (CEST)

Själv skriver jag (oftast) med stor bokstav och utan punkt, men meningar som "En båt." är ju också meningar. Srtn 3 juli 2010 kl. 13.30 (CEST)

Nej, det är ingen mening. En mening måste innehålla minst ett verb. Se Mening (språk). AlphaZeta 3 juli 2010 kl. 14.13 (CEST)

Än ett. Srtn 3 juli 2010 kl. 14.21 (CEST)

Srtn vad menar du? Det är väldigt konstigt att inte avsluta meningar med punkt (eller ! eller ?). Men det är också konstigt att använda stor bokstav eller punkt om det inte är en mening ("en båt" är som AlphaZeta sade inte en mening). Så hur brukar vi skriva? Moberg 3 juli 2010 kl. 14.26 (CEST)

Jag menar att jag skriver så. :----D Srtn 3 juli 2010 kl. 14.30 (CEST)

En fråga som jag erfarit att det finns många avvikande meningar om, dvs huvudsakligen om punkt ska avsluta en bildtext. Man kanske kan ha detta som riktlinje:

• Om bildtexten är en fullständig mening (verb & substantiv ex. Båt syns.) ska biltexten avslutas med punkt.
• Om bildtexten inte är en fulltständig mening ska den inledas som alla självständigt förekommande satser, utanför poesin, med stor bokstav, men avslutning med punkt är valfri.

Vad sägs (förutom "stick")? SergeWoodzing 3 juli 2010 kl. 14.37 (CEST)

Själv använder jag konsekvent punkt i slutet av bildtexter även om de inte är fullständiga satser, men det är kanske för att jag är språkligt konservativ (titta på skyltar från första halvan av 1900-talet och ni skall se att det i 9 fall av 10 står punkt även efter enstaka ord som "Tryck.", "Upp.", "Ingång." och liknande). Min utgåv aav Språknämndens skrivregler har tyvärr inget alls att säga i frågan. Tittar jag i en nyutkommen fackbok som Göran Nilzéns Carl Gyllenborg - En frihetstida hattpolitiker (Carlssons förlag 2007) konstaterar jag dock att det konsekvent står punkt efter alla bildtexter även när dessa bara utgörs av ett personnamn, så det verkar fortfarande vara ett fullt brukligt skrivsätt. /FredrikT 3 juli 2010 kl. 14.45 (CEST)

På skyltar skulle jag nog uppfatta det som störande, precis som jag rent av kan tycka att det är snyggt med etiketter som använder särskrivning vid radbrytning, något som jag i löpande text anser vara obildat och fult. Fernbom2 9 juli 2010 kl. 21.56 (CEST)

I Språkrådets Svenska skrivregler (3:e utgåvan från 2008) står det följande (avsnitt 12.1): "Efter fot- eller slutnoter och bild- och figurtext sätts punkt, även om texten bara består av ett enda ord." Vi har inget om detta i WP:Skrivregler men jag föreslår att motsvarande text skrivs in där. --Kildor 4 juli 2010 kl. 14.12 (CEST)

Några har yttrat sig om punkten men inte om den stora bokstaven. Föreslår att fler säger sitt även om den delen, för tydlighetens skull. Det var 2 bra frågor som ställdes från början. SergeWoodzing 4 juli 2010 kl. 16.44 (CEST)

Stor bokstav och punkt! --Kildor 5 juli 2010 kl. 10.41 (CEST)

Med tanke på ovanstående hänvisning till Språkrådets skrivregler ser det ut som en bra rekommendation. /Diupwijk 5 juli 2010 kl. 13.32 (CEST)

Jag har nu gjort följande tillägg. Putsa gärna! Jopparn 9 juli 2010 kl. 21.52 (CEST) PS. Den här diskussionen kan med fördel flyttas till Wikipediadiskussion:Skrivregler om någon vecka tycker jag. DS. Jopparn 9 juli 2010 kl. 21.53 (CEST)

organisationsförkortningar

FIFA World Player of the Year flyttades för ett tag sedan till Fifa World Player of the Year. Är det verkligen en korrekt tolkning av den här sidan? På Wikipedia:Skrivregler står det skrivet "Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI och LKAB.", och det rimmar rätt väl med vad jag minns att jag uppfattat tidigare från att ha kikat i texter språkspalter, TT-språket, Språkrådet m.m.. Jag minns dock inte att jag läst detaljer om exakt var gränsen går. Spontant känner jag mig tveksam till denna och liknande ändringar. När organisationen Nato avses i svensk text så är det ju inga konstigheter, då ska det skrivas med gemener, men hur är det med "7.62x51mm NATO"? Här är NATO inte längre ett namn på en organisation i första hand (som Wikipedia:Skrivregler skriver om) utan helt plötsligt en del av en vapen(?)beteckning. FIFA i "FIFA World Player of the Year" delar det med "7.62x51mm NATO" att det också känns som om det faller utanför denna skrivregels tillämpningsområde. Även om det är organisationen Fifa som avses så är ju "FIFA" här en del av en engelsk titel. Vad tänker och anser ni andra? ~ Dodde 28 november 2010 kl. 06.28 (CET)

TL;DR. Om Fifa uttalats Äff-I-Äff-A skulle man skrivit FIFA, annars inte. Sertion (d) 28 november 2010 kl. 11.27 (CET)

Förstår inte vart du vill komma. Nu är det fråga om en engelsk titel, inte en svensk. Bör svenskspråkiga personer skriva engelska annorlunda än engelskspråkiga personer menar du? ~ Dodde 28 november 2010 kl. 19.54 (CET)

En mycket närbesläktad fråga är ju om man ska skriva Fifa World Player of the Year eller Fifa world player of the year osv. Jag svarade på frågan i slutet av ditt meddelande. Sertion (d) 28 november 2010 kl. 20.43 (CET)

"FIFA world player of the year" skulle vara förenligt med engelska skrivregler, men "Fifa"? Engelska har inte den konventionen, vad jag känner till. ~ Dodde 29 november 2010 kl. 06.34 (CET)

Det blir lite komplicerat om vi diskuterar allt samtidigt utan att tänka på att det är minst tre olika perspektiv det handlar om. Vi har svenska språkreglers förhållande till 1. organisationers namn när de ingår som en del av egennamn ("Fifa World Player of the Year" är ett egennamn på en utmärkelse) 2. organisationers namn när de ingår i beteckningar och 3. engelska skrivregler när det är engelska fraser. Kanske också 4. spelar det någon roll om det är löpande text eller artikelrubrik?

Min uppfattning är att för texter på engelska, som t.ex. låttitlar är praxis att vi följer engelska språkregler så att vi sätter versaler i början på ord i engelska låttitlar. Analogt borde vi göra samma sak med "FIFA World Player of the Year". Sjö 29 november 2010 kl. 07.15 (CET)

Nu har jag gjort flytten och ändrat i artikeln, så för vi se vad det leder till.Sjö 10 december 2010 kl. 14.45 (CET)