Wolter Gahn
Wolter Gahn | |
![]() | |
Född | 13 maj 1890[1] Uppsala församling[2][3] |
---|---|
Död | 15 augusti 1985[1][4] (95 år) Stockholm[5], Sverige |
Begravd | Skogskyrkogården[4] kartor |
Medborgarskap | Sverige |
Sysselsättning | Arkitekt[1] |
Maka | Greta Helena Ruuth |
Föräldrar | Erik Gahn[2][3] Ebba Gahn |
Släktingar | Greta Gahn (syskon)[2][3] |
Redigera Wikidata |
Wolter Barclay Gahn, född 13 maj 1890 i Uppsala, död 15 augusti 1985 i Stockholm, var en svensk arkitekt.
Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Från vänster: Sven Markelius, Uno Åhrén, Gunnar Asplund, Eskil Sundahl, Wolter Gahn och konsthistorikern Gregor Paulsson.
Gahn tog studentexamen i Västerås 1909, examen vid Tekniska Högskolans arkitekturskola 1917 och genomgick Konsthögskolans byggnadsskola 1919. Efter studieresor till Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien 1919-1920, blev han assistent på professor Lallerstedts arkitektkontor 1921-1925, assistent i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan 1921-1926 samt arkitekt vid Stockholms Stadsplanekontor 1925-1929. Gahn blev arkitekt vid Kungliga Byggnadsstyrelsen 1922. Till hans något udda arbeten räknas huvudbyggnaden till Molnsättra gård i Järfälla kommun. Huset uppfördes 1929 efter Gahns ritningar och visar ett vitputsat trähus med säteritak i svenskt traditionellt herrgårdsstil.[6]
Han var huvudredaktör för tidskriften "Byggmästaren" 1925-1928, konsulent vid Stockholms-utställningen 1930, tillförordnad professor i arkitektur vid Konsthögskolans arkitekturskola 1935-1938.
Efter att 1922 tillsammans med Gustaf Clason ha vunnit tävlingen om Kanslihuset i Stockholm (färdigt 1936) anammade Gahn med affärshuset Drottninggatan 14 i Stockholm (1928) funktionalismens former. Han deltog i Stockholmsutställningen 1930 och 1931 skrev han tillsammans med arkitekterna Gunnar Asplund, Uno Åhrén, Sven Markelius och Eskil Sundahl samt konsthistorikern Gregor Paulsson boken acceptera. Boken var funktionalismens upprop i Sverige där man krävde större, ljusare och bättre bostäder åt folket. Mest känt av hans följande verk är teater- och konserthuset i Karlskrona (1939). Gahn ritade också ett antal flerbostadshus för allmännyttan efter funktionalismens principer i Ronneby (1948-1950) som är representativa för den intensiva uppbyggnadsfas som Sverige stod inför efter andra världskrigets slut.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Wolter Gahn var son till översten Erik Gahn och Anna Natalia Hernmarck, och sonson till uppfinnaren Henrik Gahn (1820-1874). Släkten Gahns ursprung är omtvistat; den äldsta säkerställda anfadern var Hans Gahn (d. 1670), borgare i Falun. Wolter Gahn gifte sig första gången 1920 med Greta Helena Ruuth (1890-1923) och andra gången 1925 med Elna Maria Ruuth (1893-1970).
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Molnsättra gård från 1929.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 och biografiskt lexikon, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 331
- Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund, Riksarkivet 2003
- KulturNav: Gahn, Wolter
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Befolkningen i Sverige 1860-1947, omnämnd som: Wolter Barclay Gahn, född 1890-05-13, läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, omnämnd som: Valter Barely, f. 1890 i Uppsala Uppsala län, läs onlineläs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svenskagravar.se, omnämnd som: Gahn, Wolter Barclay, läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gösta Selling (1977). Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. Bonniers förlag. sid. 145. ISBN 91-0-039434-3
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Wolter Gahn.
- Wolter Gahn hos Digitaltmuseum
|