Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 29 mars 1946) överfördes från Järfälla landskommun och församling till Spånga landskommun och församling de obebodda fastigheterna Barsbro 1:5, 1:203 och 1:204 omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Samtidigt överfördes i avseende på fastighetsredovisningen från Järfälla socken till Spånga socken fastigheten Barsbro 1:2 omfattande en areal av 0,02 km², varav allt land. Barsbro 1:2 hade redan tidigare i både kommunalt och ecklesiastikt hänseende räknats till Spånga landskommun och församling.[8]
Den 1 januari 1955 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Sollentuna köping och Sollentuna församling ett område (Kallhälls villastad) med 295 invånare och omfattade en areal av 0,31 km², varav allt land. Samtidigt överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla norra kyrkobokföringsdistrikt från Upplands-Väsby landskommun och Eds församling ett område (Stäket) med 512 invånare och omfattande en areal av 8,41 km², varav allt land.[9]
Den 1 januari 1956 överfördes till Järfälla landskommun och Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt från Stockholms stad och Spånga kyrkobokföringsdistrikt ett område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkoskrivna i Järfälla södra kyrkobokföringsdistrikt.[9]
Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.
Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[11]
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 33 365, eller 42,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 480 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 15 550, eller 25,37 % av befolkningen (hela befolkningen: 61 290 den 31 december 2002).[12] Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Järfälla kommun 78 480 personer. Av dessa var 23 916 personer (30,5 %) födda i ett annat land än Sverige.[13]
I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]
Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet, som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli" eller "gerfelle". Namnet är sammansatt orden "gere" eller "ger", som betyder kilformigt jordstycke och "fielder" eller ”fjäll” , som betyder ängsteg eller utmark och är härledda från fornsvenskan. Järfälla betyder således ”den kilformade ängstegen” eller "den kilformade utmarken". Namnets betydelse är omdiskuterat av ortnamnsforskare. Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.
Människor har bebott området sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom det område som utgör dagens Järfälla kommun. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.
Området om utgör dagens kommun hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har området bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande landskommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden. 1968 sattes pendeltågen i trafik och motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967. I början av 1990-talet öppnade IKEA ett varuhus i Barkarby vilket var inledningen på utbyggnaden av ett stort handelsområde och senare även bostäder på och intill det gamla flottiljområdet vid f.d. Barkarby flygplats. Se vidare Barkarbystaden.
Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätortenStockholm. Av kommunens befolkning på drygt 75 000 invånare bor endast ett hundratal utanför det tätbebyggda området.
I Järfälla kommun finns cirka 4 500 registrerade företag varav 60 procent är enmansföretag och 85 procent har färre än tio anställda. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden.
De största företagen efter antalet anställda (2009):[20]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
Sverige
Finland
Irak
Europeiska unionen: Övriga länder
Iran
Syrien
Polen
Turkiet
Somalia
Thailand
Tyskland
Kina
Norge
/
Afghanistan
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Sovjetunionen
Island
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 5 & 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 3 december 2017 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
Wikimedia Commons har media som rör Järfälla kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
