Järfälla kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Järfälla kommun
Kommun
Kommunhuset i Jakobsbergs centrum
Järfälla vapen.svg
Vapensköld för Järfälla kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Läge 59°26′0″N 17°50′0″Ö / 59.43333°N 17.83333°Ö / 59.43333; 17.83333
Centralort Jakobsberg (del av tätorten Stockholm)
Areal 63,03 km² (2015-01-01)[1]
279:e största (av 290)
 - land 53,79 km²
 - vatten 9,24 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 73 557 (2016-06-30)[2]
29:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 248 478 (2016[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 367,48 invånare/km²[2][1]
6:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 345 invånare/km²
GeoNames 2703292
Kommunkod 0123
Tätortsgrad (%) 99,8 (2010)[3]
Antal anställda 4 525 (2014-11)[4]
Järfälla Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.jarfalla.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Järfälla kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Jakobsberg, som är en del av tätorten Stockholm.

Järfälla kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Upplands Väsby kommun, i öster till Sollentuna kommun, i sydöst till Stockholms kommun, i väster till Ekerö kommun (maritim gräns) och i nordväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Järfälla socken och mindre delar av Eds socken och Sollentuna socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Järfälla, Eds och Sollentuna landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 överfördes till Järfälla landskommun området Stäket från då upplösta Eds landskommun. 1955 överfördes Kallhälls villastad (eller Björkliden) från Sollentuna köping.

Järfälla kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Järfälla landskommun. 1975 överfördes byn Kyrkhamn strax norr om Lövsta till Stockholms kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2000 i Jakobsbergs domsaga och ingick från 2000 till 2007 i Sollentuna domsaga. Sedan 2007 ingår kommunen i Attunda domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.

Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[7]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
49 261
1975
  
51 549
1980
  
53 321
1985
  
56 020
1990
  
56 359
1995
  
58 675
2000
  
60 471
2005
  
61 743
2010
  
66 211
2015
  
72 429
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 25 717, eller 36,37 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 701 den 31 december 2014).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Järfälla kommun 70 701 personer. Av dessa var 18 437 personer (26,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli". Namnet är sammansatt av orden "gere" (kilformigt jordstycke) och "fjäll" (ängsteg). Järfälla betyder således "den kilformade ängstegen". Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.

Människor har bebott Järfälla sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom Järfälla. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.

Kommunen hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har kommunen bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande kommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden. 1968 sattes pendeltågen i trafik och motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967. I början av 1990-talet öppnade IKEA ett varuhus i Barkarby vilket var inledningen på utbyggnaden av ett stort handelsområde och senare även bostäder på och intill det gamla flottiljområdet vid f.d. Barkarby flygplats. Se vidare Barkarbystaden.


Indelningar[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling

Distrikt inom Järfälla kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är officiellt indelad i fyra kommundelar[11]

Tätort[redigera | redigera wikitext]

Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätorten Stockholm. Av kommunens befolkning på drygt 70 000 invånare bor endast ett hundratal utanför det tätbebyggda området.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 267 tar av åt öster vid Stäket i kommunens norra del. Från sydöst mot nordväst genomkorsas kommunen också av järnvägen Mälarbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp vid Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Järfälla kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 23 7 12 6
3 23 7 12 6
51 90,0
37 14
1973 3 21 10 7 10
3 21 10 7 10
51 92,9
33 18
1976 3 22 3 6 7 10
3 22 3 6 7 10
51 91,1
32 19
1979 5 25 2 4 9 16
5 25 4 9 16
61 89,5
36 25
1982 3 27 2 4 5 20
3 27 4 5 20
61 91,0
35 26
1985 3 31 1 2 8 16
3 31 8 16
61 89,3
34 27
1988 3 28 3 3 8 1 15
3 28 3 3 8 15
61 85,7
35 26
1991 3 22 2 2 2 8 3 19
3 22 8 3 19
61 86,6
37 24
1994 3 27 2 3 5 2 19
3 27 3 5 19
61 85,9
36 25
1998 5 23 2 2 5 6 18
5 23 5 6 18
61 80,30
34 27
2002 4 26 2 1 10 5 13
4 26 10 5 13
61 80,41
32 29
2006 3 21 3 1 2 7 4 20
3 21 3 7 4 20
61 81,19
34 27
2010 3 19 4 3 2 5 4 21
3 19 4 3 5 4 21
61 81,90
31 30
2014 4 20 6 4 3 4 3 17
4 20 6 4 3 4 3 17
61 81,69
36 25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Järfälla kommun finns cirka 4 500 registrerade företag varav 60 procent är enmansföretag och 85 procent har färre än tio anställda. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden. De största företagen efter antalet anställda (2009):[12]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jakobsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ http://www.jarfalla.se/templates/page____5676.aspx
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ http://www.jarfalla.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html
  12. ^ [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]