Xi Aurigae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Xi Aurigae (ξ)
Auriga IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension05t 54m 50,78082s[1]
Deklination+55° 42′ 25,0084″[1]
Skenbar magnitud ()+5,00[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 Va[3]
U–B+0,12[2]
B–V+0,05[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-13,3 ± 2,4[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -45,43[1] mas/år
Dek.: -29,97[1] mas/år
Parallax ()13,69 ± 0,28[1]
Avstånd238 ± 5  (73 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,64[5]
Detaljer
Massa1,96[6] M
Radie1,1[7] R
Luminositet49,5[5] L
Temperatur9 152 ± 311[6] K
Vinkelhastighet62[6] km/s
Ålder174[6] miljoner år
Andra beteckningar
ξ Ari , 30 Aurigae , BD + 55 ° 1027 , FK5 1157, HD 39283, HIP 27949, HR 2029, SAO 25450 [8]

Xi Aurigae (ξ Aurigae, förkortat Xi Aur, ξ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[9] belägen i den norra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 5,00[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 13,69[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 238 ljusår (ca 73 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskas stjärnans skenbara magnitud genom skymning med 0,108 enheter på grund av interstellärt stoft.[10]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Xi Aurigae var en gång angiven som en del av stjärnbilden Giraffen och hade Flamsteedbeteckningen 32 Camelopardalis.[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Xi Aurigae är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 Va[3]. Även om den var en av de första stjärnorna som katalogiserats som en Lambda Boötis-stjärna, anser Murphy et al. (2015) att den inte tillhör denna grupp.[3] Den har en massa som nästa dubbelt[6] så stor som solens massa, en radie som är ca 10[7] procent större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 50[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 9 150[6] K.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c] Murphy, Simon J.; et al. (October 2015), "An Evaluation of the Membership Probability of 212 λ Boo Stars. I. A Catalogue", Publications of the Astronomical Society of Australia, 32: 43, arXiv:1508.03633 , Bibcode:2015PASA...32...36M, doi:10.1017/pasa.2015.34, e036.
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  7. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367: 5211–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  8. ^ "ksi Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-28.
  9. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  10. ^ Murphy, Simon J.; Paunzen, Ernst (April 2017), "Gaia's view of the λ Boo star puzzle", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 466 (1): 546–555, arXiv:1612.01528 , Bibcode:2017MNRAS.466..546M, doi:10.1093/mnras/stw3141.
  11. ^ Wagman, M. (August 1987), "Flamsteed's Missing Stars", Journal for the History of Astronomy, 18 (3): 213, Bibcode:1987JHA....18..209W, doi:10.1177/002182868701800305.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]