Psi5 Aurigae

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Psi5 Aurigae (ψ5)
Auriga IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension06t 46m 44,3388s[1]
Deklination+43° 34′ 38,737″[1]
Skenbar magnitud ()+5,25[2]
Stjärntyp
SpektraltypG0 V[3]
U–B+0,06[2]
B–V+0,570[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-24[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -1,07[1] mas/år
Dek.: +164,25[1] mas/år
Parallax ()60,56 ± 0,73[1]
Avstånd53,9 ± 0,6  (16,5 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()+4,13[5]
Detaljer
Massa1,079[6] M
Radie1,18[6] R
Luminositet2,0[7] L
Temperatur5 989[3] K
Metallicitet+0,05[3] dex
Vinkelhastighet5,03[4] km/s
Ålder3,2[5] miljarder år
Andra beteckningar
ψ5 Aur, 56 Aurigae, ADS 5425, BD+43° 1595, FK5 255, GJ 245, HD 48682, HD 48682a, HIP 32480, HR 2483, SAO 41330. [8]

Psi5 Aurigae (ψ5 Aurigae, förkortat Psi5 Aur, ψ5 Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[9] belägen i den östra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 5,25[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 60,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 54 ljusår (ca 17 parsek) från solen. Den har en optisk följeslagare[9] av magnitud 8,4 separerad med 36 bågsekunder.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Psi5 Aurigae är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V[3]. Den har en massa som är ungefär lika stor[6] som solens massa, en radie som är omkring 20 procent[6] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 2[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 000[3] K.

Observation av infraröd strålning från Psi5 Aurigae visar ett överskott som tyder på närvaro av en omgivande stoftskiva. Dess material har en genomsnittlig temperatur på 60 K, vilket anger att den kretsar på ett avstånd av cirka 29 astronomiska enheter från värdstjärnan. Stoftet har en massa motsvarande ungefär hälften av månens massa och är cirka 600 miljoner år gammalt.[10] Stjärnan undersöks för bevis på exoplaneter[11], men ingen har hittills hittats (2017).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c] Argue, A. N. (1966), "UBV photometry of 550 F, G and K type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 133: 475, Bibcode:1966MNRAS.133..475A, doi:10.1093/mnras/133.4.475.
  3. ^ [a b c d e] Cenarro, A. J.; et al. (January 2007), "Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 374 (2): 664–690, arXiv:astro-ph/0611618 , Bibcode:2007MNRAS.374..664C, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.11196.x.
  4. ^ [a b] Martínez–Arnáiz, R.; et al. (September 2010), "Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter", Astronomy and Astrophysics, 520: A79, arXiv:1002.4391 , Bibcode:2010A&A...520A..79M, doi:10.1051/0004-6361/200913725.
  5. ^ [a b c] Holmberg, J.; Nordström, B.; Andersen, J. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982 , Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  6. ^ [a b c d] Takeda, Genya; et al. (February 2007), "Structure and Evolution of Nearby Stars with Planets. II. Physical Properties of ~1000 Cool Stars from the SPOCS Catalog", The Astrophysical Journal Supplement Series, 168 (2): 297–318, arXiv:astro-ph/0607235 , Bibcode:2007ApJS..168..297T, doi:10.1086/509763.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/psi5aurigae. Hämtad 2018-04-18.
  8. ^ "psi05 Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-08-24.
  9. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  10. ^ Rodriguez, David R.; Zuckerman, B. (February 2012), "Binaries among Debris Disk Stars", The Astrophysical Journal, 745 (2): 147, arXiv:1111.5618 , Bibcode:2012ApJ...745..147R, doi:10.1088/0004-637X/745/2/147.
  11. ^ Grether, Daniel; Lineweaver, Charles H. (April 2006), "How Dry is the Brown Dwarf Desert? Quantifying the Relative Number of Planets, Brown Dwarfs, and Stellar Companions around Nearby Sun-like Stars", The Astrophysical Journal, 640 (2): 1051–1062, arXiv:astro-ph/0412356 , Bibcode:2006ApJ...640.1051G, doi:10.1086/500161.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]